Titel: Designen av balanserat styrkort – En studie om en privat organisation som finansieras av offentliga medel. Författare: Håkan Strauss och Markus Rasmussen Handledare: Anders Wrenne Institution: Managementhögskolan – Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng Syfte: Den här studien avser att bidra med kunskap om hur en organisations ägarstruktur och finansieringsstruktur påverkar designen av balanserat styrkort. Metod: Studien använder sig av en deduktiv ansats utifrån befintliga modeller och teorier. Det empiriska materialet samlas in genom en kvalitativ arbetsmetod via den undersökta organisationens årsredovisning, hemsida och intervju. Slutsats: Studien pekar på att den undersökta organisationens design av balanserat styrkort påverkas till största del av dess ägarstruktur. Finansieringsformen påverkar till viss del genom dess ersättningsform. / Title: The design of the Balanced Scorecard - A study of a private organization financed by public funds. Authors: Håkan Strauss and Markus Rasmussen Supervisor: Anders Wrenne Department: School of Management, Blekinge Institute of Technology Course: Bachelor ́s thesis in Business Administration Purpose: This study intends to contribute knowledge about how an organization's ownership structure and financing structure affects the design of the Balanced Scorecard. Method: The study uses a deductive approach based on existing models and theories. The empirical data gathered through a qualitative method of working through the examined organization's annual report, website and interview. Conclusions: The study indicates that the examined organization design of the balanced scorecard is influenced largely by its ownership structure. Financing structure affect to some extent by its form of compensation.

No description available.

No description available.

<p>Uppsatsen handlar om vad som är avgörande till varför företag väljer att styra med budget eller balanserat styrkort. Den behandlar respektive metod och tar bland annat upp fördelar och nackdelar samt anledningar till byte av styrsystem.</p>

Uppsatsen handlar om vad som är avgörande till varför företag väljer att styra med budget eller balanserat styrkort. Den behandlar respektive metod och tar bland annat upp fördelar och nackdelar samt anledningar till byte av styrsystem.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur banker använder BSc. Tanken är att denna beskrivning ska visa om banker använder BSc på sättet som allmänna teorierna beskriver det eller om de har ett eget sätt att använda BSc på. Detta för att antingen stärka eller finna skillnader till allmänna teorier i verkligheten. Avgränsningar: Vi har valt att studera finansiella tjänsteföretag, mer specifikt tre av de ledande bankerna i Halmstad. Metod: Studien har utförts med en kvalitativ forsknings-metod med influenser av abduktiv forskningsansats. Grundad teori ligger till grund för empirin och analysen. Slutsats: Bankerna kan till viss del använda BSc för samordning, mätningar och jämförelser. Vi anser att ett BSc inte har tillräckligt tydliga riktlinjer till hur något ska utföras och därmed inte kan användas i verkligheten på det sätt som är tänkt. BSc får enligt oss en subjektiv prägel genom att det anpassas efter den som använder det.

Abstrakt  Titel: Kommunikationens roll vid implementering av Balanserat Styrkort -En studie om förbättrad kommunikation vid implementeringen  Författare: Cecilia Dorbell, Emelie Carlsson och Lotta Norrena  Handledare: Katrin Franander  Institution: Institutionen för Industriell ekonomi, Blekinge Tekniska Högskola  Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng  Syfte: Den här studien syftar till att förbättra samt ge en större förståelse för kommunikationen vid implementeringen av balanserade styrkort.  Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie och undersökningen baseras på intervjuer gjorda bland fyra kommunala bolag i Sverige.  Slutsatser: Studien leder fram till att ett samband identifieras mellan kommunikation, motivation och måluppfyllelse, samt mellan kommunikation, kultur och lärande. Detta samband kan användas för att förstå och förbättra kommunikationen vid implementering av balanserat styrkort. / Abstract  Title: The role of communication when implementating the Balanced Scorecard -A study about improved communication when implementating the scorecard  Authors: Cecilia Dorbell, Emelie Carlsson och Lotta Norrena  Supervisor: Katrin Franander  Department: Institution of Industrial Management, Blekinge Institute of Technology  Course: Bachelor’s thesis in Business Administration, 15 credits  Purpose: This study aims to improve and give better understanding about the communication when implementing the balanced scorecard.  Method: We have conducted a qualitative study and the study is based on interviews with four municipal companies in Sweden.  Results: The study concludes to a connection between communication, motivation and achievement, and between communication, culture and learning. This connection can be used to understand and improve the communication when implementing the balanced scorecard.

