Media är en av de aktörer som drivit på debatten kring tillitsbaserad styrning och ledning. Efter Tillitsdelegationens slutbetänkande har debatten fortsatt i media. Syftet med denna studie är att undersöka medias roll i konstruktionen av diskursen kring tillitsbaserad styrning och ledning, samt undersöka hur diskursen konstrueras. Genom att undersöka medias roll i konstruktionen av diskursen, vill vi bidra till forskningen om hur media är med och organiserar förändringen av offentlig sektors styrfilosofi. För att besvara uppsatsen frågeställning har vi använt oss av en kvalitativ metod och textanalys. För att förstå diskursen kring tillit utgår studien från de teoretiska infallsvinklarna: konstruktivism och organisering, förändring, motstånd och uppslutning, samt sensemaking och översättning. I uppsatsen identifieras det två olika diskurser kring tillit, kopplat till styrning och ledning, den ifrågasättande och den förklarande diskursen. Kring tillitdiskursen finns det ett handlingsnät, där media är en viktig aktör med en betydande makt, eftersom media är de som bestämmer vem som får komma till tals. Tillitsdiskursen som drivs i media är med och skapar en reform av offentlig sektors styrfilosofi. / The media is one of the actors who has given a platform for the debate about trust-based governance and management, and the debate in the media has continued after Tillitsdelegationens decision report. The purpose of this study is to examine the media's role in the construction of the discourse around trust-based governance and management, as well as to examine how the discourse is constructed. By examining the media's role in the construction of the discourse, we hope to contribute to the ongoing research on how the media is involved with organizing the change in the public sector's management philosophy. We have used a qualitative method and text analysis, to collect data and evidence to support our hypothesis. The study is based on the theoretical approaches: constructivism and organization, change, resistance and support, as well as sensemaking and translation. In the thesis there are two discourses identified, the questioning and the explanatory discourse. The trust-based discourse is built around an actor-network, whereby the media is a powerful actor, because the media decides who gets to speak.The trust-based discourse that is driven in the media is helping to create a reform of the public sector's management philosophy.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera hur Tillitsbaserad Styrning och Ledning kommer till uttryck i praktiken inom offentlig sektor med fokus på de organisatoriska förutsättningarna ur ett individperspektiv. Inledningsvis ges en introduktion och bakgrund till begreppen New Public Management och Tillitsbaserad Styrning och Ledning. Därefter presenteras studiens problemområde och en sammanfattning av tidigare forskning. Den teoretiska referensramen bygger på diskursen kring idén om tillitsbaserad styrning och ledning och introducerar de centrala teoretiska begreppen: idéresan, översättning och praktikteori, vilka används som analytiska verktyg för att analysera det empiriska materialet. Metodologin för studien beskrivs, inklusive insamlingen av empiri genom semistrukturerade intervjuer med åtta sektionschefer. Resultaten från den tematiska analysen av empirin presenteras och visar att sektionscheferna medvetet arbetar utifrån tillitsbaserat ledarskap och betonar betydelsen av tillit i deras ledarskap. Dock, varierar implementeringen av tillitsbaserat ledarskap på lokal nivå beroende på olika organisatoriska förutsättningar. Avslutningsvis presenteras rekommendationer för framtida forskning inom området. / The purpose of this study was to investigate and analyze how Trust Based Governance and Leadership is expressed in practice within the public sector with a focus on the organizational conditions from an individual perspective. Initially, an introduction and background to the concepts of New Public Management and Trust Based Governance and Leadership is given. Next, the study's problem area and a summary of previous research are presented. The theoretical frame of reference builds on the discourse of Trust Based Governance and Leadership, and introduces the central theoretical concepts: idea travel, translation process, and practice theory, which are used as analytical tools to analyze the empirical material. The methodology of the study is described, including the collection of empirical evidence through semi-structured interviews with eight section managers. The results from the thematic analysis of the empirical evidence are presented and show that the section managers consciously work based on Trust Based Leadership and emphasize the importance of trust in their leadership. However, the implementation of Trust Based Leadership at the local level varies depending on different organizational conditions. Finally, recommendations for future research in the area are presented.

