Organisationskultur är ett omdiskuterat ämne som på senare tid skapat ett växande intresse inom organisationsstyrning. Det råder dock delade meningar om huruvida organisationskultur går att påverka eller ej. Forskning som anser att organisationskulturen kan styras menar att olika formella och informella styrverktyg kan påverka medlemmar av en organisation till ett önskat beteende. Formell kulturstyrning återfinns ofta inom hierarkiska organisationer där styrningen kan försvåras mellan olika nivåer. Samtidigt som formell kulturstyrning riskerar att bli meningslös och sällan spegla den verkliga kulturen. Därför ämnade denna studie att ur ett ledningsperspektiv undersöka hur organisationer kan arbeta med kulturstyrning och hur kulturstyrningen påverkar olika nivåer i en hierarkisk organisation. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer samt observationer på en dagligvarubutik i Uppsala. Studien visade på en ökad förståelse för hur kulturstyrning kan styras utifrån värderingar, ledarskap, rekrytering, utbildning, belöningar, befordring och symboler. Vidare visade studien även att extern hjälp kan användas för att påverka och kontrollera organisationskulturen. Hur medlemmarna påverkades av kulturstyrningen skiljde sig mellan de olika styrverktygen däremot har inga tydliga skillnader mellan de olika hierarkiska nivåerna påvisats.

<p>Diskussioner kring tysta flickor är ett ämne som berör många, såväl i skolan som i samhället i stort. Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera fenomenet tysta flickor ur ett lärar-, kurator-, skolsköterske- och flickperspektiv. Genom vår undersökning vill vi belysa varför vissa flickor är tystare än andra flickor. Till syftet hör även att belysa vad som förenar respektive skiljer dessa perspektiv åt. De datainsamlingsmetoder som användes var enkätfrågor till flickor i årskurs 6, strukturerade intervjuer med lärare i årskurs 4-6 samt ostrukturerade intervjuer med en kurator och en skolsköterska. Vår analys visar att flickors tystnad dels uppfattas handla om högljudda pojkars påverkan, dels om att flickor tystar varandra. Det ligger vissa skillnader i informanternas uppfattningar om de bakomliggande orsakerna kring flickors tystnad.</p>

Diskussioner kring tysta flickor är ett ämne som berör många, såväl i skolan som i samhället i stort. Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera fenomenet tysta flickor ur ett lärar-, kurator-, skolsköterske- och flickperspektiv. Genom vår undersökning vill vi belysa varför vissa flickor är tystare än andra flickor. Till syftet hör även att belysa vad som förenar respektive skiljer dessa perspektiv åt. De datainsamlingsmetoder som användes var enkätfrågor till flickor i årskurs 6, strukturerade intervjuer med lärare i årskurs 4-6 samt ostrukturerade intervjuer med en kurator och en skolsköterska. Vår analys visar att flickors tystnad dels uppfattas handla om högljudda pojkars påverkan, dels om att flickor tystar varandra. Det ligger vissa skillnader i informanternas uppfattningar om de bakomliggande orsakerna kring flickors tystnad.

The purpose of this study was to study how surgical nurses experiences their work order in the operating room (OR), and how they experience their psychosocial work environment and work organization in terms of hierarchical structures.

Syftet med denna studie är att analysera genusmedvetenheten hos elever i årskurs 6 med fokus på hur de förhåller sig ifråga om könsuppdelningar, könsroller, föreställningar om vad som just är manligt och kvinnligt.Undersökningen genomfördes i en mellanstor stad i Sverige i år 6 på två olika skolor, friskola med år 6 till 9, Stadsskolan, samt en kommunal skola med år f till 6, Skogsskolan. Genom gruppintervjuer, fick eleverna med hjälp av adjektiv, tillsammans presentera deras bild av vad en man och kvinna är. Den slutsats vilken framkom av undersökningen var att alla elever var medvetna om genus. Däremot tydliggjordes en skillnad mellan skolorna där eleverna på Skogsskolan framlade konstaterande svar att så här är det i motsats till Stadskolan där eleverna framlade mer reflekterande svar i med diskussionskaraktär. Anledningen till detta är att eleverna kommer från stadens alla områden på Stadsskolan i motsats till Skogsskolan där eleverna bor i samma område som skolan ligger.

The essay studies the relationship between communication and organizational culture; to determine if there are any cultural differences between the management of an organization and its employees and to examine how a difference can affect the communication of organizational policies. A case study, where the public school was examined, was used to answer the research question, and interviews were held with relevant people on different levels in the organization. The interviews were analyzed with the theoretical frame of reference as a benchmark. Cultural differences could be identified between different levels in the organization and between the two schools studied. The differences affected how and why people communicated but not how well the respondents understood each other. Keywords: Organizational culture, subculture, Organizational communication, affects, hierarchy.

