Syftet med den här kandidatuppsatsen är att öka kunskapen om hursvenska folkbibliotek kan arbeta med biblioterapi. Detta uppnåsgenom att belysa SPES-projektet vid Norrköpings stadsbibliotek,ett biblioterapiprojekt i bokcirkelform, där deltagare ochcirkelledare träffas regelbundet för att prata om den lästalitteraturen. Metoden jag har använt är kvalitativa intervjuer där jagintervjuat bibliotekarien och samtalsterapeuten som håller ibiblioterapicirkeln samt två deltagare. I analysen presenterasresultaten från informanterna i fem olika delar; introduktion tillSPES-projektet, cirkelledarnas syn på biblioterapi, rollen sombibliotekarie samt rollen som samtalsterapeut i biblioterapicirklar,bibliotekets roll i biblioterapeutiska verksamheter och till sistdeltagarnas upplevelser av biblioterapicirkeln. Min analysförankras kontinuerligt till tidigare forskning och i slutsatsen knyterjag ihop resultaten och lägger fram några riktlinjer som andrabibliotek och organisationer kan dra nytta av i uppstartandet avbiblioterapiverksamheter. Samtliga av mina informanter harpositiva erfarenheter av biblioterapi, trots detta är det ett ovanligtfenomen på svenska folkbibliotek idag. Jag hoppas att den härkandidatuppsatsen kan öppna ögonen för hur bibliotek kanimplementera biblioterapeutiska verksamheter.

I föreliggande studie har syftet varit att undersöka vilka praktiska erfarenheter lärare inom förskola och grundskolans yngre år har av litteraturbaserat arbete med barn och om detta är möjligt att koppla samman med ett biblioterapeutiskt arbetssätt. Slutligen diskuteras hur kunskap och insikt kring detta arbete kan tas tillvara för att främja och underlätta framtida samarbete och kunskapsutbyte mellan relevanta yrkesgrupper. Det empiriska materialet utgår ifrån semistrukturerade intervjuer med fem lärare; två förskollärare och tre lärare verksamma inom grundskolans yngre år. De transkriberade intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultaten visar att användandet av litteratur inom skolverksamhet generellt är högt och att litteratur introduceras och används i undervisningen med hjälp av medvetnaval och beslut hos lärarna. Vidare visar resultaten att lärare i hög grad anser sig ha god tillgång till de resurser och hjälpmedel som behövs i undervisningen men att digitala hjälpmedel, som ökat i popularitet de senaste åren, både kan underlätta och försvåra praktiken i olika avseenden. Lärarna ser också bibliotekarier som en stor resurs och källa till kunskap men upplever att den relationen inte tas tillvara som den borde. Slutligen slås det fast att det är möjligt att hitta ett flertal gemensamma nämnare mellan lärarnas olika yrkespraktiker och ett utvecklande biblioterapeutiskt arbetssätt.

This is a study of the importance of culture for persons who are in their terminal stage of life. The purpose of my study is to find out if culture, particularly literature, can be a comfort for persons who are about to die. The study is based on interviews with people who are working in the palliative team at Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL) in Trollhättan. It is also based on study of literature. It is literature about hospital library, culture in hospital treatment, palliative care, bibliotherapy and ”own stories” from dying persons. The result shows that culture can act as a kind of treatment of the soul. The interviews with the staff at NÄL show that some patients felt better due to the access of culture. It is important with good collaboration between the members of the staff, and this is the case at NÄL. / Uppsatsnivå: C

The purpose of this two years master thesis is to examine the potential benefits of using bibliotherapy on elderly Finnish immigrants residing in Sweden and living in geriatric care. The basis of the study is a four week long bibliotherapeutic project implemented at a nursing home for Finnish-speaking people in Stockholm County.Participants were men and women spanning in age from 70 to 90 years old. Common for all the participants was that they had lived their entire adult life in Sweden, their only language was Finnish, and they had the diagnosis of dementia. The study examines the bibliotherapeutic model of Arleen McCarty Hynes and Mary Hynes-Berry, as well as Inger Eriksson’s approach for the use of bibliotherapy in nursing homes and hospices.The empirical analysis is based on field notes from the bibliotherapeutic sessions and from interviews with librarians and nurses involved in the project. The results of the case study indicate that literature stimulates memory and works as a catalyzer for thoughts and discussions of the participants’ earlier lives. The type of literature that most engrossed and stimulated the participants was realistic stories of common life, places and events in Finland. The literature can be viewed as a link to the participants’ past, and it gives them a feeling of continuity and coherence with their life. In these ways, literature can be supportive to the aging process and the reinforcementof the ethnic community. The social interaction and the use of their native language during the sessions are also important factors for strengthening the participants’ confidence and identity.

