Syfte: Syftet är att belysa vilka faktorer som har legat till grund för en lyckad implementering av balanserat styrkort.   Metod: Vi har använt oss av ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har motiverat till att göra en induktiv studie samt att använda oss av kvalitativ metod i våra intervjuer. Totalt genomfördes 11 intervjuer, 10 av dessa utgjordes av personal från omvårdnad Gävle. Utöver dessa gjorde vi även en intervju med Katarina Sarlind, som genomförde den undersökning som har legat till grund för vårt arbete. Vi valde att intervjua personer på olika positioner inom omvårdnad, detta för att få så många olika perspektiv som möjligt. Eftersom litteraturen kring implementering är begränsad har vi valt att redovisa stor del av vår empiri med hjälp av citat från respondenterna. Vi har även utvecklat dessa i textform. Resultat och slutsats: Den främsta anledningen till att omvårdnad har kommit så långt i implementeringsprocessen beskrevs vara att tre stycken verksamhetsutvecklare har ansvarat för införandet av balanserat styrkort. De har närvarat på plats för att ge stöd och sprida kunskap. Vikten av en positiv inställning, ett processinriktat tänk med tillåtelse att göra fel samt att hålla informationen enkel påtalades. Vad som har kunnat göras annorlunda är att få ett konkret arbetsmaterial att hålla i, gemensamma begrepp inom hela kommunen samt att öka medvetenheten om sambandet mellan balanserat styrkort samt balanserad styrning. Förslag till fortsatt forskning: I vår studie har vi endast haft möjlighet att studera hur kommunen gick tillväga vid det första implementeringsförsöket, samt hur man har tänkt göra vid ”andra vågen”. Vi tycker det skulle vara intressant att forska vidare kring hur resultatet av den ”andra vågen” blev, om den levde upp till förväntningarna. Uppsatsens bidrag: Det har inte tidigare gjorts någon studie som liknar vår, inte med hänsyn till studiens grunder och syfte. Vår förhoppning är att vår studie ska ligga till grund för den fortsatta implementeringen av det balanserade styrkortet i Gävle Kommun. Nyckelord: Balanserat styrkort, balanserad styrning, implementering, Gävle Kommun

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FE 4223, VT 2008 Författare: Susanne Arve och Mikael Holmström Handledare: Elin Funck Titel: Försvarbar och balanserad styrning av Marinbasen Bakgrund: De senaste decennierna har reformeringstrenden New Public Management påverkat ekonomistyrningen i offentlig sektor. Statens styrning av sina myndigheter är påverkad av denna trend och den till Regeringen nyligen lämnade s.k. styrutredningen vittnar om att detta är ett aktuellt och angeläget ämne. Det gäller inte minst styrningen av Försvarsmakten som den senaste tiden tilldragit sig ett stort intresse i massmedia. Försvarsmakten är en stor och komplex myndighet och de senaste årens ändrade inriktning har ställt stora krav på den interna styrningen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om målformuleringar och mått i Försvarsmaktens mål- och återrapporteringskedja återspeglar logiska samband som är spårbara hela vägen från Regeringens ställda krav ned till förbandsnivå och åter. Vi undersöker också huruvida Balanserat Styrkort kan vara ett användbart verktyg för Marinbasen i en strävan att förbättra resultatstyrningen. Avgränsningar: Uppsatsen omfattar endast ett förband inom Försvarsmakten, Marinbasen. Försvarshögkvarteret utgör kopplingen mellan förbanden och Regeringen. Därför har även Högkvarteret berörts i undersökningen. Metod: För att uppnå syftet med vår underökning har vi valt fallstudien som metod. Vårt empiriska material består av interna dokument och fyra kvalitativa intervjuer med tre personer på Marinbasen och en person på Högkvarteret. Resultat, slutsatser: Vi har i vår undersökning funnit två typer av mål, strategiska mål och produktionsmål som löper i parallella spår. Målen är inte motstridiga men heller inte integrerade. Spårbarheten i de båda målkedjorna anses vara tillfyllest. Den stora mängden produktionsmål komplicerar dock spårbarheten. Måtten som används för återrapportering av produktionsmålen är för grova och otillräckligt definierade för att vara ett tillräckligt bra beslutsunderlag vid precisa avvägningar. System för återrapportering av strategiska mål har ej återfunnits. Vi anser att Balanserat Styrkort kan vara ett användbart verktyg för att integrera de strategiska målen i styrsystemet och på så sätt få en samordnad styrning mot dessa mål samt vid framtagningen av valida mått för produktionsmålen. Förslag till fortsatt forskning: Försvarsmaktens tydliga internationella fokus och dess samarbete med NATO kombinerat med ämnesvalet i denna uppsats har väglett oss till frågeställningen: Hur används NATO:s modell för resultatstyrning och hur skulle den kunna fungera ihop med den standard som används för verksamhetsledning inom den svenska Försvarsmakten?

