<p>Sammandrag</p><p>Det här arbetet riktar sig till ekonomer i olika företag och även blivande ekonomer som känner till den intensiva debatt som varit kring verksamhetsstyrning och som började med den så kallade Relevance Lost-kritiken. Det balanserade styrkortet som var ett av resultaten av debatten har också diskuterats men till stor del varit okritisk. Styrkortet har fått stor genomslagskraft och verkar ha kommit för att stanna, i alla fall under överskådlig tid. Debatten kring verksamhetsstyrning och det balanserade styrkortet har helt klart minskat i intensitet. Nu har det kommit en fortsättning på det balanserade styrkortet, den strategiska kartan, och den finns det inte särskilt mycket skrivet om. Därför är mitt arbete ett bidrag till diskussionen.</p><p>Mitt syfte är att ge förståelse för de möjligheter, men också för de begränsningar som den strategiska kartan har.</p><p>Värderingen har sin grund i min hermeneutiska kunskapssyn. Jag har därför i metodavsnittet gett en grundlig beskrivning av främst kunskapssyn och hermeneutik. Mitt arbete har varit en litteraturundersökning och därför finns det även ett grundligt avsnitt kring det. För att uppnå huvudsyftet har arbetet skett i tre steg.</p><p>För att skapa förståelse för hur den strategiska kartan är uppbyggd och tänkt att fungera har jag presenterat en rätt fyllig beskrivning av konceptet i det första steget.</p><p>Syftet med det andra steget har varit att få fram utvecklingen av styrning mellan det balanserade styrkortet och den strategiska kartan genom att titta på likheter och skillnader. Jämförelsen har byggt mer på att visa likheter och skillnader i den kunskapssyn som präglar de båda koncepten än på att visa faktiska likheter och skillnader. Detta har jag gjort via Jan Lindvalls beskrivning av idégrunder skiljt från teknik och Anthony G Puxtys klassificering i olika skolor. Jag har med hjälp av tankar jag lånat från dem presenterat åtta likheter och nio skillnader.</p><p>Eftersom jag i steg två visat på likheter och skillnader mellan de båda styrkoncepten kunde jag sedan i det tredje steget göra en värdering trots att det, som jag berättat tidigare, inte finns speciellt mycket skrivet kring den strategiska kartan. Värderingen har gjorts utifrån mina tankar men det behövdes ändå verktyg för att skapa trovärdighet åt dem. Jag har därför använt författare som varit både positiva och negativa och presenterat deras åsikter som komplement till mina. Jag har presenterat sju diskussionsområden. Jag pekar på fördelar och nackdelar men säger inte vad som är bäst. I de flesta fall har jag svårt att se fördelarna för sig respektive nackdelarna för sig och därför känns det bättre för mig att ställa dem mot varandra.</p><p>Min tolkande kunskapssyn gör att jag inte kommer med något facit om den strategiska kartan är bra eller dålig. Jag har däremot insett att det faktiskt har hänt mycket mer än vad jag trodde när jag började arbetet. Kaplan och Norton, som i grunden har ett systemsynsätt som till stora delar är lika som det tekniska, har utvecklats mot en mer tolkande kunskapssyn, vilket syns i vissa delar av den strategiska kartan. Sammantaget känns kartan som ett hjälpmedel för en modernare verksamhetsstyrning, men den är fortfarande endast ett styrverktyg.</p> / <p>Summary</p><p>This work is directed to people who has an interest in the Relevance Lost debate and has knowledge of the intense debate that has been around management control. The Balanced Scorecard that was one of the results of the Relevance Lost debate has also been discussed but mostly in an uncritical way. The scorecard has had great penetrative power and seems to have come to stay, at least in the foreseeable future. The debate about management control and the Balanced Scorecard has definitely become less intense. Now there is a continuation of the Balanced Scorecard, the Strategic Map. There is not very much written about it. That is why my work is a contribution to the discussion.</p><p>My purpose is to give understanding for the possibilities and the limitations of the Strategic Map.</p><p>The valuation has its roots in my hermeneutic epistemological approach. Therefore I have given a thorough description of foremost epistemological approach and hermeneutics in the part concerning method. My work has been a study in literature and therefore there is thorough part around this as well. To achieve my main purpose the work has been done in three steps.</p><p>To create an understanding for the construction of the Strategic Map and how it’s supposed to work I have in the first step presented a rather rich description of the concept.</p><p>The purpose by the second step has been to produce the development of control between the Balanced Scorecard and the Strategic Map by looking into similarities and differences. The comparison has been built more on showing similarities and differences by the epistemological approach that characterize the two concepts than to show actual similarities and differences. I have used the description made by Jan Lindvall of the foundation of ideas separated from technique and the classification in different schools by Anthony G Puxty. I have with help by thoughts borrowed from them presented eight similarities and nine differences.