Denna studie undersöker var traditionen att tala illa om chefer har kommit ifrån, varför den är så starkt rotad i vår företagskultur samt om den fortfarande är relevant i dagsläget men kanske framförallt också ifrågasätta varför den har en sådan legitimitet än idag. Bakgrunden till detta undersökningsområde är att vi tidigare gjort en fallstudie där vi undersökte hur detta fenomen yttrar sig i dagsläget och vilka konsekvenser det innebär.Dessa frågeställningar faller inom begreppet organisationsbeteende vilket kortfattat innebär alla handlingar som individer gör inom organisationer eller företag.Studien baseras på två intervjuer i kombination med en litteraturstudie som främst fokuseras på hur problematiken uppstod under ett tidigare skede av den industriella utvecklingen i Sverige. Studien är av kvalitativ karaktär med en abduktiv ansats.Vi har fokuserat på tolkning snarare än analys då vi ansåg att detta lämpade sig bäst för studien och har använt Barbara Czarniawskas teori om kritisk läsning samt Richard Rortys tankar om ironi för att göra denna tolkning av det insamlade materialet.Vår tolkning av materialet visar att problematiken i sin moderna form uppstår i samband med uppkomsten av den moderna industrin där arbetare jobbar reglerat i fabriker under ledning av chefer och förmän. De hårda vilkoren och dåliga tryggheten under denna period ger upphov till att fackföreningar bildas som med tiden kommer att spela en central roll i den svenska arbetarrörelsen. Denna rörelse verkar bidra till att traditionen förs vidare och får fäste i den svenska företagskulturen.Vi tolkar det som att beteendet att tala illa om chefer fortfarande är lika relevant idag som när det uppstod. Det faktum att arbetare än idag använder sig av ursäkter för att rättfärdiga beteendet att tala illa om sina chefer antyder att någonstans finns ett behov av att kunna uttrycka missnöje.Vi vill med denna text ifrågasätta antagandet att detta fenomen alltid kommer existera. Enligt vår mening är detta baserat på antagandet att företag alltid kommer ha en hierarkisk struktur. Vi anser att det inte finns något som säger att det måste se ut just så här.Vår förhoppning är att denna uppsats kan få folk att tänka om och börja ifrågasätta sina förutfattade meningar om hur företag bör drivas.

<p>Denna sociologiska uppsats behandlar frågor om grupperingar på fängelseanstalt. Syftet är att beskriva varför och utifrån vilka referensgrunder de intagna på anstalten i Halmstad interagerar med varandra. Uppsatsen gör ett försök till att besvara följande frågor:</p><p>- Vilka personliga egenskaper, attribut, bakgrundsfaktorer eller anstaltsvillkor skapar grupperingar på anstalten i Halmstad?</p><p>- Vilka attribut och faktorer är statusframkallande och hierarkiskapande?</p><p>- Har de före detta intagna och personalen samma syn på grupperingar och statusframkallande attribut och faktorer?</p><p>Uppsatsen bygger på kvalitativ metod i form av intervjuer med före detta intagna samt anställda på anstalten i Halmstad. Resultatet av intervjuerna påvisar att det finns faktorer som är av större betydelse än andra, för vilka de intagna umgås med. Brottet och strafflängden, har vi funnit, är några av de viktigaste faktorerna.</p>

Denna sociologiska uppsats behandlar frågor om grupperingar på fängelseanstalt. Syftet är att beskriva varför och utifrån vilka referensgrunder de intagna på anstalten i Halmstad interagerar med varandra. Uppsatsen gör ett försök till att besvara följande frågor: -Vilka personliga egenskaper, attribut, bakgrundsfaktorer eller anstaltsvillkor skapar grupperingar på anstalten i Halmstad? -Vilka attribut och faktorer är statusframkallande och hierarkiskapande? -Har de före detta intagna och personalen samma syn på grupperingar och statusframkallande attribut och faktorer? Uppsatsen bygger på kvalitativ metod i form av intervjuer med före detta intagna samt anställda på anstalten i Halmstad. Resultatet av intervjuerna påvisar att det finns faktorer som är av större betydelse än andra, för vilka de intagna umgås med. Brottet och strafflängden, har vi funnit, är några av de viktigaste faktorerna.

