<p>Denna uppsats behandlar sex olika livsberättelser om före detta fängelsedömda narkomaner. Vi har genom intervjuer valt att ta del av individernas subjektiva upplevelser gällande deras väg in i missbruk och kriminalitet, tiden där och hur deras väg tillbaka till en drogfri och icke kriminell tillvaro sett ut, samt deras livssituation idag. Samtliga av våra intervjupersoner har ett tungt och långt missbruk bakom sig och de är alla dömda till minst ett fängelsestraff, flera av dem har dock avtjänat åtskilliga år i fängelse. Syftet med vår uppsats är att förmedla intervjupersonernas berättelser vidare med önskan om att öka förståelsen och minska fördomarna gentemot före detta missbrukare och kriminella i samhället. Vi tycker det är viktigt att fokusera på människor som visar en vilja till förändring och tycker de förtjänar en andra chans i livet. Anledningen till att vi valde människor med missbruksproblematik och ett kriminellt förflutet är för att det först och främst intresserar oss men vi anser också dessa områden aktuella och värda att diskuteras. Något som vi kommit fram till i vår uppsats är att missbruk och kriminalitet ofta går hand i hand.</p>

Denna uppsats behandlar sex olika livsberättelser om före detta fängelsedömda narkomaner. Vi har genom intervjuer valt att ta del av individernas subjektiva upplevelser gällande deras väg in i missbruk och kriminalitet, tiden där och hur deras väg tillbaka till en drogfri och icke kriminell tillvaro sett ut, samt deras livssituation idag. Samtliga av våra intervjupersoner har ett tungt och långt missbruk bakom sig och de är alla dömda till minst ett fängelsestraff, flera av dem har dock avtjänat åtskilliga år i fängelse. Syftet med vår uppsats är att förmedla intervjupersonernas berättelser vidare med önskan om att öka förståelsen och minska fördomarna gentemot före detta missbrukare och kriminella i samhället. Vi tycker det är viktigt att fokusera på människor som visar en vilja till förändring och tycker de förtjänar en andra chans i livet. Anledningen till att vi valde människor med missbruksproblematik och ett kriminellt förflutet är för att det först och främst intresserar oss men vi anser också dessa områden aktuella och värda att diskuteras. Något som vi kommit fram till i vår uppsats är att missbruk och kriminalitet ofta går hand i hand.

Människan är en social varelse och vår identitet bygger på hur vi själva och hur andra uppfattar oss.  Detta är av största vikt i denna studie som ämnar studera hur ett fängelsestraff påverkar en  narkotikabrukares  avvikarkarriär  ur ett sociologiskt perspektiv.  Genom en kvalitativ studie  dels  innehållande  en artikel-  och rapportstudie samt  fem intervjuer, tre med personer som arbetar inom missbrukarvård och två dömda narkotikabrukare som suttit inne ifängelse  kan jag konstatera att  fängelset  som straff tenderar till att stärka  identiteten  som narkotikabrukare och en ytterligare betoning av avvikare som brottsling.  Detta till motsats från det den bakomliggande tanken med fängelsestraffet,  det vill säga avskräckande. Studien tar upp många välbekanta och intressanta teorier kring  sociala faktorer och visar än en gång vilken otrolig påverkan våra emotioner  har.

No description available.

Syftet med studien var att få en inblick i hur livet kan se ut för kvinnor som har avtjänat ett fängelsestraff. Vi ville ta reda på vad som kan ha påverkat deras val i livet och hur livet har sett ut efter en fängelsevistelse.Materialet är insamlat genom en kvalitativ metod, med livsberättelser som den centrala fokuseringen. Allt för att lyfta fram kvinnornas berättelser för att uppnå en tolkning av deras livsvärld.När det gäller den teoretiska tolkningen har vi utgått ifrån olika teorier, som avvikelse, normalisering, socialisering och stigmatisering.Studiens resultat visade att majoriteten hade en missbruksproblematik bakom sig. De flesta av respondenterna upplevde sig ha svårt med tillit och relationer. Alla upplevde någon slags känsla av stigmatisering och skam. Majoriteten upplevde sig även känslomässigt avstängda efter att ha suttit i fängelse.