No description available.

Sammanfattning Examenstitel: Tillämpning av balanserat styrkort i offentlig verksamhetsstyrning: En fallstudie av Folktandvården i Stockholms län Seminariedatum: Den 14 januari 2010 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng Författare: Thomas Borgmäster och Marcello Longo Handledare: Sune Tjernström, universitetslektor Nyckelord: Verksamhetsstyrning, balanserat styrkort, offentlig sektor, Folktandvården. Målgrupp: Intresserade av offentlig verksamhetsstyrning och styrmedlet balanserat styrkort. I synnerhet de som intresserar sig för att implementera balanserat styrkort i offentlig regi. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera verksamhetsstyrning inom Folktandvården i Stockholms län. Varför används det balanserade styrkortet och på vilket sätt tillämpas det? Metod: En fallstudie har genomförts, byggd på empiriska data insamlade genom semistrukturerade intervjuer samt tolkning av interna dokument. Teoretiskt ramverk: Det teoretiska ramverket baserar sig på relevanta litteraturstudier om det balanserade styrkortet samt kritiska artiklar, i syfte att skapa en teoretisk dialog kring styrkortets möjligheter och begränsningar. Empiri: Fallstudien baseras på intervjuer med Noomi Näsström, klinikchef på kliniken för medicinsk tandvård, Lars Odelmark, verksamhetscontroller på Folktandvårdens huvudkontor i Stockholms Län och Dan Örblom, klinikchef på Rosenlundskliniken, samt interna dokument från Folktandvården. Slutsats: Den studerade tillämpningen av balanserat styrkort inom Folktandvården förefaller ha bidragit till ökad effektivitet inom organisationen. Tyngdpunkten i tillämpningen har varit att förbättra prestationsmått inom den operativa verksamheten, medan det balanserade styrkortets potential inom strategisk styrning av verksamheten – förverkligande av visioner – utnyttjats i mindre grad. Goda möjligheter finns att utveckla verksamhetsstyrningen inom organisationen, t.ex. genom att tillföra ett tydligare utvecklingsperspektiv, i enlighet med upphovsmännens grundföreställningar.

Den tilltagande konkurrensen till följd av ökad globalisering bidrog i början av 1990-talet till att den traditionella ekonomistyrningen bedömdes vara ett otillräckligt verktyg för att leda organisationer. Kaplan och Nortons introducering av det balanserade styrkortet innebar att företag gavs fortsatt möjlighet att bevaka det finansiella resultatet samtidigt som prestationen uppmärksammades utifrån ytterligare tre icke-finansiella aspekter. Systembolaget AB har sedan flera år tillbaka använt ett balanserat styrkort för att driva sin verksamhet i Sverige. Syftet med vår uppsats är att för Systembolagets räkning utreda hur balansen mellan perspektiven i styrkortet upplevs på butiksnivå och att identifiera orsaker bakom en eventuell obalans. Den teoretiska redogörelsen är hämtad ur böcker och artiklar av modellens ursprungsförfattare Kaplan och Norton, vilken sedan kompletteras med andra forskares teorier. Utredningen bygger på intervjuer med totalt 16 av Systembolagets butikschefer fördelade över landet. Slutsatsen av studien, som är tänkt att fungera som en del av ett underlag för Systembolagets fortsatta utveckling av styrkortet, visar att det råder en viss obalans mellan perspektiven i dagsläget. Problematiken grundar sig framförallt i att kund- och medarbetarperspektiven fått ett för litet utrymme i styrkortet i jämförelse med samhällsperspektivet och finansiella perspektivet, samt att det till viss del motarbetas av nyckeltal inom det finansiella perspektivet. En starkare koppling mellan kund- och medarbetarperspektiven, i kombination med ökade satsningar och förbättrade mätmetoder, skulle enligt vår mening bidra till att förbättra balansen i Systembolagets balanserade styrkort för butiker.

