Syftet med undersökningen har varit att undersöka om positiva förändringar och inre resurser utvecklas för intagna under en 30 dagars Ignatiansk klosterretreat på en av Sveriges högsäkerhetsanstalter. Deltagarna var dömda män i åldrarna 23 – 55 år med straff på fyra år till livstid. Studien har tillämpat en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av deltagare och personal, observationer och dokumentanalyser. För ytterligare djuplodande kunskaper och information har studien också använt sig av ett autoetnografiskt perspektiv för att undersöka upplevelser och förändringsprocesser från retreaten. Resultaten påvisade att deltagarna utvecklat och förstärkt inre resurser, som emotionell kompetens, inre styrka och en positiv andlig utveckling. Resurserna har vidare legat till grund för den positiva posttraumatiska personlighetsutveckling deltagarna uppvisade. Slutsatserna i studien är att deltagarna erhåller en ökad positiv framtidstro och ökad reflektion över värderingar och vad som är viktigt i deras liv. Upplevelsen av retreaten resulterade i viktiga livsstilsförändringar och resurser för fortsatt främjande av personlighetsutveckling för framtiden.

Denna uppsats har till syfte att främst utvärdera hur tillämpningen av Lag (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid (OmvL) sett ut sedan dess ikraftträdande den 1 november 2006, men även att diskutera hur denna lagstiftning förhåller sig till de grundläggande principer som präglar det svenska straffsystemet i övrigt. Utvärderingen har skett med utgångspunkt i en studie av främst de avgöranden enligt OmvL som meddelats av Örebro tingsrätt och Göta hovrätt, men även andra rättskällor, såsom OmvL i sig, samt förarbeten och doktrin har utgjort källmaterial för denna framställning. OmvL tillkom som en reaktion på att antalet livstidsfångar i svenska fängelser ökat kraftigt under de senaste 20 åren. Lagstiftningen infördes vidare i syfte att skapa ett mer rättssäkert och förutsebart system för frigivning av livstidsdömda jämfört med det dittills gällande diskretionära nådeinstitutet. Enligt OmvL skall vid omvandlingsprövningen särskilt beaktas den tid som den dömde har avtjänat, vad som av domen framgår om de omständigheter som legat till grund för straffmätningen, om det finns risk för att den dömde återfaller i brottslighet av allvarligt slag, om den dömde har åsidosatt vad som gäller för verkställigheten, samt om den dömde har medverkat till att främja sin anpassning i samhället. Av den företagna rättsfallstudien framgår att de viktigaste kriterierna för omvandlingsprövningen är den tid som den dömde avtjänat och om det finns risk för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet. Uppsatsens slutsats är att tillämpningen av OmvL huvudsakligen har skett i enlighet med vad som uttalades i förarbetena till lagstiftningen. En viss förändring av den inbördes vikten mellan de olika kriterierna har dock skett över tiden, resulterande i återfallsrisken nu framstår som det numera enskilt viktigaste kriteriet vid omvandlingsprövningen. Vad beträffar överensstämmelsen med de grundläggande principer som bildar utgångspunkt för straffsystemet i övrigt framstår OmvL som mer individualpreventivt inriktad än övrig lagstiftning som främst bygger på en proportionalitetstanke.

In this study, religiosity in prison is investigated. What opportunities are there for those detained to practice their religion and how did their religiosity change after they were detained? Six interviews were conducted to gain a better perspective of religiosity in prison. The focus is on Correctional Institution in Kalmar, where surveys have been conducted over a longer period but also the monastery at the Correctional facility in Kumla is discussed. Most interviews were conducted in the prison of Kalmar, in a room where religious conversations are conducted. The inmates’ and the prison guard´s name have been changed to protect their identity. A common thread throughout the interviews is that the religious group often talks about much more than religion. Detainees also talk about their involvement in these talks as an opportunity of breaking the everyday routines that occur in prisons. This strengthens Peter Berger and Thomas Luckmann´s theory that religion is a group phenomenon created, among other things, to feel a social connectedness.

