Studiens syfte är att undersöka pedagogers och elevers uppfattning om och förhållningssätt till högläsning inom ramen för skoldagen. Vidare undersöks vilka texter som förekommer vid högläsningsstunden, vad som påverkar bokvalet samt elevernas möjligheter att bearbeta det som läses högt i undervisningen. I forskningsbakgrunden framhålls att högläsning kan bidra till att utveckla elevers språkliga förmåga samtidigt som läslusten främjas. Forskning visar att bearbetning av det höglästa gör att elever kan ta del av varandras funderingar och därmed vidga sitt eget perspektiv. Studien är en småskalig kvalitativ studie baserad på observationer i tre olika klasser samt intervjuer med tre pedagoger och tre elever i förskoleklass, skolår ett och skolår två. Resultatet visar att val av högläsningsbok görs av pedagogerna med hänsyn till eleverna, men även utifrån egen smak och tycke. Pedagogerna poängterar varierande arbetssätt och har höga ambitioner och tankar om sin undervisning. Eleverna har en positiv inställning till högläsning och ser högläsningsstunden som ett lugnt och avkopplande inslag i skolans undervisning. Samtidigt är eleverna medvetna om att de utifrån högläsningen kan vidga sina kunskaper genom att lära sig hur en berättelse är uppbyggd och få inspiration till eget skrivande och läsande.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka det rådande forskningsläget gällande digital läsning i skolan. Vi har varit intresserade av att undersöka hur gymnasieelevers läsförståelse påverkas av digitala texter och hur elever upplever läsningen av dessa. För att besvara frågeställningarna har sökningar efter vetenskapliga artiklar genomförts i databaser och artiklar har därefter valts ut efter formulerade urvalskriterier. Resultatet visar att läsning av traditionella texter har fler fördelar för elevers läsförståelse än digital läsning har, och att orsakerna till detta är flera. Kognitiva faktorer, elevers digitala vana och elevers attityder till digitala texter är aspekter som lyfts fram i samband med den digitala läsningen och läsförståelse. Resultatet visar även att elevers upplevelser av digital läsning är varierade. Upplevelserna baseras bland annat på elevernas läsmiljöer och vad eleverna uppfattar som distraktioner vid läsning. I materialet framkom det att det är viktigt att stödja elevers digitala kompetens för att stärka den digitala läsförståelsen.

The point of this thesis is to determine what the effects are of bibliotherapy from both the views of the participants as well as the leaders. The basic idea of the thesis stems from several scientific articles and books on the subject matter from the past ten years that highlight the lack of empirical material regarding user intentions in bibliotherapy. The thesis is based on a deductive approach through these previous texts. The empirical material gathered through the use of seven semi-structured interviews with both leaders and users of bibliotherapy. The participants have primarily been involved with creative bibliotherapy in library settings as well as in churches. The qualitative data gathered through interviews were then analysed via several theories based on, among others, emotional response, aesthetic reading and catharsis.  It was found that while leaders initially were not in control of what impressions the potential participants initially had about bibliotherapy, or what use they thought it could bring them, they tried to mitigate it by being thorough and clear what regarding the goals about bibliotherapy were. However, it was generally concluded that whatever goals the participants originally had usually converged towards the end with the intended goals of the leaders of the various bibliotherapy schemes, whether they be personal development or emotional catharsis.

Studien behandlar gymnasieelevers läsvanor och läsupplevelser på fritiden där svar på bland annat läsfrekvenser och litteraturpreferenser eftersöks. Därmed undersöks även vilka mediepreferenser gymnasieeleverna har vid läsning, såsom fysiska böcker, e-böcker och ljudböcker samt vilken påverkan det har på deras läsvanor, läsupplevelser och läsförståelse. I studien presenteras teoretiska utgångspunkter som behandlar ungdomars läsvanor och läsupplevelser, digitaliseringens och medieanvändningens påverkan samt läsmotivation på fritiden. Studien är baserad på en enkätundersökning som genomfördes bland elever som läser ämnet svenska i gymnasieskolor runtom i Sverige. Totalt deltog 29 gymnasieelever i enkätundersökningen. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna inte läser på sin fritid och att läsandet på fritiden minskar med åldern. Gällande litteraturpreferenser är fiktion den mest populära kategorin och e-böcker är det mest föredragna medieformatet för läsning på fritiden. Visuell trötthet och koncentration påverkar läsupplevelsen och olika medier har olika effekter på läsförståelsen, koncentrationen och läsupplevelsen. Resultaten ger insikter om ungdomars läsvanor samt läsupplevelser och kan därför vara användbara för att utforma läsmiljöer som främjar läsning och läsmotivation.

