Kandidatuppsats 15hp, Civilekonomprogrammet, Linnéuniversitetet Växjö Författare: Mikael Bergström, Fanny Hammarström och Louise Samuelsson Handledare: Pia Nylinder Examinator: Elin Funck Titel: Utformning av ett balanserat styrkort – En aktionsorienterad fallstudie på Bong Retail Solutions AB Bakgrund: Det balanserade styrkortet som styrverktyg har sedan det introducerades haft en genomslagskraft inom verksamheter. För fallföretaget Bong Retail Solutions AB, som nyligen genomfört en strategiförändring, kan ett balanserat styrkort förenkla styrning och uppföljning. Då strategiförändringen är centrerad runt kundorientering erbjuder styrkortets förmåga att väva samman diverse dimensioner. Syfte: Studien ämnar undersöka de omständigheter som råder för Bong Retail Solution AB samt översätta dessa styrkor och svagheter till ett praktiskt användbart balanserat styrkort för verksamheten. Detta ska i sin tur leda till en för strategin mer anpassad och effektiv prestationsmätning och i längden ökat värdeskapande för företagets kunder. Metod: Studien är uppbyggd kring en fallstudiedesign vilken kombineras med en metod grundad i aktionsforskning. Genom intervjuer och analys av tillhandahållen information kommer arbetet med framtagning av det balanserade styrkortet framarbetas i samspel med företaget. Slutsats: Studien har resulterat i ett utformat balanserat styrkort som är anpassat i enlighet med företagets kundorienterade strategi och den miljö företaget verkar inom. Styrkortet ämnar fungera som en karta över de delar som anses mest kritiska för att effektivisera verksamheten samt skapa värde för företagets kunder. Nyckelord: Balanserat styrkort, Aktionsforskning, Kundorienterat, Tillverkning, Styrningsverktyg, Prestationsmätning.

The purpose of this study is to investigate companies in the public sector and how they control and estimate the risks by using scorecards in various construction projects and also to get an idea of how risk management differs depending on the project size and complexity. The essay is of the qualitative methodology and data has been collected through semistructured interviews with seven different respondents in the public sector.    To identify the risks that emerge in the business, companies can use balanced scorecard. The study explains how the use of Balanced Scorecard can be applied in the two companies we investigate and how the scorecard can be used to draw attention to risks. A focus on the processperspective was made in due to its use in the public sector. The purpose of the processperspective is to identify the processes that is necessary to achieve the financial goals and customer goals found in the scorecard.    In order to achieve the project goals it is important to work with risk management. Risk management consists of different steps, the first step is the identification of risks, the second step is to analyzing the risks and the final step is to establish a plan for the risks. The study examines how size and complexity of a project affects the risk management work of the two investigated companies in the public sector.   The results shows that the balanced scorecard mainly is applied as an additional tool and that the application of the scorecard in some cases does not go all the way down within the companies. The results also shows that the application of the scorecard, although is a complementary monitoring tool, works efficiently.    The conclusion shows that in the larger and complex projects the risk management-work is more extensive and the follow-up work is carried out more continuously. The complexity increases by the number of stakeholders involved in the projects because it often leads to ÄTA-work and time-offsets. Keywords: Public sector, balanced scorecard, risk management, complexity

Balanserat styrkort har sedan sin introduktion vidareutvecklats och fått en ny innebörd från det ursprungliga och ses idag mer som ett styrverktyg än ett prestationsmätningsverktyg. Ursprungligen användes styrkort i den privata sektorn men används idag även inom kommunala verksamheter. Det har uppmärksammats att svårigheter kan uppstå vid användningen av balanserat styrkort vilket studeras närmare i denna uppsats. Syftet med studien är att beskriva och förklara hur interna svårigheter i kommunal miljö kan hanteras vid styrkortsanvändning. Detta ledde till följande problemformulering; Hur hanteras svårigheter som kan uppkomma vid användning av balanserat styrkort? Denna studie är kvalitativ och insamlingen av empirisk data har genomförts på två kommunala förvaltningar inom Helsingborgs stad. Genom denna studie har det framkommit att hanteringen av svårigheter är något som det aktivt arbetas med. För att skapa motivation och engagemang hos både medarbetare och chefer är det viktigt att skapa en förståelse för styrkortet på alla nivåer i organisationen samt att uppmuntra till kommunikation, kreativitet, eget ansvar och delaktighet i styrkortsarbetet. En central faktor till att kunna hantera de svårigheter som uppstår är det så kallade styrkortsnätverket som består av experter inom styrkortsanvändningen. En annan viktig faktor är målkedjan vilken skapar en tydlig röd tråd från mål till konkreta handlingar. Denna kan i sin tur reducera bristande motivation och engagemang då varje person inom verksamheten kan se sitt bidrag till de övergripande målen. Vi har även genom studien kommit fram till att ett väl utvecklat och aktuellt tekniskt systemstöd anses vara till stor hjälp för att styrkortsarbetet ska fungera. Detta system motverkar svårigheter som kan finnas i fråga om onödig och inaktuell information. Men för att önskad användning av systemet ska kunna ske krävs att användarna förstår sig på det. Detta har hanterats på så sätt enkelhet är i fokus för att kunna säkerställa optimal användning.