Bibliotherapy is a therapeutic method with book reading and dialogues about literature as its primary focus. It is a method that can be used for reading promotion purposes. Bibliotherapy is relatively unexplored in Sweden. The purpose of this thesis is to investigate how bibliotherapy is applied outside Sweden. The thesis deals with questions regarding what reading promotion activities as well as what work steps and work roles, within the framework of bibliotherapy, that appear in the empirical material. The thesis also discusses possible challenges and obstacles, related to the practice of bibliotherapy that appear in the empirical material. The analysis method is deductive, qualitative, thematic content analysis. The empirical material consists of twelve research articles. The theoretical framework is a psychological perspective on literature combined with reading bibliotherapy and interactive bibliotherapy.  It was found that bibliotherapy is applied in collaboration between libraries, health care, schools and social authorities. Bibliotherapeutic models/activities such as Books on prescription, Read Yourself Well (RYW), Reading and You Service/Schemes (RAYS) and Read aloud groups are common in United Kingdom, but several of them also occurs in Australia, Canada, Netherlands, South Africa and USA. Establishing cooperation partners, Choose literature, Lead book circles and Conversations about literature are current work steps/roles. Getting to know individuals deeply in order to be able to determine appropriate literature is a challenge, but it strengthens the psychological perspective on literature as a unifying link between bibliotherapy and reading promotion activities. Funding, Marketing and Lack of knowledge about bibliotherapy are other challenges.

This thesis examines the selection of fiction made by librarians for the purpose of interactive bibliotherapy. The informants were four librarians at public libraries in north and middle Sweden. Methods used were semi-structured interviews and directed analysis of content with a theory driven approach. The theoretical framework consisted of concepts of quality discussed by Elam (2002): value subjectivism, value objectivism and value relativism. It also consisted of two concepts from bibliotherapy research which were used as a continuum and by no means mutually exclusive. These concepts were realistic literature and literature that enables escapism. The concept and contextual meaning of realistic literature stems from the work by Shrodes (1950) whose model of the bibliotherapeutic process has dominated the understanding of the conditions for bibliotherapeutic effect to appear in bibliotherapy. The value of literature that enable escapism is emphazised by Brewster (2011) and has in recent research been brought forward by Pettersson (2016). The results can be understood from the viewpoint of bibliotherapy as a three-step process in which the literature selection, i.e. the middle step, partly depends on the first step (project description, target group) and partly on expectations of what primarily constitutes the therapeutic effect: the act of reading or the social dimensions of the meeting (the third step). The results showed tendencies towards selecting literature of high quality in an objective sense, but often for other reasons than this objective quality itself. Neither realistic nor escapistic characteristics appeared to be central for the selection, but rather literature that enable multiple interpretations and raise existential questions.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken betydelse som läsandet har för ett antal fångar inom svensk kriminalvård. Rent konkret har svar på följande frågeställningar sökts:   1. Underlättar läsandet för intagna att klara av sin strafftid i såväl häkte som anstalt? 2. Hur påverkas fångars välmående av läsandet? 3. Har läsningen en rehabiliterande effekt, påverkar alltså läsningen intagna att tänka eller agera på ett mer prosocialt sätt?   Biblioterapi har utgjort den teoretiska grunden. Denna terapiform handlar om att läsning av böcker, som är utvalda på individuell basis, ska användas för behandling av den enskilda. Generellt kan sägas att biblioterapin skiljer på att nå förståelse genom egna insikter av det lästa materialet (läsandets biblioterapi) och att få hjälp genom att diskutera texten med andra (interaktiv och poetisk biblioterapi).   Intervjuer har skett med åtta intagna om deras läsvanor, såväl i frihet som i häkte och/eller fängelse. Resultaten visar att läsandet är något som underlättar för intagna att klara av sin strafftid i häkte och anstalt. Det mest påtagliga är som tidsfördriv och ett sätt att hålla samvetets demoner på avstånd. Även fångarnas välmående påverkas av läsandet, bland annat genom att sömnbesvär lindras och att självkänslan ökar (en förbättrad självkänsla leder till en större tro på sin egen förmåga att klara av olika situationer, exempelvis att vara pappa). Då det gäller läsningens rehabiliterande effekt, är svaret inte lika otvetydigt. Biblioterapin som terapiform kan förvisso anses ha en positiv inverkan, till exempel genom en ökad självkänsla som har visat sig sänka återfallsrisken. Osäkerheten ligger här i att man inte vet vilka faktorer som exakt har spelat en roll för att en viss person blivit mindre benägen att fortsätta en brottslig bana. I likhet med vad som framkommit i tidigare forskning så har det även i denna studie visat sig att det inte går att endast hänvisa till läsandet som enskild omständighet då det gäller exempelvis en attitydförändring hos en intagen.