<p>När man läser om olika managementkoncept kan man ibland få uppfattningen om att de är lösningen på många av de problem som organisationer upplever sig ha. Ett av dessa koncept är balanserade styrkortet som kan användas för styrning av företag på både strategisk nivå såsom på operativ nivå. Resultatenheter som bedriver ekonomistyrning enligt traditionella formella styrmedel och som försökt implementera det balanserade styrkort har troligtvis någon gång upplevt att de hamnat i konflikt med de finansiella krav som organisationen ställer. Vidare tycks det finnas en övertro på att det balanserade styrkortet ska vara anpassningsbart för varje organisation i varje situation samt att det har en positiv effekt på det ekonomiska resultatet. Nödvändigtvis behöver ett införande av ett balanserat styrkort inte innebära att styrning av en organisatorisk enhet förbättras.</p> / <p>When reading about different management concepts one can sometime get the impression of that they are the solutions to many of the problems that organizations experience. One of these concept is the balanced scorecard that can be use for steering<em> </em>a company both on a strategic level as well on an oprerational level. Result unit which take usage of economic steering according to formal means of controll and that have tried to implement the balanced scorecard have probably sometime experienced that they have come into conflict with the financial expectations that the organization have put up. Furthermore, it seems to be a belief in that the balanced scorecard should be suitable for every organization in every situation and to have a positive impact on the financial result. Not necessarily can an implementation of a balanced scorecarad mean that steering of a result unit is improved.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet,</p><p>ekonomistyrning, FE 4223, VT 2008</p><p>Författare: Susanne Arve och Mikael Holmström</p><p>Handledare: Elin Funck</p><p>Titel: Försvarbar och balanserad styrning av Marinbasen</p><p>Bakgrund: De senaste decennierna har reformeringstrenden New Public Management</p><p>påverkat ekonomistyrningen i offentlig sektor. Statens styrning av sina myndigheter är</p><p>påverkad av denna trend och den till Regeringen nyligen lämnade s.k. styrutredningen</p><p>vittnar om att detta är ett aktuellt och angeläget ämne. Det gäller inte minst styrningen</p><p>av Försvarsmakten som den senaste tiden tilldragit sig ett stort intresse i massmedia.</p><p>Försvarsmakten är en stor och komplex myndighet och de senaste årens ändrade</p><p>inriktning har ställt stora krav på den interna styrningen.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om målformuleringar och mått i</p><p>Försvarsmaktens mål- och återrapporteringskedja återspeglar logiska samband som är</p><p>spårbara hela vägen från Regeringens ställda krav ned till förbandsnivå och åter. Vi</p><p>undersöker också huruvida Balanserat Styrkort kan vara ett användbart verktyg för</p><p>Marinbasen i en strävan att förbättra resultatstyrningen.</p><p>Avgränsningar: Uppsatsen omfattar endast ett förband inom Försvarsmakten,</p><p>Marinbasen. Försvarshögkvarteret utgör kopplingen mellan förbanden och Regeringen.</p><p>Därför har även Högkvarteret berörts i undersökningen.</p><p>Metod: För att uppnå syftet med vår underökning har vi valt fallstudien som metod.</p><p>Vårt empiriska material består av interna dokument och fyra kvalitativa intervjuer med</p><p>tre personer på Marinbasen och en person på Högkvarteret.</p><p>Resultat, slutsatser: Vi har i vår undersökning funnit två typer av mål, strategiska mål</p><p>och produktionsmål som löper i parallella spår. Målen är inte motstridiga men heller</p><p>inte integrerade. Spårbarheten i de båda målkedjorna anses vara tillfyllest. Den stora</p><p>mängden produktionsmål komplicerar dock spårbarheten. Måtten som används för</p><p>återrapportering av produktionsmålen är för grova och otillräckligt definierade för att</p><p>vara ett tillräckligt bra beslutsunderlag vid precisa avvägningar. System för</p><p>återrapportering av strategiska mål har ej återfunnits. Vi anser att Balanserat Styrkort</p><p>kan vara ett användbart verktyg för att integrera de strategiska målen i styrsystemet och</p><p>på så sätt få en samordnad styrning mot dessa mål samt vid framtagningen av valida</p><p>mått för produktionsmålen.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Försvarsmaktens tydliga internationella fokus och dess</p><p>samarbete med NATO kombinerat med ämnesvalet i denna uppsats har väglett oss till</p><p>frågeställningen: Hur används NATO:s modell för resultatstyrning och hur skulle den</p><p>kunna fungera ihop med den standard som används för verksamhetsledning inom den</p><p>svenska Försvarsmakten?</p>