Prestationsmätning förekommer i de flesta företagen och nyckeltal är mått på de prestationer som mäts. Studiens syfte är att undersöka vilka nyckeltal som används och hur dessa utgör en del av styrningen i två olika företag inom samma bransch. Den bransch som har valts att studeras i denna uppsats är fordonsindustrin och de två företag som har valts är lastbilstillverkare. En del av syftet är att identifiera likheter och skillnader i användningen av nyckeltal i de olika företagen. Denna studies problemformuleringar är:    Vilka nyckeltal används i kärnprocessen hos lastbilstillverkarna? På vilka sätt utgör dessa mått en del av företagens styrning? Metod: I denna uppsats används både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden som används är i form av intervjuer. Intervjuerna är semistrukturerade vilket innebär att intervjuaren utgår från ett frågeformulär och respondenterna besvara frågorna fritt. Till dokumentstudien som handlar om att studera vilka nyckeltal som presenteras i respektive företags årsredovisning, för år 2014 används en kvantitativ forskningsmetod.   Teori: Teorier kring nyckeltal, prestationsmätning och styrning är de teorierna som används i denna studien.   Empiri: De fallföretag som valts till studien är två företag som är verksamma i fordonsindustrin ibland annat Sverige, en bransch av stor betydelse för svensk export. Denna bransch är konkurrentutsatt och fallföretagen är konkurrenter. För att uppnå syftet med studien har en semistrukturerad intervju med respektive företag genomförts. Intervjuerna är utformade och utförda för att få en djupare förståelse för vilka nyckeltal som används samt hur dessa påverkar styrningen i fallföretagen. Som ett komplement till intervjuerna gjordes en dokumentstudie för att få ytterligare information och förståelse om vilka nyckeltal som används i respektive företag. Utifrån informationen som samlats in genom intervjuerna och dokumentstudien jämfördes fallföretagen för att se likheter och skillnader mellan företagen.   Slutsats: Undersökningen visade att fallföretagen har samma vision. I företagen används både finansiella och icke finansiella nyckeltal. En del av nyckeltalen är liknande i båda företagen men det förkommer även nyckeltal som skiljer sig mellan fallföretagen, även om visionen är densamma. Det balanserade styrkortet är ett styrverktyg som används i företagen. I det balanserade styrkortet delas nyckeltalen in i olika perspektiv. Den största skillnaden som visats i denna undersökning är att målen för respektive nyckeltal tas fram på olika sätt i fallföretagen. Slutsatsen är att två företag med samma vision arbetar mot sitt mål på olika sätt. / Performance measurement is an instrument that exists in most companies, a key indicator are a tool which value are decided by performance that is measured within the company. There are two different types of key indicators, financial and nonfinancial. The objective of this study is to investigate which of these key indicators that are used in the core process of each company and also how they influence the management. The two selected companies in this study are active in the same branch and are competing with one another. In the theoretical part of this study performance measurement, key indicators and management are in focus. A qualitative study that has been used is by semi-structured interviews. The interviews were conducted with respondents from the respective case companies. Also a documentary study was done by collecting data from the financial statements for the year 2014. The data that was gathered from the interviews and the document study are presented in the empirical section of this study. The results show that both companies are sharing the same vision and uses both financial and nonfinancial key indicators. In their management both companies uses the balanced scorecard, which is a hybrid model that is used as a management tool.

