<p>Denna sociologiska uppsats behandlar frågor om grupperingar på fängelseanstalt. Syftet är att beskriva varför och utifrån vilka referensgrunder de intagna på anstalten i Halmstad interagerar med varandra. Uppsatsen gör ett försök till att besvara följande frågor:</p><p>- Vilka personliga egenskaper, attribut, bakgrundsfaktorer eller anstaltsvillkor skapar grupperingar på anstalten i Halmstad?</p><p>- Vilka attribut och faktorer är statusframkallande och hierarkiskapande?</p><p>- Har de före detta intagna och personalen samma syn på grupperingar och statusframkallande attribut och faktorer?</p><p>Uppsatsen bygger på kvalitativ metod i form av intervjuer med före detta intagna samt anställda på anstalten i Halmstad. Resultatet av intervjuerna påvisar att det finns faktorer som är av större betydelse än andra, för vilka de intagna umgås med. Brottet och strafflängden, har vi funnit, är några av de viktigaste faktorerna.</p>

Denna sociologiska uppsats behandlar frågor om grupperingar på fängelseanstalt. Syftet är att beskriva varför och utifrån vilka referensgrunder de intagna på anstalten i Halmstad interagerar med varandra. Uppsatsen gör ett försök till att besvara följande frågor: -Vilka personliga egenskaper, attribut, bakgrundsfaktorer eller anstaltsvillkor skapar grupperingar på anstalten i Halmstad? -Vilka attribut och faktorer är statusframkallande och hierarkiskapande? -Har de före detta intagna och personalen samma syn på grupperingar och statusframkallande attribut och faktorer? Uppsatsen bygger på kvalitativ metod i form av intervjuer med före detta intagna samt anställda på anstalten i Halmstad. Resultatet av intervjuerna påvisar att det finns faktorer som är av större betydelse än andra, för vilka de intagna umgås med. Brottet och strafflängden, har vi funnit, är några av de viktigaste faktorerna.

<p>Syftet med denna studie var att se hur stress, krav och kontroll såg ut hos före detta interner,under och efter deras straff. Då de ska tillbaka till ett liv utan kriminalitet och droger.Till utförandet av studien valdes att göra en kvalitativ metod, en halvstrukturerad intervju därvi tematiserade intervjun i fyra kategorier: (1) hur är upplevelsen av stress före, under ochefter frigivning, (2) hur man upplever stöd, hjälp och information från kriminalvården vidfrigivningen, (3) vilka förväntningar finns från omgivningen och från individen själv och (4)vilka krav finns från omgivningen och från individen själv, för att i så stor utsträckning sommöjligt kunna tolka och sätta sig in i den enskilde respondentens situation. Kriteriet för attmedverka i intervjun var att respondenten har en kriminell bakgrund och har tidigare varitdömda till fängelsestraff, sluten ungdomsvård, fotboja eller samhällstjänst. Resultatet visadeatt kraven i första hand före, efter och vid frigivning har respondenten från sig själva och intemycket från kriminalvården. Stöd från andra har en mycket stor betydelse och att upplevelsenav frigivningen ser mycket olika ut för olika interner.</p>

Physical activity have a given role in todays society and plays an essential role for our health. Inmates in swedish prisons is a group that have a long list of things that they have to relate to when it comes to physical activitity and their possibilities to exercise it. The purpose of this essay is to find out more about how the possibilities to engage in physical activity in a swedish correctional institution with security class 2 and also to investigate how the prison works with and thinks about physical activity for their clients. In this study we have used qualitative interview with a correctional officer as method to examine our questions. The main result of the study shows that the prison offers access to a sports center, gym and a volleyball pitch outside for the clients. Something else the prison have to offer the clients is physical activity as other structural activity with educated personell. The fact that the prison have people with education in physical activity hired shows that physical activity and the clients access to it is something highly valued and prioritized at the prison. This is something that have spread throughout the prisons of Sweden and have resulted in clients activley tries to get a spot at the prison we examined, just because of their access to physical activity. There are laws and regulations that the prison have to follow when it comed to what types of physical activites are allowed. For example is it forbidden to use weights over 50 kg and moments of martial arts is not allowed for the clients to engage in. In summary,  we can conclude that the prisons accessability to physical activity is quite good and that they work diligently to make what they can to promote physical activity for their clients.