</p><p>Since I have pointed out similarities and differences between the two concepts in step two, I could make a valuation of the Strategic Map in step three, even though there isn’t much written about it. I have made the valuation out of my own thoughts, but I still needed tools for creating reliability for them. I have used authors who has been both positive and negative and presented their views as a complement to mine. I have presented seven areas of discussion. I point out both advantages and disadvantages but I don’t say what is best. In most cases I cannot see advantages for themselves or disadvantages for themselves. Therefore it feels better for me to put them against each other.</p><p>My interpretive epistemological approach leads to my not presenting an answer whether the Strategic Map is good or bad, but I have realized that it actually has happened much more than I thought when I started my work. Kaplan and Norton who basically has a systems perspective, which in most parts is similar to the technique perspective, have developed to a more interpretive epistemological approach. That is shown in some parts of the Strategic Map. As a whole the Strategic Map feels like a tool for a more modern management control, but it is still just a control tool.</p>

Sammandrag Det här arbetet riktar sig till ekonomer i olika företag och även blivande ekonomer som känner till den intensiva debatt som varit kring verksamhetsstyrning och som började med den så kallade Relevance Lost-kritiken. Det balanserade styrkortet som var ett av resultaten av debatten har också diskuterats men till stor del varit okritisk. Styrkortet har fått stor genomslagskraft och verkar ha kommit för att stanna, i alla fall under överskådlig tid. Debatten kring verksamhetsstyrning och det balanserade styrkortet har helt klart minskat i intensitet. Nu har det kommit en fortsättning på det balanserade styrkortet, den strategiska kartan, och den finns det inte särskilt mycket skrivet om. Därför är mitt arbete ett bidrag till diskussionen. Mitt syfte är att ge förståelse för de möjligheter, men också för de begränsningar som den strategiska kartan har. Värderingen har sin grund i min hermeneutiska kunskapssyn. Jag har därför i metodavsnittet gett en grundlig beskrivning av främst kunskapssyn och hermeneutik. Mitt arbete har varit en litteraturundersökning och därför finns det även ett grundligt avsnitt kring det. För att uppnå huvudsyftet har arbetet skett i tre steg. För att skapa förståelse för hur den strategiska kartan är uppbyggd och tänkt att fungera har jag presenterat en rätt fyllig beskrivning av konceptet i det första steget. Syftet med det andra steget har varit att få fram utvecklingen av styrning mellan det balanserade styrkortet och den strategiska kartan genom att titta på likheter och skillnader. Jämförelsen har byggt mer på att visa likheter och skillnader i den kunskapssyn som präglar de båda koncepten än på att visa faktiska likheter och skillnader. Detta har jag gjort via Jan Lindvalls beskrivning av idégrunder skiljt från teknik och Anthony G Puxtys klassificering i olika skolor. Jag har med hjälp av tankar jag lånat från dem presenterat åtta likheter och nio skillnader. Eftersom jag i steg två visat på likheter och skillnader mellan de båda styrkoncepten kunde jag sedan i det tredje steget göra en värdering trots att det, som jag berättat tidigare, inte finns speciellt mycket skrivet kring den strategiska kartan. Värderingen har gjorts utifrån mina tankar men det behövdes ändå verktyg för att skapa trovärdighet åt dem. Jag har därför använt författare som varit både positiva och negativa och presenterat deras åsikter som komplement till mina. Jag har presenterat sju diskussionsområden. Jag pekar på fördelar och nackdelar men säger inte vad som är bäst. I de flesta fall har jag svårt att se fördelarna för sig respektive nackdelarna för sig och därför känns det bättre för mig att ställa dem mot varandra. Min tolkande kunskapssyn gör att jag inte kommer med något facit om den strategiska kartan är bra eller dålig. Jag har däremot insett att det faktiskt har hänt mycket mer än vad jag trodde när jag började arbetet. Kaplan och Norton, som i grunden har ett systemsynsätt som till stora delar är lika som det tekniska, har utvecklats mot en mer tolkande kunskapssyn, vilket syns i vissa delar av den strategiska kartan. Sammantaget känns kartan som ett hjälpmedel för en modernare verksamhetsstyrning, men den är fortfarande endast ett styrverktyg. / Summary This work is directed to people who has an interest in the Relevance Lost debate and has knowledge of the intense debate that has been around management control. The Balanced Scorecard that was one of the results of the Relevance Lost debate has also been discussed but mostly in an uncritical way. The scorecard has had great penetrative power and seems to have come to stay, at least in the foreseeable future. The debate about management control and the Balanced Scorecard has definitely become less intense. Now there is a