En återkommande debatt rörande kriminalvården är hur man ska kombinera de två grundprinciperna i fängelserna: vård och straff. Om isolering är ett straff i straffet, hur ser då vården ut i anslutning till denna? Få eller inga andra former av frihetsberövande skapar så mycket psykologiskt trauma, med så många symptom på psykisk sjukdom, som isolering gör. I studien undersöktes vilka effekter ofrivillig isolering, under minst två månader, hade på den psykiska och fysiska hälsan, samt vilket stöd tidigare fängelseintagna fått under och efter sin tid av isolering. Dessutom undersöktes vilket stöd den intagne själv hade önskat att få. Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer med tidigare fängelseintagna som ofrivilligt blivit isolerade. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och begreppen ångest, depression, avsaknad av social interaktion samt sociala band till andra. Två av tre respondenter visade tecken på att isoleringen påverkat deras psykiska hälsa mycket negativt. Den tredje respondenten visade vissa negativa effekter men tycks ha klarat tiden i isoleringen förhållandevis väl. Ångest och depression var tydliga symptom som isoleringen lett till. Avsaknad av social interaktion skapade stort lidande både under och efter isoleringen och ledde till såväl social tillbakadragenhet som rädsla för att skapa nya kontakter. / A recurrent debate within the correctional treatment, is how to combine the two fundamental principles: rehabilitation and controle. If solitary confinement is a punishment within the punishment, then what does the support in association to it look like? There are few or no other forms of detainment that creates as much psychological trauma, with so many symptoms of mental illness as seen in isolated inamtes. This study examined the effects of involuntary solitary confinement during at least two months, to the psychological and physical health, and the support that former inmates got during and after their time of isolation. It also examined what kind of support the inmates had wanted. The result is based on interviews with persons who previously have been imprisoned and then have been involuntarily placed in solitary confinement. The result was analyzed using previous research and the concepts anxiety, depression and lack of social interaction. Two of the three respondents showed signs of very negative effects on their psychological health from the solitary confinement. The third respondent showed some negative effects but seemed to have coped with the isolation relatively well. Anxiety and depression were obvious symptoms that the solitary confinement had caused. Lack of social interaction had created considerable suffering during and after the solitary confinement and had caused social seclusion as well as fear of making new contact

This paper investigates the consequences of children's exposure to state-level incarceration rates on social mobility in the United States. The study uses social mobility data from the Opportunity Atlas for children born between 1978 and 1983. Jail population data is gathered from the 1985 and the 1995 Annual Survey of Jails. To analyze the impact of jail rates on social mobility, we estimate OLS regressions with state-level control variables. Of key interest is the potential differential effect of early (age 2-7) versus later (age 12-17) exposure. All estimates indicate a negative correlation between incarceration and social mobility. The main results indicate that exposure to incarceration rates during adolescence has a larger impact on social mobility. Further, the subgroup estimates indicate that female incarceration is a more effective determinant of social mobility and that the black and the female population are more sensitive to fluctuations in incarceration rates. The estimates by income percentiles show incoherent results. The results should be treated with caution to methodological issues and potential biases.

I uppsatsen studeras livsloppet för 26 kvinnor som mellan åren 1900-1910 födde barn då de var fängslade på Stockholms Läns- och straffängelse. Även livsloppet för deras 27 barn födda i fängelset kartläggs. Undersökningen visar att majoriteten av kvinnorna var födda inom äktenskapet men att de från 15 års ålder var ansvariga för den egna försörjningen och att flertalet av kvinnorna då lämnade familjehemmet för att söka tjänst framförallt i Stockholm. Genom detta ökade deras utsatthet då saknaden av tillhörighet och närhet till familjen gjorde att de saknade möjlighet till hjälp av närstående. Omständigheterna som ledde fram till att kvinnorna begick brott kommer visa att 23 av 26 kvinnor var gravida utom äktenskapet och att 11 av dessa hade ett eller flera utomäktenskapliga barn sedan tidigare som antingen tagits om hand av hennes familj, utackorderas som fosterbarn privat eller lämnats till barnhus. De flesta kvinnorna når en hög ålder och endast ett fåtal återfaller i brott. Majoriteten gifter sig efter fängelsevistelsen och får fler barn som växer upp inom äktenskapet. Av de 27 barnen som föddes i fängelset överlevde 24 förlossningen. 23 barn lämnades sedan till Allmänna barnhuset och utackorderades till fosterhem. Endast ett barn återförenades med modern och växte upp med henne. Dock avled åtta barn innan de fyllt två år i framförallt mag- och tarmsjukdomar, resterande når vuxenålder och majoriteten blir över 60 år gamla. Kvinnorna och barnens livslopp präglades av samtidens normer och föreställningar vilket bidragit till deras utsatthet, undersökningen visar även hur samtidens lagstiftning och reformer påverkade denna grupp individer. Uppsatsens fokus på kvinnliga fångar som föder barn i fängelset har för avsikt att minska kunskapsluckan i historieskrivningen kring denna grupp kvinnor och barn. Undersökningen har gjorts med analytisk-teoretisk utgångspunkt i forskningstraditionen historia underifrån kombinerat med forskning om kvinnors och barns utsatthet i samhället. Då underökningens kartläggning gjorts genom att studera offentliga handlingar så som rättegångsprotokoll och kyrkböcker och intagningshandlingar till barnhuset användes källpluralistisk metod med metodpaket av mikrohistoria, livsloppsperspektiv samt kvalitativ och kvantitativ textanalys.