<p>Sammanfattning</p><p>Uppsatsens syfte är att belysa de extrajudiciella bestraffningarna som fångar mottog i Karlstad fängelse åren 1870-75 och 1900-05, samt att se om det finns något samband mellan bestraffningar och sjukdomar. Ifall dem som straffades oftare var sjuka. Frågeställningen till uppsatsen är:</p><p>1. Fanns det något samband mellan de extrajudiciella bestraffningarna och sjukdom?</p><p>2. Var de som mottog extrajudiciella bestraffningar mer sjuka än dem som inte fick det?</p><p>Vad som kom fram under arbetets gång var att de som mottog extrajudiciella bestraffningar hade en procentuell majoritet av dem som blev sjuka i fängelset. Åren som undersökts var inte helt de samma som i den undersökningen om extrajudiciella bestraffningar. Det fanns inga sjukjournaler mellan åren 1901-1905 så det fattades fyra år för att få undersökningen allomfattande och komplett.</p><p>De sjukdomar som var mest förekommande i fängelset var bronkit, diarré, intermittens och gastritproblem. Bronkit betyder luftrörsinflammation, diarré innebär tunna, ofta förekommande avföringar i stora mängder, intermittens innebär ”fönstertittarsjuka” som är en kärlsjukdom som ger förträning i benens stora artärer. Gastrit betyder mage och i denna kategori finns det mängder av sjukdomar som magkatarr, magsäcksinflammation eller diarré med kräkningar. Behjälplig vid identifikation av medicinska termer var leg.läkare Frida Andersdotter.</p><p>En annan del av uppsatsen handlar om hur man skulle kunna finna nätverk i fängelset, det är en diskussionsdel utifrån Hreinsson, Nilssons bok om nätverk som ligger till grund för mitt resonemang. Tre delar av forskningsgrupper från USA och Manchester har grundat vad vi idag kallar för nätverk och nätverksanalys. De utgår ifrån identifikation av individer i olika grupper och sätter dem in i ett nät (som kan göras på olika sätt) för att därigenom se deras relation till varandra.</p><p>Min tanke om hur man skulle kunna se nätverk i fängelset är att inte börja i fängelset utan att börja i en by eller stad och finna dem som ifrån den staden hamnar i fängelse. Detta för att det finns litet bevarat om fånarna som individer, vilka de umgicks med och hur deras vardag såg ut.</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of this paper is to enlighten the punishment prisoners received for crimes they’ve committed in Karlstad prison during the years 1870-75 and 1900-05. I intend to investigate the different disease that flourished in prison. Where there any connection between the punishments some prisoners received and those who became sick? The paper is based on two questions:</p><p>1. Are there any connections between those who were punished and those who became sick?</p><p>2. Where those who were punished more often sick than those who weren’t?</p><p>The result of the papers was that the people that received punishments where more often sick than those who didn’t. A problem that occurred was that the journal of sicknesses weren’t covered for the years that I intended to investigate. The files did not cover the years from 1901-1905. There are four years missing.</p><p>The sicknesses that were most frequent in prison during the investigated years were: bronchitis, diarrhea, intermittence and gastric problems. Bronchitis is an obstructive pulmonary disorder characterized by inflammation of the bronchi of the lungs, diarrhea is an often occurring loose bowl movement. Intermittence is a sickness that clogs the major arteries mostly in the legs. Gastric problems involve many conditions such as gastric catarrh, inflammation of the stomach and various diarrheas with vomits. To help me with identifying the medical terms I spoke frequently with physician Frida Andersdotter.</p><p>Another part of the paper was discussing how network inside the prison may have looked like. To help me with this part of the paper I used a book Hreinsson, Nilsson. It’s a book about how one could find and identify networks by drawing a net of individuals and connecting them to each other. There were three independent groups working almost at the same time with network. Two of them were located in America and one in Manchester, Britain.</p><p>My thought about finding and displaying network in Karlstad prison is not by studying the files in archives, but to look at villages or cities and identifying the persons who became imprisoned. The file in prison does not have the credibility to connect the prisoners to one another. I think one have to study the individuals before the imprisonment.</p>