Titel: Balanserat styrkort; kommunikation från strategisk till operativ nivå i offentliga verksamheter Nivå: C uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Chanette Lindkvist Patricio och Caroline Larsson Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist Datum: 2014 – Maj Syfte: Syftet med studien är att analyser och skapa en förståelse för hur balanserat styrkort kommuniceras från strategisk till operativ nivå i offentliga verksamheter. Metod: Denna studie har tillämpat en hermeneutisk vetenskapstradition med en kvalitativ ansats. I teorin har vi använt vetenskapliga artiklar och litteratur som stöd. I studien har vi använt en fallstudie med kvalitativa intervjuer för att samla in data. Intervjuerna har sedan tolkats och presenterats i studien med hjälp av ord och citat som har plockats ut från intervjuerna. Empirin har vi sedan ställt mot teorin för att jämföra och skapa en förståelse för kommunikationen om balanserat styrkort i offentliga verksamheter. Resultat och slutsats: Vår slutsats är att kommunikationen till stor del sträcker sig till den operativa nivån, inte stannar i pappersformat på strategiska nivån när det gäller att kommunicera balanserad styrning. Vi har fått en förståelse om att målen bearbetas för att medarbetarna ska kunna förstå dem och att medarbetarna får vara med vid framtagandet av aktiviteterna. Däremot anser vi att kommunikationen i kommunerna måste förbättras då respondenterna i respektive kommun anser att medarbetarna har en varierande kunskap och förståelse om begreppet balanserad styrning, men även om begreppets innebörd. Vi anser att kommunikationen är en pågående process och att kommunerna måste fortsätta med kommunikationen om balanserad styrning, för att medarbetarna ska kunna utföra aktiviteterna i sitt dagliga arbete som bidrar till att förverkliga kommunfullmäktiges mål. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom vår studie har utgått från kommunerna anser vi att landstingen och deras kommunikation skulle vara intressant att studera. Vår studie har även utgått från ett perspektiv, vilket är cheferna. Här anser vi att det finns möjlighet att se utifrån andra perspektiv, såsom medarbetarnas och avdelningarnas kommunikation i en och samma verksamhet. Uppsatsens bidrag: Studien visar att kommunikationen är en pågående process inom kommunerna men att kommunikationen till stor del når den operativa nivån, vilket tyder på att kommunikationen om balanserat styrkort inte fastnar på den strategiska nivån. Studien visar även att brister i kommunikationen kan förekomma och att det inte bara beror på chefer och anställda, utan även målen i offentliga verksamheter, anställdas tolkningar av information och organisationsstrukturen.

Sammanfattning   Titel: Balanserat styrkort – vad skulle det kunna tillföra verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag?   Nivå: Kandidatuppsats   Författare: Johan Björk                     Tommy Granath   Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist   Datum: 2014 - Maj   Problem: Tidigare forskning tyder på att verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag kan behöva kompletteras och att ett balanserat styrkort skulle kunna vara ett lämpligt verktyg för detta. Trots det används inte ett balanserat styrkort i någon större utsträckning i små och medelstora företag vilket medfört att flertalet forskare efterlyst mer forskning kring hur ett balanserat styrkort skulle kunna påverka verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag.   Syfte: Syftet med studien är att belysa vad ett balanserat styrkort skulle kunna tillföra verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag.   Metod: Studien har genomförts med en hermeneutisk forskningsansats. En kvalitativ ansats har använts där data samlats in genom fjorton semistrukturerade intervjuer med respondenter som representerar olika företag. Dessa har sedan analyserats inom ramen för tre stycken teoretiskt framarbetade teman.   Bidrag: Studien belyser att ett balanserat styrkort skulle kunna tillföra verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag följande aspekter: helhetsbild ur fyra perspektiv, kontroll över viktiga faktorer, som verktyg för strategi implementering, komplettera budgetarbetet samt ge underlag för välgrundade beslut.   Förslag till fortsatt forskning: Vi har genom vår studie tagit fram två förslag på vidare studier: -       Det vore intressant med en studie som studerar vilka specifika karaktärsdrag ledare i små och medelstora företag anser att de karakteriseras av för att med den utgångspunkten resonera kring vad ett balanserat styrkort kan tillföra verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag. -       Nästa studie som vore intressant är en studie som fokuserar på hur generation tre av ett balanserat styrkort skulle kunna anpassas för att stämma överens med de för små och medelstora företag specifika karaktärsdragen.   Nyckelord: SMEs, balanserat styrkort, verksamhetsstyrning, prestationsmätning / Abstract   Title: Balanced scorecard – what could it bring to management accounting in small and medium enterprises?   Level: Bachelor Thesis   Author: Johan Björk                Tommy Granath   Supervisor: Stig Sörling and Tomas Källquist   Date: 2014 - May   Problem: Previous research suggests that management accounting in small and medium enterprises need to be supplemented and that a balanced scorecard could be a appropriate tool for this. Despite this it has shown that a balanced scorecard is not used to any significant extent in small and medium enterprises. Because of this many scientists called for more research about how a balanced scorecard could affect management accounting in small and medium enterprises.   Aim: The purpose of this study is to lighten what a balanced scorecard could bring to management accounting in small and medium enterprises.   