<p>Under senare tid har det uppstått negativ kritik mot den traditionella ekonomistyrningen då den anses på lång sikt ge bristfällig och ensidig information för verksamheters beslut och strategi. Behovet av ett nytt, mer effektivt styrmedel uppfattades av två professorer på Harvard Business School vid namn Kaplan & Norton som myntade begreppet Balanced Scorecard. Metoden skulle underlätta styrningen av verksamheten genom att använda sig av fyra perspektiv (finansiella, kund, process och utveckling).</p><p>Balanced Scorecard är ett verktyg som inte enbart tar hänsyn till ”hårda fakta” såsom siffror, utan även väger in alla aspekter av en verksamhet. De delarna är bland annat; kunder, medarbetare, miljö och utveckling. Syftet med denna styrmetod är att, precis som namnet antyder, skapa en hållbar och jämställd balans mellan de olika perspektiven.</p><p>Vårt syfte med denna uppsats var att identifiera hur företag använder sitt styrkort med avseende på verksamhetsstyrning och uppföljning, samt om detta skiljer sig åt beroende på vilket stadium de befinner sig i. De företag som ingår i vår uppsats är: Gruvöns Bruk, Karlstad Flygplats och Teknik och fastighetsnämnden inom Karlstad kommun.</p><p>Vi utförde en kvalitativ undersökning och genomförde personliga intervjuer med representanter i ledande positioner från ovannämnda företag för att samla fakta till vår empiri. I intervjuerna använde vi oss av färdigställda intervjumallar som vid ett tidigare tillfälle skickats ut till respondenterna.</p><p>Teorierna vi använt oss av har valts med hänsyn till uppsatsens ämnesområde. De är hämtade från lämplig litteratur och vetenskapliga artiklar.</p><p>Informationen som sammanställdes i empirin mynnade sedan ut i vår analys och ur den drog vi våra slutsatser och egna tankar om de åtgärder som nämnda företag genomfört. Det vi kom fram till kan i korta ordalag sammanfattas till att Karlstad Flygplats hade svårigheter med informationsflödet och saknade resurser för att åtgärda problemet. Resultatet blev en avveckling av dåvarande styrkort. Gruvöns Bruk har ett fungerande styrkort, men det har begränsad funktionalitet och kräver uppbackning av andra metoder. Teknik och fastighetsnämndens styrkort verkar ganska lovande, dock ser vi risker att för mycket information kommer att strömma genom systemet.</p><p>Val av styrmetod kan vara högst personligt och det balanserade styrkortets utveckling och användningsområden kommer med all säkerhet diskuteras flitigt i framtiden.</p>

Under senare tid har det uppstått negativ kritik mot den traditionella ekonomistyrningen då den anses på lång sikt ge bristfällig och ensidig information för verksamheters beslut och strategi. Behovet av ett nytt, mer effektivt styrmedel uppfattades av två professorer på Harvard Business School vid namn Kaplan &amp; Norton som myntade begreppet Balanced Scorecard. Metoden skulle underlätta styrningen av verksamheten genom att använda sig av fyra perspektiv (finansiella, kund, process och utveckling). Balanced Scorecard är ett verktyg som inte enbart tar hänsyn till ”hårda fakta” såsom siffror, utan även väger in alla aspekter av en verksamhet. De delarna är bland annat; kunder, medarbetare, miljö och utveckling. Syftet med denna styrmetod är att, precis som namnet antyder, skapa en hållbar och jämställd balans mellan de olika perspektiven. Vårt syfte med denna uppsats var att identifiera hur företag använder sitt styrkort med avseende på verksamhetsstyrning och uppföljning, samt om detta skiljer sig åt beroende på vilket stadium de befinner sig i. De företag som ingår i vår uppsats är: Gruvöns Bruk, Karlstad Flygplats och Teknik och fastighetsnämnden inom Karlstad kommun. Vi utförde en kvalitativ undersökning och genomförde personliga intervjuer med representanter i ledande positioner från ovannämnda företag för att samla fakta till vår empiri. I intervjuerna använde vi oss av färdigställda intervjumallar som vid ett tidigare tillfälle skickats ut till respondenterna. Teorierna vi använt oss av har valts med hänsyn till uppsatsens ämnesområde. De är hämtade från lämplig litteratur och vetenskapliga artiklar. Informationen som sammanställdes i empirin mynnade sedan ut i vår analys och ur den drog vi våra slutsatser och egna tankar om de åtgärder som nämnda företag genomfört. Det vi kom fram till kan i korta ordalag sammanfattas till att Karlstad Flygplats hade svårigheter med informationsflödet och saknade resurser för att åtgärda problemet. Resultatet blev en avveckling av dåvarande styrkort. Gruvöns Bruk har ett fungerande styrkort, men det har begränsad funktionalitet och kräver uppbackning av andra metoder. Teknik och fastighetsnämndens styrkort verkar ganska lovande, dock ser vi risker att för mycket information kommer att strömma genom systemet. Val av styrmetod kan vara högst personligt och det balanserade styrkortets utveckling och användningsområden kommer med all säkerhet diskuteras flitigt i framtiden.

Purpose: The main purpose of our study is to explain how the disability management in the municipality of Karlskrona can design its balanced scorecard from a theoretical basis. The mission of the balanced scorecard is to improve the management control system. To achieve the main purpose we have to study the problems that exist with the current control system, which then becomes our second purpose. Method: Our study has a qualitative approach. The design of the study is a case study in which one case has been looked at. The empirical data is collected through interviews and documents. We have gathered our theory through scientific articles and literature. Results: The goals set by the board are unclear and hard to define. This has lead them to more or less focus only on the economic objective, to keep within the budget framework. The economic focus has lead to a short-term perspective which in turn leads to focus on the wrong things and not on the critical factors of their mission. The disability management has in our opinion a well designed foundation for its balanced scorecard. They have a well formulated vision from which they indirectly have linked their strategies, however they need to communicate their vision to the employees. The chosen perspectives and goals are well designed although we lack a learning and growth perspective. Some of their activities and key figures should in our opinion be reviewed. They have unconsciously created a cause-effect relation both within and across the perspectives. They should have the cause-effect relation in mind for future revisions and degradations. They should also formulate an action plan to complete their balanced scorecard.