Den här studien syftar till att undersöka genuskonstruerande i en specifik gymnasieklass samt analysera dess betydelse för deliberativ kommunikation. Utgångspunkterna i studien är alltså dels ett utbildningsideal – dels en genusteori. Deliberativ kommunikation är en samtalsform med målet att flera aspekter av en fråga ska bli beaktade i ett respektfullt samtal där alla fritt får säga sin mening och bli lyssnade till. Genus ses som konstruerat och föränderligt, samtidigt som det finns normer som ger kontinuitet. Detta har i klassen studerats genom observationer utifrån en etnografisk metodansats. Resultatet visar att den genusdikotomi som finns i klassrummet kring vem som pratar med vem ger brist på perspektiv i samtalen. Vidare avgör den genushierarki som finns vems röst som blir lyssnad till. Genus har också visat sig vara normerande för vem som får tala. Slutsatserna av studien är att genuskonstruerande är en utmaning i dubbel bemärkelse för den deliberativa kommunikationen.

No description available.

This Bachelor’s thesis is about bossless organizations. We have observed that the hierarchical structure that the majority of organizations is structured by today is a remnant of a time long gone, and can be an obstacle for independent thinking and responsibility inside organizations. We want to question the accepted perception that an organization is best structured in a hierarchic form. The purpose of the thesis is to provide an understanding of how a bossless organization works and to give a concrete explanation of the consequences of this kind of organizational structure. The thesis is of a qualitative nature and is designed with an inductive approach at an organizational level. We conducted a case study on a bossless company and supplemented this with secondary sources from three other bossless organizations. It concludes that the bossless approach can work and that there are a number of advantages to benefit from it. It is based on the intrinsic motivation of the employees and the willingness and ability to be a co-producer of corporate success. Another important conclusion we made is that the function of a boss never disappears, even though the position is removed. The study has shown that the bossless approach seems to be applied to the most types of businesses. / Denna uppsats behandlar fenomenet chefslösa organisationer. Vi ser att den hierarkiska struktur som förr krävdes, idag inte fyller sitt syfte och att chefsskap förhindrar självständigt tänkade och ansvarstagande. Vi vill ifrågasätta den vedertagna uppfattningen om att en organisation bör struktureras enligt en hierarkisk modell. Uppsatsen syftar till att ge en förståelse för hur en chefslös organisation fungerar och ge en konkret bild av följderna av att strukturera sig på detta vis. Vi söker även svara på hur överförbar arbetssättet är på organisationer i allmänhet. Studien är av kvalitativ natur och är utförd med en induktiv ansats på en organisatorisk nivå.Vi har genomfört en fallstudie på ett chefslöst företag och kompletterat detta med sekundärkällor från tre andra chefslösa organisationer. Slutsatsen är att det chefslösa arbetssättet kan fungera och att det finns en rad fördelar att dra av det. Det grundar sig på den inre motivation hos de anställda samt viljan och förmågan att vara en medproducent av företags framgång. En annan viktig slutsats är att chefsfunktionen och koordineringsfunktionen aldrig försvinner, trots att positionen i sig plockas bort.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur läroböcker för lågstadiet, inom samhällsorienterade ämnen (SO) från förlaget Natur &amp; Kultur, framställer genus samt om en utveckling har skett över tid från år 2000 fram till idag. Bakgrunden till denna studie är den ökade diskussionen om genus i samhället tillsammans med vårt intresse för ämnet. Studien sker genom en kvalitativ komparativ text-, och bildanalys. Böcker skrivna innan och efter Lgr11 har analyserats och därefter har resultaten jämförts. De läroböcker som utgör vårt material är Samhällskunskap, Religion, Historia: Forntiden, Geografi: Vår värld samt SO-boken, vi har även använt oss av lärarhandledningarna till samtliga böcker som komplement. Analysen har skett genom Hirdmans genusteori där vi främst utgått från begreppen hierarki och isärhållning.   Resultaten visar att det fortfarande finns en viss isärhållning och hierarkisk ordning mellan könen i de analyserade böckerna. En förbättring har dock skett i den senaste upplagan genom en mer jämn fördelning mellan vilket utrymme könen ges i text och på bild samt att bilder i böckerna framställer könen på ett mindre stereotypt vis. Dock kvarstår det faktum att kvinnor knappt nämns i historiska eller religiösa sammanhang i varken tidigare eller senare upplaga.   Vår studie bidrar med en tydligare bild av hur läroböcker följer läroplanen avseende genus och jämställdhet samt visar på områden som kan förbättras ytterligare.