Method: This study has been based on a hermeneutic research approach. A qualitative approach was used where data was collected through fourteen semi-structured interviews with respondents who represented different companies. These were then analyzed in the context of three theoretically derived themes.   Contributions: The study lighten that a balanced scorecard could bring an overview from four perspectives, control over key factors, as a tool for strategy implementation, to supplement the budget and to provide a base for informed decisions to the management accounting of small and medium enterprises.   Suggestions for future research: Through our study we have developed two proposals for further studies: -       It would be interesting with a study which studies the key characteristics that leaders in small and medium enterprises believe they are characterized of, and with that point of view discuss what a balanced scorecard could bring to management accounting in small and medium enterprises. -       Next study that would be interesting is a study that focuses on how to adopt generation three of a balanced scorecard to conform to the key characteristics of small and medium enterprises.   Key words: SMEs, balanced scorecard, management accounting, performance measurement

Abstract Course: Bachelor Thesis in Business Administration Institution: Business School at Linneus University in Växjö Authors: André Weichert, Donika Ombashi and Ebba Olson Supervisor: Natalia Semenova Examiner: Elin Funck Title: Balanced Scorecard as fashion and diffusion – A study in Sweden's county councils with focus on healthcare Background: The Balanced Scorecard is a control instrument that mainly focuses on integrating the financial objectives with the non-financial objectives. The control instrument is used for for-profit organizations as well as for nonprofit organizations. Previous research on the Balanced Scorecard indicates that the control instrument has a tendency to a wave-like pattern, called fashion. To determine fashion there must be a diffusion. The term diffusion is further defined as a process where innovation is communicated among the members of a social system. In this paper, the members of the social system refers to Sweden's county councils. The Balanced Scorecard is considered as an innovative control instrument which is spread among different organizations in the social system. Purpose: The purpose of this paper is to identify the fashion and the diffusion of the Balanced Scorecard in Sweden's county councils. The paper also intends to explain the advantages and disadvantages of the Balanced Scorecard and what other control instruments are used in the county councils. Method: A quantitative research strategy is applied to this study. The selected approach for the collection of data, consists of a survey assigned to all the county councils in Sweden. Other data has been collected through Internet searching for articles, printed literature and websites. Conclusion: The results in the study indicate that the county councils have, through their survey responses, confirmed the advantages and disadvantages of theories about the Balanced Scorecard. Furthermore, the authors of the study have confirmed that there is a diffusion of the Balanced Scorecard in the Swedish county councils. However, the study has not been able to establish if a fashion exists. To determine whether a fashion exists, further studies are necessary. / Sammanfattning Kurs: Kandidatuppsats, Civilekonomprogrammet Lärosäte: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö Författare: André Weichert, Donika Ombashi och Ebba Olson Handledare: Natalia Semenova Examinator: Elin Funck Titel: Balanserat styrkort som mode och spridning - En studie inom                             Sveriges landsting med inriktning på sjukvård Bakgrund: Det Balanserade styrkortet är ett styrinstrument som huvudsakligen fokuserar på att integrera de finansiella målen med de icke-finansiella målen. Styrinstrumentet används inom kommersiella- och icke-kommersiella verksamheter. Tidigare forskning kring det Balanserade styrkortet visar att styrinstrumentet har en tendens till ett vågliknande mönster med upp-och nedgångar, vilket benämns för mode. För att ett mode skall fastställas behöver en spridning ske. Termen spridning definieras vidare som en process där innovation kommuniceras mellan olika enheter i ett socialt system. I denna uppsats utgörs enheter av offentliga verksamheter, vilka avser Sveriges landsting. Det Balanserade styrkortet anses vara en innovativ modell som sprids mellan olika verksamheter i det sociala systemet. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga modet och spridningen av det Balanserade styrkortet inom Sveriges landsting. Uppsatsen avser även redogöra för de för- respektive nackdelar det Balanserade styrinstrumentet medför samt vilka andra styrinstrument som används som substitut/komplement till BSc inom landstingen. Metod: Denna uppsats tillämpar en kvantitativ forskningsstrategi. Det valda tillvägagångssätt för insamlad data utgörs av en enkätundersökning som tilldelats samtliga landsting i Sverige. Annan data har samlats in genom internetsökningar för artiklar, tryckt litteratur samt trovärdiga hemsidor. Slutsats: Studien har resulterat i att landstingen, baserat på enkätundersökningen, har bekräftat de för- respektive nackdelar avseendet det Balanserade styrkortet som teorier har benämnt. Vidare har uppsatsens författare konstaterat att det finns en spridning av det Balanserade styrkortet inom de svenska landstingen, det har däremot inte kunnat fastställas att ett mode finns. Ytterligare forskning behöver genomföras för att detta skall kunna konstateras.