Genom kvalitativa intervjuer med fem kriminalvårdsanställda och en transidentifierad intagen ville jag bidra med kunskap om hur Kriminalvårdens möten med fängelsedömda transpersoner kan se ut. Syftet med studien var att undersöka normer, värderingar och praktiker som intervjudeltagarna gav uttryck för när det gäller intagna transpersoner. Intervjudeltagarna uttryckte en medvetenhet kring gruppens utsatta position i fängelsemiljön men vittnade samtidigt om avsaknad av såväl riktlinjer som strukturerade arbetssätt i frågorna. Praktiker fokuserade snarare på det avvikande och direkta än det normativa och förebyggande. Intagna själva förväntades begripliggöra sin identitet för omgivningen, samtidigt som insatser riktade mot personalens (o)medvetenhet saknades. Kriminalvården kan sägas bidra till att upprätthålla normativa föreställningar om två binära kön genom att inte tillhandahålla handlingsplaner eller självklara alternativ för personer som sträcker sig mellan, bortom eller är föränderliga mellan de två könskategorierna kvinna och man. Att inte ta ställning illustrerar maktutövning, osynliggörande och kan innebära en kränkning i sig själv. / Through qualitative interviews with five employees in the Swedish correctional system and one trans-identified inmate, I sought to get an understanding of transgender inmates are dealt with in the Swedish correctional system. The aim of this study was to examine norms, values and practices expressed by the interview participants regarding transgender inmates. The interview participants expressed an awareness of the group’s vulnerable position in the prison environment, but also the lack of guidelines as well as structured methods to handle the group. Responses focused on the deviant and direct rather than the normative and preventive. The transgendered inmates themselves were responsible to explain their identity to others. At the same time there were no efforts to make the staff members aware of questions concerning gender identities and/or expressions. The Swedish correctional system can be said to maintain normative conceptions of two binary sexes by failing to provide action plans or natural options for persons with gender identities that extend beyond woman or man, or fluctuate between the two categories. To refuse to take a stand is to exercise power, make transgender inmates invisible, and perhaps even be seen as a violation in itself.

<p>Samhällstjänst är en del av den svenska straffskalan och innebär kortfattat att en dömd person utför obetalt arbete i till exempel en frivillig organisation. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa forskning kring samhällstjänst i en global kontext, samt att kartlägga studier om hur samhällstjänst upplevdes av de dömda, samt att undersöka och om det fanns en rehabiliterande aspekt i samhällstjänst. Studien belyste även samhällstjänst i jämförelse med fängelse. I resultatet användes åtta artiklar, en avhandling och en rapport som analyserades och kategoriserades för besvarandet av syftet. Resultat var att samhällstjänst finns i ett flertal länder i världen men används mest i de europeiska länderna, Nya Zeeland, Kanada och Australien samt begränsat i USA. Majoriteten av dem som svarade på upplevelsen av samhällstjänst ansåg sig ha en positiv erfarenhet och var nöjda. Den rehabiliterande aspekten har inte funnits sedan samhällstjänst infördes men har blivit en större del av samhällstjänsten med tiden. När det gällde jämförelsen mellan samhällstjänst och fängelse framkom det inga tydliga bevis på att samhällstjänst var bättre än fängelsestraff när det gäller att minska återfall i brott. Samhällstjänst upplevdes av de dömda som ett  mindre destruktivt straff och påverkade inte de dömda  på samma sätt som ett fängelsestraff.</p>

<p>Fängelset är en värld som de flesta har åsikter om, men som få har insyn i</p><p>och kännedom om. Det är därför viktigt att beskriva fängelset ur ett</p><p>inifrånperspektiv, att återge vad som faktiskt försiggår i innanför murarna.</p><p>Syftet med uppsatsen har varit att utifrån en livstidsfånges eget perspektiv</p><p>återge en bild utav, sprida nya kunskaper om, och genom sociologisk och</p><p>socialpsykologisk teori skapa en förståelse för hur livet bland livs- och</p><p>långtidsfångar inom en hårt styrd och sluten total institution ser ut.</p><p>Deltagande observation har använts som observationsmetod. Observatören i</p><p>detta fall är inte en fältforskare på besök, utan en intagen som varit en del av</p><p>det undersökta samhället under fem års tid. Resultatet påvisar existensen av</p><p>två dominerande avdelningskulturer. Dels den traditionella fångkulturen och</p><p>dels en mer socialt anpassad kultur, som främst utgörs av intagna utan en</p><p>kriminell identitet. Resultatet påvisar även att majoriteten intagna trivs</p><p>mycket bra på avdelningen, och detta förklaras av att antalet positiva ledare</p><p>tillåts vara fler och starkare än antalet negativa ledare. De positiva ledarna</p><p>har tillsammans med de lågprisoniserade intagna skapat och vidmakthållit</p><p>en kultur som lyckats överleva i harmoni med och stå autonom gentemot de</p><p>attribut och manér som den traditionella fängelsekulturen representerar.</p><p>Atmosfären är alltid korrekt och trevlig. Men lugnet är spänt och bedrägligt</p><p>då många intagna dras med psykiatrisk problematik. Sinnesstämningen alla</p><p>emellan därför är oerhört viktig, och som intagen lär man sig med tiden att</p><p>uppträda respektfullt för att inte rubba dekorum.</p>