continuation of the Balanced Scorecard, the Strategic Map. There is not very much written about it. That is why my work is a contribution to the discussion. My purpose is to give understanding for the possibilities and the limitations of the Strategic Map. The valuation has its roots in my hermeneutic epistemological approach. Therefore I have given a thorough description of foremost epistemological approach and hermeneutics in the part concerning method. My work has been a study in literature and therefore there is thorough part around this as well. To achieve my main purpose the work has been done in three steps. To create an understanding for the construction of the Strategic Map and how it’s supposed to work I have in the first step presented a rather rich description of the concept. The purpose by the second step has been to produce the development of control between the Balanced Scorecard and the Strategic Map by looking into similarities and differences. The comparison has been built more on showing similarities and differences by the epistemological approach that characterize the two concepts than to show actual similarities and differences. I have used the description made by Jan Lindvall of the foundation of ideas separated from technique and the classification in different schools by Anthony G Puxty. I have with help by thoughts borrowed from them presented eight similarities and nine differences. Since I have pointed out similarities and differences between the two concepts in step two, I could make a valuation of the Strategic Map in step three, even though there isn’t much written about it. I have made the valuation out of my own thoughts, but I still needed tools for creating reliability for them. I have used authors who has been both positive and negative and presented their views as a complement to mine. I have presented seven areas of discussion. I point out both advantages and disadvantages but I don’t say what is best. In most cases I cannot see advantages for themselves or disadvantages for themselves. Therefore it feels better for me to put them against each other. My interpretive epistemological approach leads to my not presenting an answer whether the Strategic Map is good or bad, but I have realized that it actually has happened much more than I thought when I started my work. Kaplan and Norton who basically has a systems perspective, which in most parts is similar to the technique perspective, have developed to a more interpretive epistemological approach. That is shown in some parts of the Strategic Map. As a whole the Strategic Map feels like a tool for a more modern management control, but it is still just a control tool.

Media är en av de aktörer som drivit på debatten kring tillitsbaserad styrning och ledning. Efter Tillitsdelegationens slutbetänkande har debatten fortsatt i media. Syftet med denna studie är att undersöka medias roll i konstruktionen av diskursen kring tillitsbaserad styrning och ledning, samt undersöka hur diskursen konstrueras. Genom att undersöka medias roll i konstruktionen av diskursen, vill vi bidra till forskningen om hur media är med och organiserar förändringen av offentlig sektors styrfilosofi. För att besvara uppsatsen frågeställning har vi använt oss av en kvalitativ metod och textanalys. För att förstå diskursen kring tillit utgår studien från de teoretiska infallsvinklarna: konstruktivism och organisering, förändring, motstånd och uppslutning, samt sensemaking och översättning. I uppsatsen identifieras det två olika diskurser kring tillit, kopplat till styrning och ledning, den ifrågasättande och den förklarande diskursen. Kring tillitdiskursen finns det ett handlingsnät, där media är en viktig aktör med en betydande makt, eftersom media är de som bestämmer vem som får komma till tals. Tillitsdiskursen som drivs i media är med och skapar en reform av offentlig sektors styrfilosofi. / The media is one of the actors who has given a platform for the debate about trust-based governance and management, and the debate in the media has continued after Tillitsdelegationens decision report. The purpose of this study is to examine the media's role in the construction of the discourse around trust-based governance and management, as well as to examine how the discourse is constructed. By examining the media's role in the construction of the discourse, we hope to contribute to the ongoing research on how the media is involved with organizing the change in the public sector's management philosophy. We have used a qualitative method and text analysis, to collect data and evidence to support our hypothesis. The study is based on the theoretical approaches: constructivism and organization, change, resistance and support, as well as sensemaking and translation. In the thesis there are two discourses identified, the questioning and the explanatory discourse. The trust-based discourse is built around an actor-network, whereby the media is a powerful actor, because the media decides who gets to speak.The trust-based discourse that is driven in the media is helping to create a reform of the public sector's management philosophy.