<p>Power, Criminality and the gamble about bordering normality. From theperspective of Foucault. This study is about how criminality becomes a strategy of power used by the individual to overcome difficulties and gain advantages. This strategy of power sets loose a process of identity formation within the individual that gives shape to his own norms which are opposite to the one of the society. The individual norms and the normative society cooperate with one another in a cultural teamwork. The individual get to use the original strategies of power when being sentenced to prison as the prison is experienced as a miniature, criminal society where the hierarchy is based on the level of criminality. The individual is then taught that the original tactics and strategies are the one that works.</p><p><em> </em></p>

Sammanfattning Syfte Syftet med studien var att undersöka de kvinnliga internernas upplevda hälsa under anstaltsvistelsen. Frågeställningarna var följande: • Vad uttrycker de intagna kvinnorna gällande sin upplevda fysiska och psykiska hälsa under anstaltsvistelsen? • Vad upplever de intagna kvinnorna att anstalten gör för att förbättra deras hälsa? Metod Till grund för studien användes en kvalitativ metod. Intervjuer med semistrukturerade frågor genomfördes med fem intagna kvinnor. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna tolkades och analyserades sedan med utgångspunkt i det aktuella forskningsläget och den för studien teoretiska ansatsen. Resultat Samtliga kvinnor i studien beskrev sin upplevda hälsa som oförändrad eller bättre i jämförelse med innan de kom till anstalten. Kvinnorna som beskriver sig ha en bra upplevd hälsa är också de som verkar känna meningsfullhet under vistelsen på anstalt. De kvinnorna verkar även uppleva att de har ett mål att sträva mot, under och efter anstaltsvistelsen. Ett annat tydligt mönster som framkom var att de kvinnor som ville förändra sin situation och själva verkade redo att ta tag i den, upplevdes ha en bra hälsa. Det som internerna fann mest meningsfullt var programverksamheten och studierna. Majoriteten av de intervjuade kvinnorna ansåg inte att anstalten gör något för att de ska få en ökad hälsa under anstaltsvistelsen. Slutsats Slutsatsen av denna studie är att den upplevda hälsan hos de intagna kvinnorna var efter omständigheterna bra. Detta är ett motsatt resultat gentemot tidigare forskning. Det som framförallt var utmärkande för de kvinnor som upplevde sig ha en bra hälsa var att de kände en mening med anstaltsvistelsen, att de hade mål och en vilja att förändra sin situation. Att anstalten inte gör något för att främja de intagnas hälsa var kvinnorna överens om till en början. Men vid eftertanke ansåg de flesta att programverksamheten och studierna är något som anstalten gör.

Fängelset är en värld som de flesta har åsikter om, men som få har insyn i och kännedom om. Det är därför viktigt att beskriva fängelset ur ett inifrånperspektiv, att återge vad som faktiskt försiggår i innanför murarna. Syftet med uppsatsen har varit att utifrån en livstidsfånges eget perspektiv återge en bild utav, sprida nya kunskaper om, och genom sociologisk och socialpsykologisk teori skapa en förståelse för hur livet bland livs- och långtidsfångar inom en hårt styrd och sluten total institution ser ut. Deltagande observation har använts som observationsmetod. Observatören i detta fall är inte en fältforskare på besök, utan en intagen som varit en del av det undersökta samhället under fem års tid. Resultatet påvisar existensen av två dominerande avdelningskulturer. Dels den traditionella fångkulturen och dels en mer socialt anpassad kultur, som främst utgörs av intagna utan en kriminell identitet. Resultatet påvisar även att majoriteten intagna trivs mycket bra på avdelningen, och detta förklaras av att antalet positiva ledare tillåts vara fler och starkare än antalet negativa ledare. De positiva ledarna har tillsammans med de lågprisoniserade intagna skapat och vidmakthållit en kultur som lyckats överleva i harmoni med och stå autonom gentemot de attribut och manér som den traditionella fängelsekulturen representerar. Atmosfären är alltid korrekt och trevlig. Men lugnet är spänt och bedrägligt då många intagna dras med psykiatrisk problematik. Sinnesstämningen alla emellan därför är oerhört viktig, och som intagen lär man sig med tiden att uppträda respektfullt för att inte rubba dekorum.