<p>BAKGRUND: En dold kategori av barn i dagens samhälle är de barn vars föräldrar avtjänar straff på anstalter. Dessa barn mår ofta mycket dåligt då de tar på sig skulden för att föräldern är frånvarande (Barnombudsmannen, 2004). Som pedagog i skola och förskola kommer vi förmodligen att träffa något av dessa barn. Vi söker kunskap för att kunna bemöta barnet på ett tillfredsställande sätt och ha beredskap för att kunna förstå barnets reaktioner. SYFTE: Syftet med vår studie är att vi vill få kunskap om hur barns livssituation kan se ut vid en förälders fängelsevistelse. METOD: Vi har i vår studie valt att använda oss av kvalitativ forskningsmetodik och använder oss då av intervjuer med öppna svar. Kvale (1997) menar att syftet med intervjuer är att få information om den intervjuades erfarenheter och människors livsvärld. Vi har valt att intervjua personer som har nära anknytning till barn till fängslade föräldrar genom sin profession. Vår förhoppning är att de med sina erfarenheter kan ge oss en bild av hur barns livssituation ser ut vid föräldrars frånvaro på grund av ett fängelsestraff. RESULTAT: Många av de här barnen har en kaotisk hemsituation. Ett dåligt nätverk och en pressad situation för den hemmavarande föräldern bidrar till att barnet tar på sig vuxnas ansvar. Barnet känner stor skuld och skam över sin intagna förälder vilket kan leda till utanförskap och dåligt självförtroende. Många av de här barnen har fått lära sig att det inte är lönt att ge uttryck för sina känslor. Barnen har fått lära sig att de har familjer som inte är som andras och den bör man inte prata om. Hemligheten som dessa barn bär på leder till att många blir ensamma och barnen känner sig missuppfattade. Barnet känner ofta rädsla för att andra vuxna och barn skall fördöma föräldern och att det skall smitta av sig på barnet, en rädsla som ofta infrias.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte</p><p>Syftet med studien var att undersöka de kvinnliga internernas upplevda hälsa under anstaltsvistelsen. Frågeställningarna var följande:</p><p>• Vad uttrycker de intagna kvinnorna gällande sin upplevda fysiska och psykiska hälsa under anstaltsvistelsen?</p><p>• Vad upplever de intagna kvinnorna att anstalten gör för att förbättra deras hälsa?</p><p>Metod</p><p>Till grund för studien användes en kvalitativ metod. Intervjuer med semistrukturerade frågor genomfördes med fem intagna kvinnor. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna tolkades och analyserades sedan med utgångspunkt i det aktuella forskningsläget och den för studien teoretiska ansatsen.</p><p>Resultat</p><p>Samtliga kvinnor i studien beskrev sin upplevda hälsa som oförändrad eller bättre i jämförelse med innan de kom till anstalten. Kvinnorna som beskriver sig ha en bra upplevd hälsa är också de som verkar känna meningsfullhet under vistelsen på anstalt. De kvinnorna verkar även uppleva att de har ett mål att sträva mot, under och efter anstaltsvistelsen. Ett annat tydligt mönster som framkom var att de kvinnor som ville förändra sin situation och själva verkade redo att ta tag i den, upplevdes ha en bra hälsa. Det som internerna fann mest meningsfullt var programverksamheten och studierna. Majoriteten av de intervjuade kvinnorna ansåg inte att anstalten gör något för att de ska få en ökad hälsa under anstaltsvistelsen.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatsen av denna studie är att den upplevda hälsan hos de intagna kvinnorna var efter omständigheterna bra. Detta är ett motsatt resultat gentemot tidigare forskning. Det som framförallt var utmärkande för de kvinnor som upplevde sig ha en bra hälsa var att de kände en mening med anstaltsvistelsen, att de hade mål och en vilja att förändra sin situation. Att anstalten inte gör något för att främja de intagnas hälsa var kvinnorna överens om till en början. Men vid eftertanke ansåg de flesta att programverksamheten och studierna är något som anstalten gör.</p>