Med hjälp av en systematisk litteraturstudie är syftet med denna uppsats att sammanställa och granska tidigare forskning om desistance (varför och när individer slutar begå brott) för vuxna kvinnor som har varit intagna i fängelse. Genom att identifiera luckor i ämnets befintliga forskningsbild syftar också studien till att ge rekommendationer för vidare studier och visa på möjliga tillämpningsområden. Desistanceprocessen för kvinnor som har varit intagna i fängelse har fått relativt lite uppmärksamhet i jämförelse med andra dimensioner och urvalsgrupper inom kriminella karriärer. Då en lång kriminell karriär resulterar i kostnader och andra konsekvenser både för samhället, brottsoffret och gärningspersonen själv är forskning om desistance av stor vikt. Resultatet i uppsatsen visar att socialt kapital, positiva sociala band och kognitiv förändring är de främsta förklaringarna till varför vuxna kvinnor som har varit intagna i fängelse slutar begå brott. Dessa måste samtidigt ses i relation till de utmaningar kvinnorna står inför under förloppet av desistanceprocessen då de har stor påverkan på utfallet. / Using a systematic literature review, the aim of this essay is to compile and review previous research on desistance (why and when individuals stop to commit crimes) for adult women who have been incarcerated. By identifying gaps in the subject's existing research image, the study also aims at providing recommendations for further studies and demonstrating possible areas of application. The desistanceprocess for women who have been incarcerated has received relatively little attention in comparison with other dimensions and selection groups in criminal careers. Since a long criminal career results in costs and other consequences for both society, victims and the perpetrators themselves, research on desistance is of great importance. The result of this essay shows that social capital, positive social ties and cognitive change are the main reasons why adult women who have been incarcerated stop to commit crimes. These must also be seen in relation to the challenges facing women during the course of the desistanceprocess as they have a major impact on the outcome.

Bakgrund: Forskning har visat att både brottsligheten och psykisk ohälsa ökar i samhället. Psykisk ohälsa är också vanligt förekommande i fängelset, där fängelsemiljön kan medföra socialt stigma, isolering och osäkerhet som i sin tur kan påverka välbefinnandet negativt. Syfte: Att belysa hur fängelsemiljön påverkar den psykiska hälsan utifrån de intagnas erfarenheter. Metod: Litteraturöversikt användes som metod och fyra systematiska sökningar genomfördes i databaserna APA Psykinfo och Cinahl, vilket resulterade i att nio artiklar hittades till resultatet. Ytterligare en artikel hittades genom en sekundär osystematisk sökning och inkluderades i resultatet. Litteraturen analyserades sedan med hjälp av Aveyards tematiska analysmodell. Resultat: Analysen identifierade tre teman och sju subteman som bildade resultatet. Det visade sig att de intagna hade både negativa och positiva erfarenheter av fängelsemiljön och dess påverkan på den psykiska hälsan. Vikten av att personalen hade ett etiskt förhållningssätt och använde sin makt på rätt sätt framkom också.Slutsats: Att fängelsemiljön, som inkluderade både den psykosociala, andliga och fysiska miljön, kunde ha både en positiv och negativ inverkan på den psykiska hälsan, men majoriteten av erfarenheterna av fängelsemiljön var negativa. / Background: Research has shown that both crime rates and mental health issues are increasing in society. Mental health problems are also commonly found in prisons, where the prison environment can lead to social stigma, isolation, and uncertainty, which in turn can negatively affect mental health. Aim: To illuminate how the prison environment affects mental health based on the experiences of the inmates.Method: A literature review was used as the method, with four systematic searches conducted in the databases APA PsycInfo and CINAHL, resulting in nine articles being included in the review. An additional article was found through a secondary unsystematic search and was included in the results. The literature was then analyzed using Aveyard's thematic analysis model. Results: The analysis identified three themes and seven subthemes that formed the results. It was found that inmates had both negative and positive experiences of the prison environment and its impact on mental health. The importance of the staff having an ethical approach and using their power correctly also emerged.Conclusion: The prison environment, including both the psychosocial, spiritual, and physical aspects, could have both positive and negative effects on mental health, but the majority of experiences of the prison environment were negative.

