No description available.

Den här uppsatsen har som syfte att undersöka om det finns något samband mellan ledningsgruppens arbete och skolutveckling. Med skolutveckling avses i det här fallet ökade elevresultat. För att ta reda på detta har en enkätundersökning gjorts. Där har arbetet i sex skolors ledningsgrupper undersökts för att se hur det fungerar och om dess verksamhet leder till skolutveckling. I enkätundersökningen har sex skolor med ledningsgrupper från en mellanstor kommun deltagit. Två olika enkäter skickades ut till skolorna. Den ena vände sig till dem som är medlemmar i ledningsgruppen och den andra vände sig till övriga medarbetare. Frågorna i handlade dels om ledningsgruppens sammansättning och uppgifter, dels om dessa uppgifter kan kopplas till skolutveckling. Resultaten har analyserats och de båda gruppernas svar har ställts mot varandra. Resultatet visar att insynen i vad som avhandlas och beslutas om i ledningsgruppen är liten hos en stor del av övriga medlemmar. De vet inte riktigt vad som händer i ledningsgruppen. Samtidigt menar de i högre grad än medlemmarna i ledningsgruppen själva, att ledningsgruppen diskuterar skolutvecklingsfrågor.

I denna studie undersöks införandet av tillitsbaserad styrning och ledning på en offentlig organisation. Denna kvalitativa intervjustudie utgår ifrån chefers perspektiv med syfte att undersöka chefers förutsättningar för införandet. Organisationen är nystartad sedan januari 2019 och under hösten 2019 presenterades tillitsbaserad styrning och ledning som en implementering, detta på uppdrag av regeringen för att effektivisera offentliga verksamheter och öka fokuset på brukaren. Den nya organisationen har inneburit att förutsättningarna så som kulturell bakgrund, ledarskapsförmågor, arbetssätt skiljer sig i organisationen. Studien är intressant eftersom den undersöker de skilda förutsättningar som råder utifrån implementeringens pedagogiska processer, så som behovet av kommunikation, samspel och kunskapsutbyte. Tidigare forskning visar att ledarskap och organisationskultur står varandra nära. Chefer har ett betydelsefullt ansvar att förmedla organisationskulturen till de anställda. Den aktuella studien betonar därutöver värdet med delaktighet som leder till ökad motivation hos chefer och medarbetare i en organisation. / <p>2020-06-08</p>

This bachelor thesis explores the opportunities for implementation of trust-based public management within the public sector. Previous research has shown that the process of implementation is of a highly complex nature and that the desired outcome may not be achieved. This study aims at examining the prerequisites for successful implementation of trust-based public management within Uppsala municipality. In order to fulfill this purpose, the study will utilize qualitative methods. To gather material, interviews were held with officials within the municipality and the material was analyzed through qualitative text analysis. The main findings of the thesis are that there are both more and less favorable conditions. Therefore, there are opportunities for Uppsala municipality to successfully implement trust-based public management although there are aspects that may give difficulties. This study is intended to increase the understanding of conditions for successful implementation of trust-based public management within the public sector.

Tankesättet om att desto oftare en förändring i en verksamhet eller organisationer genomförs desto bättre har blivit allt mer vanligt vilket har medfört att organisationsförändringar sker allt oftare. Den ständiga utvecklingen av teknologi försvårar forskningen kring kommunikationskanaler då de kanaler som är i bruk idag kan vara utdaterade och omoderna imorgon. Kommunikation är en viktig faktor vid organisationsförändringar, kommunikation är även viktigt för att kunna uppnå samförstånd och lyckas genomföra en organisationsförändring. Kvaliteten på kommunikationen kan bidra till hur väl genomförandet av förändringen lyckas eller inte.  Denna studie har undersökt hur kommunikation används mellan olika ledningsnivåer vid en organisationsförändring inom Region Västerbottens hälso- och sjukvårdsförvaltning, för att skapa möjligheten till samförstånd.  Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod med ett interpretivistiskt synsätt. Den empiriska datan samlades in via semistrukturerade intervjuer genomförda på Region Västerbottens hälso- och sjukvårdsförvaltning och transkriberades sedan noggrant och analyseras enligt den tematiska analysmetoden.  Studien visar på att majoriteten av chefer vill använda sig utav en kommunikation och ett ledarskap som innebär störst chans till samförstånd. Kommunikation och kommunikationsverktyg som bygger på muntliga dialoger och erbjuder chansen att ställa frågor för att reda ut missförstånd direkt, kombinerat med ett skriftligt alternativ är det som cheferna förespråkar. Cheferna nämner att sättet att kommunicera inom organisationen har påverkats av Covid-19 pandemin. Ledarskapet ska vara baserat på öppenhet och tillit för att ge handlingsfrihet till de som kan arbetet bäst.  Resultatet visar att samförstånd gällande förändringen och införandet av Målbild 2030 inte finns, även på den högsta undersökta nivån. Olika anledningar förhindrar cheferna från att använda de önskade kommunikationsstrategierna och kanalerna.