BAKGRUND: En dold kategori av barn i dagens samhälle är de barn vars föräldrar avtjänar straff på anstalter. Dessa barn mår ofta mycket dåligt då de tar på sig skulden för att föräldern är frånvarande (Barnombudsmannen, 2004). Som pedagog i skola och förskola kommer vi förmodligen att träffa något av dessa barn. Vi söker kunskap för att kunna bemöta barnet på ett tillfredsställande sätt och ha beredskap för att kunna förstå barnets reaktioner. SYFTE: Syftet med vår studie är att vi vill få kunskap om hur barns livssituation kan se ut vid en förälders fängelsevistelse. METOD: Vi har i vår studie valt att använda oss av kvalitativ forskningsmetodik och använder oss då av intervjuer med öppna svar. Kvale (1997) menar att syftet med intervjuer är att få information om den intervjuades erfarenheter och människors livsvärld. Vi har valt att intervjua personer som har nära anknytning till barn till fängslade föräldrar genom sin profession. Vår förhoppning är att de med sina erfarenheter kan ge oss en bild av hur barns livssituation ser ut vid föräldrars frånvaro på grund av ett fängelsestraff. RESULTAT: Många av de här barnen har en kaotisk hemsituation. Ett dåligt nätverk och en pressad situation för den hemmavarande föräldern bidrar till att barnet tar på sig vuxnas ansvar. Barnet känner stor skuld och skam över sin intagna förälder vilket kan leda till utanförskap och dåligt självförtroende. Många av de här barnen har fått lära sig att det inte är lönt att ge uttryck för sina känslor. Barnen har fått lära sig att de har familjer som inte är som andras och den bör man inte prata om. Hemligheten som dessa barn bär på leder till att många blir ensamma och barnen känner sig missuppfattade. Barnet känner ofta rädsla för att andra vuxna och barn skall fördöma föräldern och att det skall smitta av sig på barnet, en rädsla som ofta infrias.

Samhällstjänst är en del av den svenska straffskalan och innebär kortfattat att en dömd person utför obetalt arbete i till exempel en frivillig organisation. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa forskning kring samhällstjänst i en global kontext, samt att kartlägga studier om hur samhällstjänst upplevdes av de dömda, samt att undersöka och om det fanns en rehabiliterande aspekt i samhällstjänst. Studien belyste även samhällstjänst i jämförelse med fängelse. I resultatet användes åtta artiklar, en avhandling och en rapport som analyserades och kategoriserades för besvarandet av syftet. Resultat var att samhällstjänst finns i ett flertal länder i världen men används mest i de europeiska länderna, Nya Zeeland, Kanada och Australien samt begränsat i USA. Majoriteten av dem som svarade på upplevelsen av samhällstjänst ansåg sig ha en positiv erfarenhet och var nöjda. Den rehabiliterande aspekten har inte funnits sedan samhällstjänst infördes men har blivit en större del av samhällstjänsten med tiden. När det gällde jämförelsen mellan samhällstjänst och fängelse framkom det inga tydliga bevis på att samhällstjänst var bättre än fängelsestraff när det gäller att minska återfall i brott. Samhällstjänst upplevdes av de dömda som ett  mindre destruktivt straff och påverkade inte de dömda  på samma sätt som ett fängelsestraff.