Vi har gjort en studie som syftar till att undersöka hur miljödebatten och klimatfrågan påverkat dagens organisationer. I ett led att genomföra studien har vi utgått från vår kvalificerade gissning innebärande att ett nytt paradigm har gett sig till känna. Paradigmet benämns som miljöinriktat management. Vår problemdiskussion utmynnar i frågeställningar om hur organisationer bör hantera uppkomsten av miljöinriktat management. Vidare frågor som berörs är hur ledare bör hantera paradigmskiftet och vilka risker ett utelämnande av miljöinriktat management innebär. Studien är relevant då många organisationer enligt oss idag saknar beredskapsplaner för hur de ska anpassa sig till ett nytt paradigm. Anledningen till att vi vill behandla den här problematiken beror på att vi anser att många organisationers framtida överlevnad kan hänga på att ledarna öppnar sina sinnen för nytänkande. De behöver även upplysas eller påminnas om vad ett paradigmskifte egentligen innebär. Vi är inte ute efter att lösa problemen utan snarare är miljöproblemens karaktär av sådan art att de måste kontrolleras och hanteras. Uppsatsen fokuserar på att skapa en större förståelse inom området. I ett led att samla in information och se vad dagens organisationer har för inställning till det nya paradigmet har vi genomfört tre djupintervjuer enligt en kvalitativ metod. Hanterandet av insamlat material sker genom en abduktiv process för att således få fördjupad kunskap om fenomenet. Vi är alltså inte ute efter att göra anspråk på en allmängiltig sanning. Respondenterna har varit miljöchefer från Volvo personvagnar, Renova samt Gryaab. Resultatet från intervjuerna kopplas samman till de teorier vi behandlat genom ett användande av den narrativa kunskapsformen. I tolkningsarbetet har vi använt Hernadis hermeneutiska triad för att först rekonstruera intervjuerna. Vidare dekonstrueras texten, monteras ned för bland annat finna bakomliggande motiv, för att slutligen konstruera eller författa en egen text inom området. De kunskaper vi erhållit under arbetets gång mynnar ut i en narrativ modell som vi kommit att kalla ”organisationens evolutionsprocess”. Slutsatser som kan dras genom den är att organisationer ständigt påverkas av signaler utifrån av olika karaktär och styrka. Modellen förklarar hur organisationen likt en organism anpassar sig i en evolutionär process till det förändrade landskapet. En organisations grundförutsättning för att hantera processen är flerkretsinlärning som innebär ett kontinuerligt ifrågasättande av verksamhetens operationsregler. Det här är viktigt för att undkomma fällan som rör vanliga tankemönster, det så kallade psykiska fängelset.

<p><em><p>“Money is controlled by a market; I trust the government has control. I do not think you are right, of course the government has the control and they would not do like this, it cannot be true that my savings is not real, I work hard for them! But just stop it I just do not want to make these kinds of questions to myself; I just need a house, go traveling and have some fun, I do not want to go around and worrying”.(Anonym comment)</p><p>This comment by a person with university degree in business and middle manager at one of the larger Swedish companies, when discussing the thesis you are about to read, without the person having reading it in advance, actually seems representative for the overall knowledge about what is really going on in the financial system today and the willingness of people question it. The knowledge you will obtain and the result you will experience after finished your reading is challenges of basic “taken for granted assumptions” of businessmen, academics or people in general within the society today, for the purpose of understanding the system and its role in society. You will experience a unique critical presentation of the financial system today, and also discover that this knowledge about the financial system is not a knowledge the majority should possess, even one of the important principles of the system might be just that the majority do not possess this knowledge.</p><p>The financial system, when the time of writing, suffer from large global problems. This thesis is examining the foundation of the system, such as the concept of money, and the forces and principles within the system. The research goes from how the system has developed historically to how it is constructed and maneuvered today. Money is described as trading tools which value is only an illusion of value for persons in the society. The financial system is further broken down into three different subsystems in order to understand the term financial system. From the perspective of the three subsystems the financial system is described as a deceiving system fooling the participants that they possess value in forms of bank notes and coins. Further the thesis shifts the focus to how the system looks today by categorizing actors and tools in the system, how state authorities is trying to maneuver the system and create a network model of the Swedish financial system, the conclusion became that no one can escape the system and do not have a chance not to enter the system, the chapter also reveals how no one really has the power to control and influence the system. Finally the thesis provides foundations for the reader to make his own opinion if the gambling within the system has been taken to long, if the financial system could be labeled as a pyramid scheme, if the system has provided more benefits than drawbacks to society and finally some speculation in consequences if the system would crash and speculation of how historians in the future would describe the present version of the financial system. But before starting reading, think about the message from the director Alan Alda:</p><em><p>“Your assumptions are your windows on the world. Scrub them off every once in a while, or the light won’t come in”</p><p>(Citation: Alan Alda, Quoteland, n.d)</p></em></em></p>