Konsumentverket and Fastighetsmäklarinspektionen show that the ignorance of responsibilities, rights and obligations when buying a house or an apartment is a common problem among buyers and sellers, which often leads to misunderstandings. When buying a home, the buyer receives a lot of information from the real estate agent in a situation where major decisions are made and where it may be difficult to comprehend the information. Text analysis shows that the information is not always adjusted to those who will read the information, nor the context where the information is presented. The information often lacks a clear visual hierarchy and is not adjusted to the recipient's cognitive conditions. They often contain a lot of information, are difficult to read and lack the graphical elements and clue structures that could facilitate reading and provide a better understanding of the information in the text. The linguistic is also at a high level, which can lead to misunderstandings and dissatisfied buyers and sellers. Theories show that visual hierarchy, plain language, cognition theories and text and image in collaboration could be used in an informative text to make it easier for the recipient to understand, facilitate reading and help the recipient to orientate himself/herself in the text. Based on comparative analysis, readability analysis and interviews, this study has come to the conclusion that visual hierarchy, clear language principles, cognition theories and text and image in collaboration could be useful in an informative text that contains a legal content, made for buyers of an apartment or a house. This could help facilitate reading, make it easier for the recipient to comprehend and help the recipient to orientate himself/herself in the text. / Konsumentverket och Fastighetsmäklarinspektionen konstaterar att okunskapen om ansvar, rättigheter och skyldigheter i bostadsaffärer är ett vanligt förekommande problem hos köpare och säljare, vilket många gånger leder till missförstånd. Vid köp av bostad får köparen mycket information av fastighetsmäklaren i en situation där stora beslut ska fattas och där det kan vara svårt att uppmärksamma informationen. Textanalyser visar att informationsmaterialen inte alltid är anpassade till de som ska ta till sig av informationen och inte heller den kontext informationen presenteras i. Materialen saknar ofta en tydlig visuell hierarki och är inte anpassade efter mottagarens kognitiva förutsättningar. De är många gånger informationstäta, svårlästa och saknar även ofta grafiska element och ledtrådsstrukturer som skulle kunna underlätta läsningen och ge en bättre förståelse för informationen i texten. Det språkliga är också på en hög nivå, vilket kan leda till missförstånd och missnöjda parter i bostadsaffären. Teorier visar att visuell hierarki, klarspråksprinciper, kognitionsteorier och text och bild i samverkan borde kunna användas i informativ text för att uppmärksamma mottagaren, underlätta läsningen samt hjälpa mottagaren att orientera sig i texten. Denna studie har utifrån komparativ analys, läsbarhetsanalys och intervjuer kommit fram till antagandet att visuell hierarki, klarspråksprinciper, kognitionsteorier och text och bild i samverkan med fördel borde kunna användas i informativ text med juridiskt innehåll, riktad till köpare av bostadsrätter. Detta för att underlätta läsning, uppmärksamma mottagaren och hjälpa mottagaren att orientera sig i texten.