Tillitsbaserad styrning och ledning har på senare tid kommit att få en framträdande roll i Svenska kommuners styrning. Idag säger de flesta chefer inom offentlig verksamhet att de leder med tillit oavsett tidigare erfarenheter eller personlig ledarstil. Syftet med den här studien har varit att skapa ny kunskap om möjligheter och utmaningar i ledarskapet inom offentlig verksamhet sedan tillitsbaserad styrning och ledning tillkommit. Studien bygger på kvalitativ metod där vi gjort intervjuer med 13 olika chefer i två kommuner. Respondenterna har funnits på ett antal olika avdelningar inom den offentliga förvaltningen. Empirin har analyserats med utgångspunkt i tidigare relevant forskning och mot vår egen modell som baseras på en modell av Mayer et al (1995) om hur tillit byggs. För att illustrera tillitsbyggandet inom offentlig sektor har specifika faktorer för denna typ av organisation adderats modellen; ledarskap och omfattande styrning. Våra slutsatser visar att alla chefer leder med tillit enligt deras egen uppfattning och detta oberoende av ledarstil. De har en positiv inställning till tillitsbaserad styrning och ledning och ser stora möjligheter att arbeta med detta i sitt ledarskap. Däremot pekar de på att det saknas samsyn kring begreppet och att den verkligt stora utmaningen ligger i hur organisationen förhåller sig till tillitsbaserad styrning. Styrsystemen är starkt präglade av NPM som hämmar tillitsarbetet. / Trust-based governance and management have recently been given a prominent role in the governance of Swedish municipalities. Today, most managers in the public sector say that they lead with trust, regardless of previous experience or personal leadership style. The purpose of this study has been to create new knowledge about opportunities and challenges in leadership in public municipalities since trust-based governance and management were added. The study is based on a qualitative method where we conducted interviews with 13 different managers in two municipalities. The respondents have been in a number of different departments within the public administration. The empiric has been analyzed on the basis of previous relevant research and against our own model based on a model from Mayer et al (1995) on how to build trust. To illustrate the building of trust in the public sector, specific factors for this type of organization have been added to the model; leadership and comprehensive governance. Our conclusions show that all managers lead with trust in their own opinion and this regardless of leadership style. They have a positive attitude towards ‘Trust-based governance and management’ and see great opportunities to work with this in their leadership. On the other hand, they point out that there is a lack of consensus around the concept and that the really big challenge lies in how the organization relates to trust-based governance. The control systems are strongly influenced by New Public Management, which obstructs trust work.

This thesis examines first-line managers' perceptions about their organizational prerequisites for trust-based governance and management through a case study within the municipality of Norrköping, focusing on the public home care organization. A qualitative research design was used in the thesis based on first-line managers perceptions of the organizational prerequisites for an ideal trust-based governance and management. The material has been analyzed through an ideal-type analysis based on central elements within the governing principles of market, bureaucracy, and trust. An overall picture gives the impression that the organizational prerequisites primarily is perceived as being well-functioning for the ideal of trust-based governance and management. It is also considered that certain organizational prerequisites are less well-functioning for the ideal. Furthermore, the thesis indicates certain organizational prerequisites which are seen as central to the ideal. This thesis provides some empirical evidence that a balance between the governing principles of market, bureaucracy, and trust is perceived as essential to achieve the ideal of trust-based governance and management in the given context. At the same time, the thesis indicates that a greater emphasis on trust as a governing principle is perceived as desirable to achieve the optimal balance for the ideal in the given context. In addition, the study depicts that there is some path dependence that affects the view of the organizational prerequisites for an ideal trust-based governance and management in the managerial role. This means that a legacy of market-inspired and bureaucratic instruments is perceived to prevent the trust-based management philosophy from having a greater impact on the organization.

Välfärdssektorn i Sverige har sedan 1980-talet styrts med styrprinciper som till stor del hämtats från tillverkningsindustrin. Det har inneburit standardiserad arbetsdelning och managerialism vilket har medfört att professionernas handlingsutrymme kommit att inskränkas. Fokus för verksamheterna har varit mätbarhet och måluppfyllelse snarare än brukarens behov. Utmaningen avseende kompetensförsörjning inom de kommunala omsorgsverksamheterna idag innebär förutom att utveckla hållbara strategier för rekrytering att skapa förutsättningar som är hållbara för befintliga medarbetare. Under senare år har därför nya metoder för ledning och styrning av verksamheterna förespråkats. Dessa har fokus på tillitsskapande relationer mellan ledarskap, medarbetarskap och brukare. Till följd därav är det intressant att ta del av hur medarbetarna i en kommunal omsorgsverksamhet ser på sina förutsättningar hur de förhåller sig till sitt eget medarbetarskap samt deras möjligheter att utöva självledarskap. Detta studeras genom kvalitativ intervjustudie med sex medarbetare i en kommunal omsorgsverksamhet. Resultatet visar att medarbetarnas upplevelser av sina möjligheter att utöva medarbetarskap och självledarskap till stor del påverkas av uppgifternas karaktär. Det finns en hög motivation att utföra de arbetsuppgifter som direkt skapar mervärde för brukarna. Det är dock de mer standardiserade arbetsuppgifterna som är associerade med formellt ansvar vilket gör att upplevelsen av kontroll skiljer sig beroende på uppgift. Då medarbetarskap och ledarskap är tydligt sammanlänkade påverkar verksamhetens ledarstrategier möjligheten till att utöva medarbetarskap och självledarskap. Tillitsbaserad styrning och ledning utgår från ett tydligt brukarfokus, mer handlingsutrymme till professionerna och ökad möjlighet till kunskapsutveckling. / Since the 1980s, the welfare sector in Sweden has been governed by control principles that have largely been taken from the manufacturing industry. This has meant standardized division of labor and managerialism, which result in the professionals' room for maneuver has been reduced. The focus for the operations has been measurability and goal fulfillment rather than the user's needs. The challenge regarding the supply of skills in the municipal care activities today creates, in addition to developing sustainable strategies for recruitment, creating conditions that are sustainable for existing employees. In recent years, therefore, new methods for management and control of operations have been advocated. These focus on trust-building relationships between leadership, employees and users. Thereupon it is interesting to take part in how the employees in a municipal care operation view their conditions, how they relate to their own employeeship and their opportunities to exercise self-leadership. This is studied through a qualitative interview study with six employees in a municipal care operation. The results show that employees' experiences of their opportunities to exercise co-operation and self-leadership are greatly influenced by the nature of the tasks. There is a high motivation to perform the tasks that directly create added value for users. However, it is the more standardized tasks that are associated with formal responsibility that make the experience of control different depending on the task. As employeehood and leadership are clearly linked, business leadership strategies affect opportunities to exercise employeehood and self-leadership. Trust-based management and governance is based on a clear user focus, more room for maneuver for professionals and increased opportunities for knowledge development.