Studiens syfte är att undersöka hur stor del av de män och kvinnor som döms till fängelse som har uppmärksamhetsstörning (Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD). Den skall även besvara frågan om huruvida det finns skillnader mellan könen i prevalens, samt om det finns korrelation mellan ADHD och Antisocial personlighetsstörning (ASPD). Metoden som används är självskattningsformulär som är välbeprövade inom detta område, Wender-Utah rating Scale (WURS) och Mini Neuropsykiatrisk Intervju (M.I.N.I.). Formulären besvarades av 49 fängelsedömda män och kvinnor, vilka var inskrivna på kriminalvårdsanstalter i mellansverige. Resultatet av studien visar att en hög andel av den aktuella populationen har både ADHD och ASPD. Skillnaderna mellan könen är statistiskt inte signifikanta, men rent procentuellt ligger kvinnor högre i prevalens av ADHD än männen. Resultatet är dock svårtolkat då det var för få manliga deltagare, och bör därmed tolkas försiktigt. / The aim of this study is to investigate how many of the men and women sentenced to prison that suffer from Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). It also aims to answer the question of however there is a difference between sexes according to prevalence, and the correlation between ADHD and antisocial personality disorder (ASPD). The method used is self-report questionnaires which are well tested for this purpose, Wender-Utah Rating Scale (WURS) and Mini Neuropsychiatric Interview (M.I.N.I). The questionnaires were answered by 49 male and female prison inmates, who were residing in prisons in mid-Sweden. The results of the study show that a high number of the population suffers from both ADHD and ASPD. The differences in sexes were not statistically significant, but based on numbers the females are higher in prevalence than the males in ADHD. Since there were few males in this study, the results, however, need to be interpreted with caution.

Syftet med denna studie var att se hur stress, krav och kontroll såg ut hos före detta interner,under och efter deras straff. Då de ska tillbaka till ett liv utan kriminalitet och droger.Till utförandet av studien valdes att göra en kvalitativ metod, en halvstrukturerad intervju därvi tematiserade intervjun i fyra kategorier: (1) hur är upplevelsen av stress före, under ochefter frigivning, (2) hur man upplever stöd, hjälp och information från kriminalvården vidfrigivningen, (3) vilka förväntningar finns från omgivningen och från individen själv och (4)vilka krav finns från omgivningen och från individen själv, för att i så stor utsträckning sommöjligt kunna tolka och sätta sig in i den enskilde respondentens situation. Kriteriet för attmedverka i intervjun var att respondenten har en kriminell bakgrund och har tidigare varitdömda till fängelsestraff, sluten ungdomsvård, fotboja eller samhällstjänst. Resultatet visadeatt kraven i första hand före, efter och vid frigivning har respondenten från sig själva och intemycket från kriminalvården. Stöd från andra har en mycket stor betydelse och att upplevelsenav frigivningen ser mycket olika ut för olika interner.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken betydelse som läsandet har för ett antal fångar inom svensk kriminalvård. Rent konkret har svar på följande frågeställningar sökts:   1. Underlättar läsandet för intagna att klara av sin strafftid i såväl häkte som anstalt? 2. Hur påverkas fångars välmående av läsandet? 3. Har läsningen en rehabiliterande effekt, påverkar alltså läsningen intagna att tänka eller agera på ett mer prosocialt sätt?   Biblioterapi har utgjort den teoretiska grunden. Denna terapiform handlar om att läsning av böcker, som är utvalda på individuell basis, ska användas för behandling av den enskilda. Generellt kan sägas att biblioterapin skiljer på att nå förståelse genom egna insikter av det lästa materialet (läsandets biblioterapi) och att få hjälp genom att diskutera texten med andra (interaktiv och poetisk biblioterapi).   Intervjuer har skett med åtta intagna om deras läsvanor, såväl i frihet som i häkte och/eller fängelse. Resultaten visar att läsandet är något som underlättar för intagna att klara av sin strafftid i häkte och anstalt. Det mest påtagliga är som tidsfördriv och ett sätt att hålla samvetets demoner på avstånd. Även fångarnas välmående påverkas av läsandet, bland annat genom att sömnbesvär lindras och att självkänslan ökar (en förbättrad självkänsla leder till en större tro på sin egen förmåga att klara av olika situationer, exempelvis att vara pappa). Då det gäller läsningens rehabiliterande effekt, är svaret inte lika otvetydigt. Biblioterapin som terapiform kan förvisso anses ha en positiv inverkan, till exempel genom en ökad självkänsla som har visat sig sänka återfallsrisken. Osäkerheten ligger här i att man inte vet vilka faktorer som exakt har spelat en roll för att en viss person blivit mindre benägen att fortsätta en brottslig bana. I likhet med vad som framkommit i tidigare forskning så har det även i denna studie visat sig att det inte går att endast hänvisa till läsandet som enskild omständighet då det gäller exempelvis en attitydförändring hos en intagen.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur representationer av grupper med olika etnisk bakgrund placerade i en sluten institution skildras i en amerikansk fiktiv tv-serie, närmare bestämt i den av HBO producerade tv-serien Oz. Vidare vill vi undersöka hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien som härstammar från deras etniska bakgrund och kultur eller om den slutna institutionens totala auktoritet och miljö även spelar in i utformandet av deras personlighet.</p><p>Genom att analysera tv-serien Oz, som är en av de mest ingående fiktiva skildringarna av amerikansk fängelsekultur, hoppas vi komma till insikt om hur etniska grupper, vars medlemmar besitter en moraliskt tvivelaktig karaktär, kan skildras i västerländsk kommersiell populärkultur.</p> / Papperstigrar och Rednecks & Dagos