<p>Undersökningar visar att mellan 10 och 50 % av befolkningen lider av sömnproblem, beroende på hur man räknar. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara en effektiv behandling mot insomni, som är den vanligaste typen av sömnproblem. KBT-baserad självhjälp blir allt vanligare, och har visat sig fungera mot insomni i tidigare studier. Studiens syfte var att undersöka om en KBT-baserad självhjälpsbok, tillgänglig i handeln, fungerar som behandling mot insomni. De 74 deltagarna i studien randomiserades till tre grupper: behandling med telefonstöd, behandling utan telefonstöd och kontrollgrupp på väntelista. Behandlingen pågick i sex veckor och telefonstödet omfattade 15 minuter en gång i veckan. Mätningar med ISI, DBAS och SRBQ visade att behandling med stöd fick bäst resultat, behandling utan stöd fick goda resultat och kontrollgruppen var i stort sett oförändrad. Slutsatsen är att självhjälp i form av en bok är en lovande behandling mot insomni.</p>

Undersökningar visar att mellan 10 och 50 % av befolkningen lider av sömnproblem, beroende på hur man räknar. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara en effektiv behandling mot insomni, som är den vanligaste typen av sömnproblem. KBT-baserad självhjälp blir allt vanligare, och har visat sig fungera mot insomni i tidigare studier. Studiens syfte var att undersöka om en KBT-baserad självhjälpsbok, tillgänglig i handeln, fungerar som behandling mot insomni. De 74 deltagarna i studien randomiserades till tre grupper: behandling med telefonstöd, behandling utan telefonstöd och kontrollgrupp på väntelista. Behandlingen pågick i sex veckor och telefonstödet omfattade 15 minuter en gång i veckan. Mätningar med ISI, DBAS och SRBQ visade att behandling med stöd fick bäst resultat, behandling utan stöd fick goda resultat och kontrollgruppen var i stort sett oförändrad. Slutsatsen är att självhjälp i form av en bok är en lovande behandling mot insomni.

The purpose of this thesis is to examine which role public libraries play or could play within bibliotherapy. The study is based on qualitative interviews with five librarians who, in one way or another have experienced bibliotherapy activities. Further, we have interviewed two treatment assistants and one counsellor, who have cooperated with the librarians, to get their view.   We have used the following research questions: Which bibliotherapeutic activities, if any, are pursued in public libraries in Sweden, and how do they look upon bibliotherapy? What role do public libraries play/could play within bibliotherapy?   Ever since the term bibliotherapy was coined in the beginning of the twentieth century, the definition has been under debate. We have identified four main subjects of discussion. They concern the client, the text, the bibliotherapist and the question whether individual or group activities are to prefer. These subjects of discussion are used as a tool for analysing the results of the interviews as to our first question. We have modified Margaret Monroe’s Bibliotherapeutic Model for Library Service and this model is used as theoretical framework when analysing our second question.   The result shows that the librarians define, and look upon bibliotherapy in different ways. They have mainly experienced bibliotherapy as a group activity. For the future, they envision various opportunities of development, one of which differs from the rest – the individual bibliotherapy service. We have identified a set of alternative activities in which the public library could play a role within bibliotherapy.