Den offentliga sektorn har länge kännetecknats av styrning och kontroll, där de använt den affärsliknande styrmodellen New Public Management med syftet att öka effektiviteten. Modellen var kritiserad, som en variant tillsatte därför regeringen 2016 en Tillitsdelegation med syftet att implementera en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Avsikten var att främja verksamhetsutveckling inom offentligt styrda verksamheter. Faktorerna tillit och autonomi har visat sig skapa betydelse vid arbetssättet TBSL i organisationer. Närvaro av tillit ökar sannolikheten att medarbetare accepterar autonomi i högre grad på arbetsplatsen. Det som kan bidra till en relation bestående av tillit är en ökad grad av autonomi. Då fler arbetsplatser inom offentlig sektor planerar att implementera arbetssättet, och forskningen om dess effekter är bristfällig. Ämnar denna studie öka förståelsen inom ämnet genom att bidra med kunskap för vilka förutsättningarna för att tillitsbaserad styrning och ledning ska ha inflytande, samt vilka positiva och negativa effekter arbetssättet kan leda till. En kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod har genomförts inom en svensk kommun. Studiens resultat överensstämmer delvis med teorin. Förutsättningar för att tillitsbaserad styrning och ledning ska fungera involverar hela processen, uppföljning samt återkoppling, vilket överensstämmer med teorin. Fem av tio undersökta faktorer var statistiskt signifikanta med tillit och autonomi. Därmed fann studien att den tillitsskapande processen och autonomi bidrar till ett organisatoriskt engagemang, återkoppling, relaterbarhet, arbetstillfredsställelse samt bekräftelse på arbetsplatsen. Arbetsglädje om utmaningar ges samt ett högre engagemang är effekter som tillitsbaserad styrning och ledning bidrar till. Studien visar även att arbetssättet främjar återkoppling och bekräftelsebehovet på arbetsplatsen. Medan autonomi är positivt korrelerad med både arbetstillfredsställelse och relaterbarhet. Detta indikerar att den höga möjligheten till anpassning som arbetssättet medför påverkar arbetstillfredsställelsen positivt, samt att upplevd relaterbarhet har en positiv koppling till autonomi. De utmaningar som studien fann att tillitsbaserad styrning och ledning huvudsakligen medför var processen, arbetssätt samt arbetsförhållanden. / The public sector has long been characterized by governance and control, where the New Public Management governance model has been used with the aim of increasing efficiency. This model was criticized, as a variant the Swedish government therefore appointed Tillitsdelegationen in 2016, with the aim of implementing a more trust-based management. The intention was to promote business development within publicly managed businesses. Factors such as trust and autonomy have been shown to create statistical significance in the way trust-based management works in organizations. The presence of trust increases the likelihood that employees will accept autonomy to a greater degree in the place of work. What can contribute to a relationship consisting of trust is an increased degree of autonomy. As more workplaces within the public sector plan to implement the way of working, and the research on its effects is lacking. Therefore, the purpose of this study is to increase understanding within the subject by contributing knowledge of the conditions for trust-based management to have influence, as well as the positive and negative effects the working method can lead to. A combined qualitative and quantitative method has been implemented within a public municipality in Sweden. The study's results partially agree with the theory. Prerequisites for trust-based management to work involve the entire process, follow-up, and feedback, which is consistent with the theory. Five out of ten investigated factors were statistically significant with trust and autonomy. Thus, the study found that the trust-building process and autonomy contribute to organizational commitment, feedback, relatability, job satisfaction and confirmation in the workplace. Job satisfaction if challenges is given to a sufficient extent, and a higher degree of commitment are effects that trust-based management contribute to. The study also shows that the working method promotes feedback and the need for confirmation in the workplace. While autonomy is positively correlated with both job satisfaction and relatability. This indicates that the high possibility of adaptation that the working method brings has a positive effect on job satisfaction, and that perceived relatability has a positive connection to autonomy. The challenges that the study found that trust-based management mainly contribute to the process, working methods and working conditions.