Sammanfattning Uppsatsens syfte är att belysa de extrajudiciella bestraffningarna som fångar mottog i Karlstad fängelse åren 1870-75 och 1900-05, samt att se om det finns något samband mellan bestraffningar och sjukdomar. Ifall dem som straffades oftare var sjuka. Frågeställningen till uppsatsen är: 1. Fanns det något samband mellan de extrajudiciella bestraffningarna och sjukdom? 2. Var de som mottog extrajudiciella bestraffningar mer sjuka än dem som inte fick det? Vad som kom fram under arbetets gång var att de som mottog extrajudiciella bestraffningar hade en procentuell majoritet av dem som blev sjuka i fängelset. Åren som undersökts var inte helt de samma som i den undersökningen om extrajudiciella bestraffningar. Det fanns inga sjukjournaler mellan åren 1901-1905 så det fattades fyra år för att få undersökningen allomfattande och komplett. De sjukdomar som var mest förekommande i fängelset var bronkit, diarré, intermittens och gastritproblem. Bronkit betyder luftrörsinflammation, diarré innebär tunna, ofta förekommande avföringar i stora mängder, intermittens innebär ”fönstertittarsjuka” som är en kärlsjukdom som ger förträning i benens stora artärer. Gastrit betyder mage och i denna kategori finns det mängder av sjukdomar som magkatarr, magsäcksinflammation eller diarré med kräkningar. Behjälplig vid identifikation av medicinska termer var leg.läkare Frida Andersdotter. En annan del av uppsatsen handlar om hur man skulle kunna finna nätverk i fängelset, det är en diskussionsdel utifrån Hreinsson, Nilssons bok om nätverk som ligger till grund för mitt resonemang. Tre delar av forskningsgrupper från USA och Manchester har grundat vad vi idag kallar för nätverk och nätverksanalys. De utgår ifrån identifikation av individer i olika grupper och sätter dem in i ett nät (som kan göras på olika sätt) för att därigenom se deras relation till varandra. Min tanke om hur man skulle kunna se nätverk i fängelset är att inte börja i fängelset utan att börja i en by eller stad och finna dem som ifrån den staden hamnar i fängelse. Detta för att det finns litet bevarat om fånarna som individer, vilka de umgicks med och hur deras vardag såg ut. / Abstract The purpose of this paper is to enlighten the punishment prisoners received for crimes they’ve committed in Karlstad prison during the years 1870-75 and 1900-05. I intend to investigate the different disease that flourished in prison. Where there any connection between the punishments some prisoners received and those who became sick? The paper is based on two questions: 1. Are there any connections between those who were punished and those who became sick? 2. Where those who were punished more often sick than those who weren’t? The result of the papers was that the people that received punishments where more often sick than those who didn’t. A problem that occurred was that the journal of sicknesses weren’t covered for the years that I intended to investigate. The files did not cover the years from 1901-1905. There are four years missing. The sicknesses that were most frequent in prison during the investigated years were: bronchitis, diarrhea, intermittence and gastric problems. Bronchitis is an obstructive pulmonary disorder characterized by inflammation of the bronchi of the lungs, diarrhea is an often occurring loose bowl movement. Intermittence is a sickness that clogs the major arteries mostly in the legs. Gastric problems involve many conditions such as gastric catarrh, inflammation of the stomach and various diarrheas with vomits. To help me with identifying the medical terms I spoke frequently with physician Frida Andersdotter. Another part of the paper was discussing how network inside the prison may have looked like. To help me with this part of the paper I used a book Hreinsson, Nilsson. It’s a book about how one could find and identify networks by drawing a net of individuals and connecting them to each other. There were three independent groups working almost at the same time with network. Two of them were located in America and one in Manchester, Britain. My thought about finding and displaying network in Karlstad prison is not by studying the files in archives, but to look at villages or cities and identifying the persons who became imprisoned. The file in prison does not have the credibility to connect the prisoners to one another. I think one have to study the individuals before the imprisonment.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur representationer av grupper med olika etnisk bakgrund placerade i en sluten institution skildras i en amerikansk fiktiv tv-serie, närmare bestämt i den av HBO producerade tv-serien Oz. Vidare vill vi undersöka hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien som härstammar från deras etniska bakgrund och kultur eller om den slutna institutionens totala auktoritet och miljö även spelar in i utformandet av deras personlighet. Genom att analysera tv-serien Oz, som är en av de mest ingående fiktiva skildringarna av amerikansk fängelsekultur, hoppas vi komma till insikt om hur etniska grupper, vars medlemmar besitter en moraliskt tvivelaktig karaktär, kan skildras i västerländsk kommersiell populärkultur. / Papperstigrar och Rednecks & Dagos