This thesis is in collaboration with the building permit department at Eskilstuna municipality. The background to this thesis is that the building permit department experiences a lot of questions that they believe could be avoided with better communication and information to the public.  The information design problem that could be identified was the lack of information in the complementary letter that was sent out. It could also be concluded that the existing information in the letters were difficult to understand for the public.  The purpose of this thesis was to get to know how templates regarding decisions that include technical terms should be designed so the public can receive clear municipality decisions.  Several problems were indicated in the template for complementary letters. Among them were the hierarchy of the text and the lack of explanation of the technical terms used in the letter. It could also be identified that the letters that were sent out could look very different. The reason behind this was that the officials used the template in different ways.  The methods used in this project were interviews, self-report, text analysis, observation and literature study. These methods were combined with theories regarding hierarchy, technical terms, communication within organizations and plain language.  A first draft was created with and the help of these methods and theories which were tested on the officials at the building permit department. That draft was later tested on workers at the building permit department. The final template was created after feedback from the building department. A checklist of how the new template should be used were created along with the final template.

Trots att det lagts ner mycket tid senaste åren på jämställdhetsarbete i revisionsbranschen är det långt ifrån jämställt och främst på de högre positionerna. Det vill säga att revisionsbranschen är mansdominerad och forskningen menar att det beror på att revisionsbranschen präglas av manliga normer och värderingar. Strukturen, främst den hierarkiska, menar forskningen leder till en icke jämställd arbetsplats. Tidigare forskning har visat att för att skapa jämställdhet på arbetsplatsen krävs det att medarbetarna är medvetna om problemet och vad det innebär. Att skapa en medvetenhet och en vilja till att förändring är viktiga faktorer att ta hänsyn till. Men få studier har studerat hur de anställda faktiskt upplever jämställdhet och arbetet med jämställdhet i organisationen. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur jämställdhet i organisationen upplevs bland anställda i revisionsbranschen samt hur medvetna de är om jämställdhetsarbetet som sker i organisationen. I den teoretiska referensramen redogörs tidigare forskning om den hierarkiska strukturen, kultur, homosociala relationer samt social role theory som kan vara eventuella orsaker och problem som gör att jämställdheten begränsas i organisationer. Syftet med studien har studerats genom 7 kvalitativa intervjuer med främst revisorsassistenter men även en senior och en manager. Empirin i studien visar att respondenterna är överens om att deras arbetsplatser upplevs jämställda och att ingen hierarkisk struktur förekommer. Empirin visar också att trots att det finns en medvetenhet om problemen med jämställdhet är det inget som diskuteras eller pratas om. Slutsatserna visar att respondenterna är medvetna om förekomsten av fördomar och stereotyper inom branschen som påverkar kvinnors positioner. De är även medvetna om den hierarkiska strukturen som finns inom branschen och den bristande jämställdheten som finns på högre positioner. De erkänner att förändring behövs och föreslår åtgärder som utbildning och ökad medvetenhet. Till sist visar slutsatserna att policys är inget som prioriteras i organisationerna, mycket få respondenter är medvetna om dessa. / Despite the fact that a lot of time has been spent in recent years on equality work in the auditing industry, it is far from equal, especially in the higher positions. That is to say, the auditing industry is male-dominated, and the research suggests that this is because the auditing industry is characterized by male norms and values. The research also believes that the structure, mainly the hierarchical one, promotes an unequal workplace. Previous research has shown that in order to create equality in the workplace, it is necessary that the employees are aware of the problem and what it means. Creating an awareness and a willingness to change are important factors to take into account. But few studies have studied how aware the employees actually are about equality and the work with equality. The purpose of the essay is to investigate how gender equality in the organization is experienced among employees in the auditing industry and how aware they are of the gender equality work that takes place in the organization. In the theoretical frame, previous research on the hierarchical structure, culture, homosocial relations and social role theory is described, which can be possible causes and problems that limit gender equality in organizations.. The purpose of the study has been studied through 7 qualitative interviews with mainly accounting assistants but also a senior and a manager. The experience in the study shows that the respondents agree that their workplaces are perceived as equal and that there is no hierarchical structure. Empiric evidence also shows that despite the fact that there is an awareness of the problems with gender equality, there is nothing that is discussed or talked about. The conclusions show that the respondents are aware of the existence of prejudices and stereotypes in the industry that affect women's positions. They are also aware of the hierarchical structure within the industry and the lack of equality in higher positions. They recognize that change is needed and suggest measures such as education and increased awareness. Finally, the conclusions show that policies are not a priority in the organizations, very few respondents are aware of them