Bakgrund: I och med New Public Managements intåg i den offentliga sektorn, med ett öka administrations- och rapporteringskrav, startade regeringen 2016 en delegation med fokus på att styra och leda med tillit. Tillitsdelegationen har utvecklat en styrmodell kallad Tillisbaserad styrning och ledning som syftar till att öka de yrkesproffesionellas handlingsutrymme. Ett antal reformer tillsammans med ett skifte mot en ökad linjestyrning visar indikationer på att New Public Management successivt letar sig in i universitetsvärlden. Syfte: Denna studie ställer sig frågande till hur utbredd de två styrteorierna New Public Management (NPM) och Tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) är vid universitet i Sverige. Studien vill vidare belysa frågan om hur ett universitets styrning upplevs ur de anställdas perspektiv. Undersökningen tar avstamp i Hoods (1991) sju kriterier för New Public Management och Bringselius (2017) tre styrprinciper för Tillitsbaserad styrning och ledning. Metod: Studieobjektet som ligger till grund för studien är Uppsala Universitet. Analysmetoden är kvalitativ i form av intervjuer och styrdokument. Studiens teoretiska ansats sammanfattas i fyra huvudområden: styrning, ledning, organisation och kultur. Resultat och slutsats: Studien visar att det finns inslag av både NPM och TSL inom universitetets styrning. De främsta inslagen av NPM ses inom området styrning genom ökade krav på uppföljning, mätning och administration medan TSL snarare uttrycks genom universitetets kultur och ledarskap. Resultatet visar att NPM har haft störst genomslag vid universitetets högre nivåer men ter sig inte lika starkt vid de lägre organisatoriska nivåerna. De mest framträdande i styrningen verkar vara den traditionsenliga kollegiala prägeln, tillsammans med de vetenskapliga normerna.

Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan barnmorskors uppfattning om deras arbetssituation och vilken styrmetod som förlossningsavdelningen anammar. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar; finns det en relation mellan styrsätt och barnmorskornas förtroende för sin chef? Finns det något samband mellan barnmorskornas upplevelse om deras nuvarande arbetssituation och arbetsmiljö som påverkas av på vilket sätt enheten styrs? Anser barnmorskorna att kvaliteten påverkas av vilket styrsätt förlossningsenheten använder sig utav? Vår hypotes är att det finns samband mellan styrsätt och variablerna förtroende, arbetssituation och arbetsmiljö samt kvalitet. Metoden som används är en kvantitativ enkätundersökning. Enkäterna tilldelades barnmorskorna på förlossningsenheterna på två olika sjukhus i Västsverige. För att tolka resultaten används tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter vilka var det strukturella-, politiska- samt human relations-perspektivet. Resultatet visade att hypotesen kunde accepteras; det fanns ett samband mellan variablerna. De avdelningar som använde sig av en politisk- eller human relationsinspirerad styrmetod som utgår från att medarbetarna ska ha möjlighet att påverka hade en hög trivselgrad hos barnmorskorna. De som utgick från det strukturella perspektivet vars utgångsläge är en hierarkisk styrning hade inte lika hög trivsel hos medarbetarna. Vidare i studien framkom det att majoriteten av barnmorskorna som deltog i enkätundersökningen trivdes med sin arbetssituation som helhet. / The aim of this study is to investigate whether there is a connection between midwives' perception of their work situation and the type of control that the obstetric ward intends. Based on the aim of the study, three research questions were formulated; is there a relationship between leadership and the midwifes trust for their nearest chief? Is there a connection between midwives' experience about their current work situation and work environment? Which is influenced by the way in which the device is managed and if the midwives consider that quality is influenced by the way the obstetric ward is controlled? Our hypothesis is that there is a relationship between control and the variables of trust, work situation and work environment as well as quality. The method used is a quantitative survey. The surveys were awarded to the midwives at the obstetric wards at two different hospitals in western Sweden. To interpret the results, previous research and theoretical starting points are used, which were the structural, political and human relations perspectives. The result showed that the hypothesis could be accepted; there was a connection between the variables. The obstetric wards that used a political or human relations-inspired governance based on the ability of employees to have a high degree of well-being in their midwives. Those who assumed the structural perspective, whose starting point is a hierarchical direction, did not have the same level of well-being among the employees. Furthermore, the study found that the majority of midwives who participated in the survey were pleased with their work situation overall.