My essay is fundamentally about an idea. It could even be placed in the study of the history of ideas by the fact that it could be seen as if I am trying to reflect upon how one single idea can get a strong societal and historical impact. How thoughts, visions and then inventions are constructing societies and everything that derives from them. In my text I try to illuminate and connect social theory to our social reality and by using discourse (theory) analysis I try to study central terms in the discourse of surveillance. The question which is of social psychological interest would be that of how the individual in dialectical relation to the surrounding society is free and how he then would get inflected by this surveillance. What if the society could be looked upon as a prison or a reformatory centre, and the individual is not that free as supposed by many post modern non-structurist streams of thought? Not only do I want to illuminate but also try and come to some conclusions at the end. What consequences could the big panoptic machinery bring upon the citizens of society in which it is applied and under constant ongoing and development? / Min uppsats handlar om en idé. Den skulle, ämnesmässigt, kunna hamna under idéhistoria eller liknande som reflekterar över hur idéer får en samhällelig och historisk genomslagskraft. Hur visioner, tankar och uppfinningar bygger fram samhällen och de olika företeelse som kommer därav. I den lilla text jag skrivit försöker jag belysa och med en syn försöka koppla an samhällsteori med verkliga tänkbara fenomen och genom att ha diskurs(teori)analys som metod(ik) har jag även försökt studera de centrala begrepp som förekommer i det offentliga kring övervakning. Övervakning är nämligen det centrala i min uppsats och den panoptiska idén är den jag inledningsvis syftade på. I min uppsats försöker jag belysa hur den har bidragit och fortfarande bidrar till ett övervakningssamhälle som kan tyckas bli allt utvidgat. Den socialpsykologiska undran jag har i uppsatsen är den om individen vid sidan om, över, eller under strukturen/samhället. I vilken mån kan individen i samhället verka som fri och självbestämmande, eller kan samhället te sig fängelselikt? 1 Hur kan hon påverkas, som ständigt varande i relation med samhället, av denna övervakning som blir alltmer påtaglig? Jag börjar uppsatsen med två välkända dystopier för att peka på en bakgrund, och sedan presenterar jag den panoptiska idén. Vidare lägger jag fram den sociala responsivitetsteorin och hur den spontana och mest elementära responsiviteten hos människor blir disciplinerad och inskränkt av samhället och institutioner. Genom diskursanalysen griper jag tag i strukturer och löser upp centrala begrepp och koncept. Som avslut spekuleras kring vad konsekvenserna av detta alltmer övervaknings- upprätthållna samhälle kan vara.

<p>My essay is fundamentally about an idea. It could even be placed in the study of the history of ideas by the fact that it could be seen as if I am trying to reflect upon how one single idea can get a strong societal and historical impact. How thoughts, visions and then inventions are constructing societies and everything that derives from them. In my text I try to illuminate and connect social theory to our social reality and by using discourse (theory) analysis I try to study central terms in the discourse of surveillance. The question which is of social psychological interest would be that of how the individual in dialectical relation to the</p><p>surrounding society is free and how he then would get inflected by this surveillance. What if the society could be looked upon as a prison or a reformatory centre, and the individual is not that free as supposed by many post modern non-structurist streams of thought? Not only do I want to illuminate but also try and come to some conclusions at the end. What consequences could the big panoptic machinery bring upon the citizens of society in which it is applied and under constant ongoing and development?</p> / <p>Min uppsats handlar om en idé. Den skulle, ämnesmässigt, kunna hamna under idéhistoria eller liknande som reflekterar över hur idéer får en samhällelig och historisk genomslagskraft. Hur visioner, tankar och uppfinningar bygger fram samhällen och de olika företeelse som kommer därav.</p><p>I den lilla text jag skrivit försöker jag belysa och med en syn försöka koppla an samhällsteori med verkliga tänkbara fenomen och genom att ha diskurs(teori)analys som metod(ik) har jag även försökt studera de centrala begrepp som förekommer i det offentliga kring övervakning. Övervakning är nämligen det centrala i min uppsats och den panoptiska idén är den jag inledningsvis syftade på. I min uppsats försöker jag belysa hur den har bidragit och fortfarande bidrar till ett övervakningssamhälle som kan tyckas bli allt utvidgat.</p><p>Den socialpsykologiska undran jag har i uppsatsen är den om individen vid sidan om, över, eller under strukturen/samhället. I vilken mån kan individen i samhället verka som fri och självbestämmande, eller kan samhället te sig fängelselikt? 1 Hur kan hon påverkas, som ständigt varande i relation med samhället, av denna övervakning som blir alltmer påtaglig?</p><p>Jag börjar uppsatsen med två välkända dystopier för att peka på en bakgrund, och sedan presenterar jag den panoptiska idén. Vidare lägger jag fram den sociala responsivitetsteorin och hur den spontana och mest elementära responsiviteten hos människor blir disciplinerad och inskränkt av samhället och institutioner. Genom diskursanalysen griper jag tag i strukturer och löser upp centrala begrepp och koncept. Som avslut spekuleras kring vad konsekvenserna av detta alltmer övervaknings- upprätthållna samhälle kan vara.</p>

Power, Criminality and the gamble about bordering normality. From theperspective of Foucault. This study is about how criminality becomes a strategy of power used by the individual to overcome difficulties and gain advantages. This strategy of power sets loose a process of identity formation within the individual that gives shape to his own norms which are opposite to the one of the society. The individual norms and the normative society cooperate with one another in a cultural teamwork. The individual get to use the original strategies of power when being sentenced to prison as the prison is experienced as a miniature, criminal society where the hierarchy is based on the level of criminality. The individual is then taught that the original tactics and strategies are the one that works.