Bakgrund: Rondens syfte är att sammanföra olika yrkeskategorier för ett möte som innefattar informationsbyte om och med patienten. Syfte: Att undersöka nyutexaminerade manliga sjuksköterskors upplevelse avseende rondsituationen. Metod: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med åtta manliga sjuksköterskor, vilket analyserades med innehållsanalys. Fyra kategorier framkom. Resultat: Utbildningens betydelse och uppgift: Manliga sjuksköterskor upplever att de under utbildning tillgivits god praktisk kunskap om ronden men att den teoretiska utbildningen inte varit tillräcklig. Verklighetens rond: I samband med sin första anställning beskriver sjuksköterskorna en verklighetschock. Otydlig kommunikation och maktutövande från läkarna i samband med ronden bidrog till ett sämre samarbete. Omvårdnadsansvarig eller läkarassistent: Sjuksköterskorna beskrev att det fanns en oskriven regel som innebar att de fick inta en assisterande roll. Rondutopi: För att ronden skulle kännas givande efterfrågades de en tydlig rollfördelning och ansvarsfördelning fanns inom teamet. Slutsats: Manliga sjuksköterskor upplever att hierarkier och maktstrukturer lever kvar inom rondarbetet och påverkar sjuksköterskans arbete negativt. För att ronden ska upplevas som givande benämns faktorer som struktur, rak kommunikation samt jämställdhet mellan yrkesprofessionerna. En omvärdering av sjuksköterskans roll och position krävs för att ronden inte ska upplevas som otillfredsställande och för att sjuksköterskans arbete ska anses likvärdigt läkarens.

Denna studie är av kvalitativ karaktär med en fenomenologisk ansats. Fyra elever har intervjuats, där tre utav dem har intervjuats tillsammans i fokusgrupp och en individuell intervju, för att undersöka deras erfarenheter av mobbning och förebyggande arbete med mobbning. Elevernas erfarenheter sätts i fokus och deras berättelser ligger till grund för vad de kommer fram till är effektiva metoder för att arbeta förebyggande med mobbning. Hur dessa elever själva hade valt att arbeta förebyggande med mobbning är vad som är intressant för denna uppsats. Intervjuerna som genomförts har varit av semistrukturerad karaktär där det har använts öppna frågor för att lämna mycket utrymme för berättelser och resonering kring ämnet som kan ge en djupare förståelse av elevernas uppfattning. Resultatet redovisar vad eleverna har för uppfattningar om mobbning, vem som mobbas och vem som mobbar, med maktaspekten av mobbning i fokus och sen har det lett fram till metoder för att förebygga mobbning. Slutsatserna blir tre metoder som kan användas för att förebygga mobbning i en klass eller på en skola. En metod handlar om eleverna delaktighet, den andra om en skrämseltaktik och den tredje om lärarens ansvar att känna eleverna och på så vis kunna arbeta med maktbalansen och rollerna i klassen.

I denna undersökning, som bygger på en fallstudie av konsultföretaget Centigo, studeras hur en organisation utan formella chefer kan styras. Syftet är att ur ett medarbetarperspektiv analysera vilka faktorer som möjliggör att en organisation kan undvika traditionella hierarkiska strukturer och hur medarbetarna upplever en organisation utan formella chefer. Som grund för undersökningen har teorier om styrning i öppen organisation och teorier om ledarskap använts. Det empiriska materialet baseras huvudsakligen på fem stycken kvalitativa intervjuer med anställda på företaget, där fokus ligger på hur de upplever företaget och den organisationsstruktur som råder. Resultaten tyder på att i en organisation utan traditionella hierarkiska strukturer spelar det personliga ansvaret en avgörande roll. Det personliga ansvarstagandet utvecklar självkontroll hos medarbetarna vilket gör att formella chefer inte är nödvändigt i den rådande organisationsstrukturen. Ett större ansvarstagande kräver dock att de anställda i högre grad är benägna att ta personliga risker och motiveras av det för att företaget ska kunna utvecklas.

Hierarkier inom vården är ett abstrakt begrepp som kan studeras ur flera olika vinklar. Det kan ses som en nödvändighet för en fungerande vård där olika yrkesgrupper är över- och underordnade varandra men det kan också ses som ett hinder för en jämlik och välfungerande arbetsmiljö. Eftersom hierarkier kan studeras på så olika sätt så är den ena studien inte den andra lik vilket har sina svårigheter, därför har fokusområdet i denna uppsats varit att studera de olika metoder som använts inom olika typer av studier. För att kunna studera vilken roll vårdadministratören har i den hierarkiska rangordningen krävs nytt material och olika metoder bidrar med olika material. Vårdadministratörerna är en yrkesgrupp som är outforskad, speciellt i relation till hierarkin. Metoden i denna studie har varit att genom en kvalitativ metod välja ut ett antal olika typer av studier och litteratur för att sedan jämföra och studera vilken typ av resultat användningen av olika metoder har gett. Beroende på vilken typ av studie kring hierarki man väljer att göra så ger olika metoder olika information, exempelvis om forskaren vill komma åt djupare, personligare kunskap är intervjuer och observationer bra metoder. Enkäter ger ett större resultat men endast enkla svar och ingen personlig kontakt med undersökningsgruppen. En studie med kombinerade metoder tros få den mest breda kunskapen men mycket material att hantera.