Då vi skribenter tagit del av PISA-undersökningar vilka visar att elevers läsförståelse de senaste åren sjunkit vill vidärför ta reda på hur verksamma lärare inom årskurs F-3 arbetar med högläsning. Vårt intresse för högläsning väcktes under våra verksamhetsförlagda arbetsplatsutbildningar (VFU), egna erfarenheter och upplevelser. Detta examensarbete bygger på teorier från det sociokulturella perspektivet där teorin utgår från socialt samspel samt från dialogismen som lyfter fram dialogens betydelse. Vår studie visar hur högläsning används av verksamma lärare inom årskurs F-3. Studien utgår från enkätundersökningar, fyra ostrukturerade intervjuer och fyra ostrukturerade observationer som analyseras med hjälp av den fenomenografiska analysmetoden. En femte intervju genomfördes över mail då läraren inte använde högläsning som undervisningsmetod och därför var observation ogenomförbar. Alla som har deltagit i vår studie undervisar i årskurs F-3. Resultatet av vår studie visar att majoriteten av alla som deltagit använder högläsning som undervisningsmetod samt har en positiv syn på högläsning. Antalet tillfällen i veckan samt tidsåtgång skiljer sig åt mellan de olika informanterna. Huruvida informanterna tillåter respektive inte tillåter sidoaktiviteter skiljer sig även detta åt. Alla informanter har sina egna sätt att få eleverna att aktivt lyssna, men majoriteten använder olika röstlägen och gester under högläsning. Forskning visar att högläsning stärker elevernas språkutveckling, eleverna får ett ökat ordförråd samt en ökad ordförståelse. Eleverna lär sig olika texters uppbyggnad, skillnaden på tal-och skriftspråk samt att eleverna får en förståelse för att alla individer är olika.

Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka föreställningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motstånd mot skönlitterär läsning i skolan. Med utgångspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsläsning är uppsatsens ambition också att reflektera över lärarens roll, hur lärare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad lärare kan lära sig av dem. För undersökningen har fyra elever intervjuats som alla tillhör en särskild undervisningsgrupp där jag är undervisande lärare och ansvarig för svenskundervisningen. Undersökningen visar hur viktigt det är att lyssna på eleverna. När läraren lyssnar på sina elever är de också beredda på att lyssna på läraren och mer öppna för att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda. Lärarens försök att föra in texter i undervisningen som tangerar elevernas fritidstexter möter ett starkt motstånd. Eleverna skyddar den egna kulturen mot en kritisk vuxenvärld och protesterar så kraftigt i högläsningssituationerna att dessa måste avbrytas. När en dialog skapas mellan eleverna och läraren och eleverna upplever att det finns ett intresse för deras fritidstexter visar de också ett begynnande intresse för skolans texter. Genom högläsningen uppstår möjligheten till reflekterande samtal i gruppen. Resultatet av analysen visar att eleverna har en kunskap och erfarenhet av texter som ofta negligeras i skolan. Den lärare som bestämmer sig för att lyssna på sina elever har, visar min undersökning, möjlighet att lära sig mycket om de textvärldar eleverna rör sig i på sin fritid och även mycket om hur de ska kunna forma sin undervisning och erbjuda sina elever meningsfulla lärsituationer i skolan. Undersökningens värde ligger i att ge lärare underlag att utforma undervisning i svenska som möter elevernas förutsättningar.