<p>Samhällstjänsten har sedan den infördes i början av 1990-talet kommit att användas flitigt då</p><p>ungdomar och yngre vuxna (under 25 år) blivit dömda för i första hand förstagångsförseelser.</p><p>I slutet av 1990-talet kom ytterligare en ny verkställighet och det var IÖV eller den mer vardagligt</p><p>kallade fotbojan. Ett övergripande syfte med denna uppsats var att göra en utvärdering</p><p>med Halland i fokus och avseende verkställighetsformerna ’skyddstillsyn med samhällstjänst’</p><p>och ’villkorlig dom med samhällstjänst’. Dessutom var ett mer historisk syfte att reda ut vad</p><p>som har skapat ett samhälleligt behov av en verkställighetsform som ”samhällstjänst”. Samtidigt</p><p>ville jag med hjälp av mina frågeställningar och kvalitativa intervjuer belysa hur frivården</p><p>arbetar med denna verkställighet samt hur klienter och frivårdspersonal upplever genomförandet</p><p>av samhällstjänst – som återanpassande eller avskräckande? Slutsatsen kan sägas</p><p>vara att klienterna upplevde verkställigheten mer som återanpassande snarare än avskräckande.</p><p>Vad gäller verkställigheten som sådan finns det tecken som tyder att ju mer beroende vi</p><p>blir av varandra desto större krav på återanpassning snarare än bestraffning och förvaring. I</p><p>analysen har jag applicerat teorier från Norbert Elias, Goffman samt Durkheim.</p>

Samhällstjänsten har sedan den infördes i början av 1990-talet kommit att användas flitigt då ungdomar och yngre vuxna (under 25 år) blivit dömda för i första hand förstagångsförseelser. I slutet av 1990-talet kom ytterligare en ny verkställighet och det var IÖV eller den mer vardagligt kallade fotbojan. Ett övergripande syfte med denna uppsats var att göra en utvärdering med Halland i fokus och avseende verkställighetsformerna ’skyddstillsyn med samhällstjänst’ och ’villkorlig dom med samhällstjänst’. Dessutom var ett mer historisk syfte att reda ut vad som har skapat ett samhälleligt behov av en verkställighetsform som ”samhällstjänst”. Samtidigt ville jag med hjälp av mina frågeställningar och kvalitativa intervjuer belysa hur frivården arbetar med denna verkställighet samt hur klienter och frivårdspersonal upplever genomförandet av samhällstjänst – som återanpassande eller avskräckande? Slutsatsen kan sägas vara att klienterna upplevde verkställigheten mer som återanpassande snarare än avskräckande. Vad gäller verkställigheten som sådan finns det tecken som tyder att ju mer beroende vi blir av varandra desto större krav på återanpassning snarare än bestraffning och förvaring. I analysen har jag applicerat teorier från Norbert Elias, Goffman samt Durkheim.

<p>Samhällstjänst är en del av den svenska straffskalan och innebär kortfattat att en dömd person utför obetalt arbete i till exempel en frivillig organisation. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa forskning kring samhällstjänst i en global kontext, samt att kartlägga studier om hur samhällstjänst upplevdes av de dömda, samt att undersöka och om det fanns en rehabiliterande aspekt i samhällstjänst. Studien belyste även samhällstjänst i jämförelse med fängelse. I resultatet användes åtta artiklar, en avhandling och en rapport som analyserades och kategoriserades för besvarandet av syftet. Resultat var att samhällstjänst finns i ett flertal länder i världen men används mest i de europeiska länderna, Nya Zeeland, Kanada och Australien samt begränsat i USA. Majoriteten av dem som svarade på upplevelsen av samhällstjänst ansåg sig ha en positiv erfarenhet och var nöjda. Den rehabiliterande aspekten har inte funnits sedan samhällstjänst infördes men har blivit en större del av samhällstjänsten med tiden. När det gällde jämförelsen mellan samhällstjänst och fängelse framkom det inga tydliga bevis på att samhällstjänst var bättre än fängelsestraff när det gäller att minska återfall i brott. Samhällstjänst upplevdes av de dömda som ett  mindre destruktivt straff och påverkade inte de dömda  på samma sätt som ett fängelsestraff.</p>

Samhällstjänst är en del av den svenska straffskalan och innebär kortfattat att en dömd person utför obetalt arbete i till exempel en frivillig organisation. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa forskning kring samhällstjänst i en global kontext, samt att kartlägga studier om hur samhällstjänst upplevdes av de dömda, samt att undersöka och om det fanns en rehabiliterande aspekt i samhällstjänst. Studien belyste även samhällstjänst i jämförelse med fängelse. I resultatet användes åtta artiklar, en avhandling och en rapport som analyserades och kategoriserades för besvarandet av syftet. Resultat var att samhällstjänst finns i ett flertal länder i världen men används mest i de europeiska länderna, Nya Zeeland, Kanada och Australien samt begränsat i USA. Majoriteten av dem som svarade på upplevelsen av samhällstjänst ansåg sig ha en positiv erfarenhet och var nöjda. Den rehabiliterande aspekten har inte funnits sedan samhällstjänst infördes men har blivit en större del av samhällstjänsten med tiden. När det gällde jämförelsen mellan samhällstjänst och fängelse framkom det inga tydliga bevis på att samhällstjänst var bättre än fängelsestraff när det gäller att minska återfall i brott. Samhällstjänst upplevdes av de dömda som ett  mindre destruktivt straff och påverkade inte de dömda  på samma sätt som ett fängelsestraff.

Mellan åren 1934-1946 pågick en debatt i Sverige om kvinnlig samhällstjänst skulle införas som en frivillig eller obligatorisk tjänst. År 1939 startades Riksförbundet kvinnlig samhällstjänst som en ideell organisation. Studiens syfte var att undersöka Riksförbundet kvinnlig samhällstjänst under och kort efter andra världskriget. Undersökningen utfördes med hjälp av en kvalitativ textanalys med genusperspektiv. Riksförbundet kvinnlig samhällstjänsts huvudsakliga syfte var beredskap och fostran.  Grundtanken var en frivillig tjänst för unga kvinnor, mellan 17–25 år, med en teoretisk och en praktisk del med arbete på landsbygden hos överbelastade husmödrar. Tjänsten hade tydliga nationalistiska drag och skulle verka för landets gemenskap. Initiativtagaren för Riksförbundet kvinnlig samhällstjänst var  Nora Torulf som hade kopplingar till flera nazistiska rörelser. / Between the years of 1934 – 1946 a debate was held in Sweden about whether female civil service should be a voluntary or an obligatory service. In 1939 the National Organization of Female Civil Service started as a voluntary organization. The purpose of the study was to investigate this national organization during and shortly after World War II.  The study was carried out through a qualitative text analysis with a perspective on gender. The organization’s main purpose was mobilization and nursing. The idea was a voluntary service for young women, between 17 – 25 years of age, with one theoretical and one practical part working in the countryside for overburdened housewives. The service had clear nationalistic traces and would help the nation’s community. The originator of the organization, Nora Torulf, had connections to many Nazi movements.