No description available.

Title: Using the Balanced Scorecard in support departments in a public organisation from the employees point of view   Keywords: Organization, Leadership, Balanced Scorecard [BSC], Processes, Support Department Background: The society requires that organizations which are financed with taxes should use their resources efficiently. It requires that organizations should be driven under constant improvement. One way might be to use the Balance Scorecard [BSC] which is an instrument to lead an organization toward its goals. Problem: What is the experience of the staff of two support departments in a public organization of using of BSC in their departments? What advantages and disadvantages of using of BSC are experienced by the staff of two support departments in a public organization in their departments? How can leaders affect the staff’s experience so the job in these departments becomes more effective? Can we affect staffs motivation to use BSC with the help of the institutional theory? Purpose: The purpose of this work is to study the question if the BSC is a well-functioning control instrument in some departments of one public organization. We will increase the knowledge of how the staff of two support departments experiences the BSC in their departments. Our study can be used as a pilot study for a larger study of the practical use and development of control instruments in support departments in public organizations. Method: This study is descriptive because the purpose is to study the staff’s experience. The analysis has been done deductively. This is a case study with two cases. The method used in the study is qualitative. We take advantage of semi-structured interviews in this study. Conclusion: Our result shows that the staff from these two departments of the public organization does not engage themselves in this activity so much. It can be explained by the fact that their main work tasks which takes most of the time are to support producing departments. That is why the controlling with the help of BSC in these departments is not prioritized from the personals point of view. The staff’s experience coincide with the institutional theory which points out the difference between that what should be achieved and what really has been accomplished. The leaders can affect the staff’s motivation by communicating the BSC so these departments can work more effectively.

Det balanserade styrkortet är ett redskap som har använts av organisationer världen över. Ett av de syften styrkortet har är att kommunicera organisationens strategi och vision bland alla anställda, vilket innebär att det ska göras över många organisatoriska gränser. Dessa organisatoriska gränser skiljer så kallade sociala världar åt. I detta verk har vi undersökt om styrkortet kan agera gränsobjekt mellan sociala världar, det vill säga om styrkortet kan finnas i och tillfredsställa informationsbehoven av dessa världar. Gränser mellan sociala världar är dessutom av olika typer som ställer olika krav på kommunikation. En fallstudie med intervjuer av styrkortsansvariga har gjorts i Landstinget i Uppsala län för att undersöka vilka gränser styrkortet kan överbrygga och hur. Vi finner att styrkortet har potential att agera gränsobjekt över alla typer av gränser, detta på grund av en implementeringsprocess där brister i kommunikation av strategi upptäcks samt att styrkortsarbetet är formbart efter situationers behov.