Den offentliga sektorn har under lång tid varit föremål för granskning och forskning, olikareformidéer har avlöst varandra gällande hur den offentliga förvaltningen på bästa vis skastyras. Gemensamt för alla reformidéer är att de alla har svar på föregående reformidéers bristereller svagheter. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur en kommun tar sig anreformidéer och hur den har översatt och anpassat reformidéer till sina lokala förutsättningar.Studien har särskilt tittat på hur Halmstads kommun har tolkat och översatt det senastestyrningsidealet och reformidén, tillitsbaserad styrning och ledning. Fokus har varit att titta påhur kommunen beskriver sin nya styrmodell i olika interna dokument. För att kunna göra dettavaldes en kvalitativ dokumentstudie; närmare bestämt en kvalitativ innehållsanalys medinduktiv ansats. Dokumentstudien gjordes på Halmstad kommuns nya styrmodell, sombeslutades november 2019. Studien visar att styrmodellen har spår av Public Administration,New Public Management, New Public Governance och Post-NPM. Kommunen har inspireratsav den nya reformidén och därmed också av tillit som fenomen, men har därutöver även behållitgamla reformidéer och dess styrprinciper. Kommunen visar även en ambition att fördjupa denhorisontella samverkan genom begreppet tillit. Vidare visar denna studie att kommunen hargjort en egen översättning och tolkning av begreppet tillit som är anpassad till kommunenskontext och dess styrmodell; ledningsbegreppet saknas i styrmodellen. Övergripande bidrarstudien till en nyanserad bild av tillitsbegreppet, och därmed kan studien också bidra till ettkritiskt förhållningssätt för kommuner som befinner sig i ett förändringsarbete. Studien skaparockså ett bidrag till samhällsdebatten och forskarvärlden genom en fördjupad analys avbakomliggande krafter och uppkomsten av nya reformvågor inom den offentliga sektorn. / The public sector has, for a long time, been a subject of review and research. Different publicmanagement reform ideas have replaced each other according to how the public administrationcan best be managed. A commonality between reform ideas is that they all have answers forprevious reform ideas' deficiencies and weaknesses. The purpose of this study was to examinehow municipalities take on different reform ideas, and how they have translated and adaptedthese reform ideas for their local requirements. The study has, in particular, investigated howHalmstad Municipality has interpreted and translated the latest governing ideal and the reformidea trust-based management and leadership. The focus has been to look at how themunicipality describes its new governing model in various internal documents. To accomplishthis, a qualitative document study was chosen; more specifically, a qualitative content analysiswith an inductive approach. The document study was conducted on Halmstad Municipality'snew governing model, which was passed in November of 2019. The study shows that thegoverning model has aspects of Public Administration, New Public Management, New PublicGovernance, and Post NPM. The municipality has picked up new reform ideas, and therebyalso trust as a phenomenon, but has additionally kept old reform ideas and their principles ofmanagement. The municipality also shows ambition to deepen horizontal cooperation throughthe principle of trust. Furthermore, this study shows that the municipality has made its owntranslation and interpretation of the concept of trust, which is adapted to the municipality'scontext and its model of management. Leadership is missing in this model of management. Asa whole, the study contributes to a nuanced picture of the concept of trust and can thereby alsocontribute to a critical approach that exists when working towards change. The study alsocontributes to a debate in society and academia regarding deeper analysis of underlying forcesand the appearance of new waves of reform in public management.

Trust-based management has become increasingly widespread in Sweden in the past few years, and an increasing number of municipalities are adopting trust-based methods. Previous research and pilot projects have centered heavily on health, education, social care and welfare, areas that are in many ways profoundly different from public libraries. The aim of this thesis is to explore the challenges and possibilities associated with public libraries’ adoption of trust-based management. A survey with open-ended questions was sent out to library staff and managers in nine Swedish municipalities, and a total of 39 surveys were completed. The questions were based on the seven principles of trust that the government-appointed “Tillitsdelegationen” (the “Trust Delegation”) formulated. The study found that both library staff and managers feel like their immediate superiors show them a high level of trust, manifested in a sense of considerable freedom in how they perform their work. However, the study also shows that trust is highly contextual and that there are a number of areas where trust is problematic, not least in terms of how the library relates to the public. One of the biggest challenges for public libraries when adapting trust-based management is that different members of staff understand the libraries’ mission in different ways, which complicates the core principle of trust-based management of structuring work based on the citizen’s needs.

This study is about how trust-based management is being applied, used and how it works in asmaller municipality and with focus on the school organization within that municipality. Thestudy will also see if trust-based management can counteract the criticism New PublicManagement have endured the last decades. The purpose of the study is to create an understanding about how trust-based management canbe used in a municipality and within the school organization. The study will use themunicipality of Tomelilla and its school organization as a case and will use the methods ofqualitative interviews and text analysis. The interviews are made with a person in the centralmanagement of the school organizations and principals. The text analysis is focusing ondocuments such as organization plans, internal control plans, managing models and reportsfrom other organizations. To make the analysis of the material possible it will apply trustbasedmanagement and New Public Management as analytical framework on themunicipalities and school organizations managing functions. The result of the study shows thatthere’s both indicators of trust-based management and New Public Management within everymanaging function analyzed. The study also shows that in certain ways the trust-basedmanagement succeed to counteract the criticism of New Public Management.