I dagens samhälle handlar det mycket om att företagen måste se över sin effektivitet ochtillhörande målfokusering för att vara konkurrenskraftiga. Det ökade intresset förmålstyrning och strategiverktyg, ger upphov till ständig utveckling av instrument som tillexempel det balanserade styrkortet.En stor del av processen i styrningen av företaget, handlar om att fördela resurser på bästa sättoch samtidigt ta hänsyn till flera faktorer i organisationen. Det balanserade styrkortet är enstyrmodell där man med stöd av mjuka och hårda styrtal, det vill säga finansiella och ickefinansiellamått, kan styra organisationen. Dessa ska samverka för företagets framtida mål.Det är med andra ord oerhört centralt att alla medarbetare är väl införstådda med företagetsvision och strategier. Tillsammans ses de som den huvudsakliga kärnan i styrmodellen.Genom styrkortets utformning kan man med enkla medel ta fram vägledande feedback, sompå lång sikt ska leda till att företaget når upp till den uppsatta visionen. Målsättningen medverktyget är att skapa en balans utifrån följande fem perspektiv; det finansiella perspektivet,kundperspektivet, processperspektivet, utvecklingsperspektivet och medarbetarperspektivet.Den övergripande modellen av styrkortet är viktig för att kunna utläsa så kallade orsakverkan-samband och för att se hur hela verktyget samverkar för att nå företagets vision.Uppsatsen grundar sig i att vi har fått i uppdrag att utforma ett balanserat styrkort åt Speed.Speed är en koncern inom tjänstebranschen som erbjuder bemanning, rekrytering, produktionoch logistik genom fyra dotterbolag. Verksamheten grundades år 2004 och har hittills haft entillfredställande utveckling. Idag har företaget knappt 250 anställda och leds av tre delägare.Uppsatsen handlar framför allt om processen att utforma det balanserade styrkortet. Vi har ienlighet med teorin utgått från elva steg vid skapandet. Utgångspunkten hänför sig tillempiriskt material i form av inhämtad information från huvudföretaget Speed och från ettreferensföretag inom samma bransch med ett implementerat styrkort. Utifrån teori och praktikhar vi sedan tagit fram såväl kritiska framgångsfaktorer som specifika nyckelmått, för attkunna utforma ett balanserat styrkort åt Speed. / Uppsatsnivå: C

<p>For several years I have, from a management control perspective, followed the development and application of several popular management models, for example, the knowledge management, balanced scorecard, and intellectual capital models. This thesis, comprising four papers and an extended covering paper, contributes to the management control field by discussing and problematizing management models and how they describe humans by means of measurement.</p><p>This thesis thus does not emphasize the various possibilities for measurement, but rather how measurement is becoming important and what measurement processes might accomplish. Confidence in measurements is great, and the literature often argues for their importance. Furthermore, there is extensive discussion of what factors should be measured and how they should be measured. However, adages such as ‘What gets measured gets managed’ are rarely discussed or problematized.</p><p>The dream of better visualizing humans in organizational management models is sometimes expressed in powerful terms, both poetic and dreamlike. If only humans were better visualized, the value-creation process would become more understandable, benefiting everyone and burnishing the image of the good organization. However, it sometimes seems as though this initial dream has become blurred, and measurement per se has tended to overshadow the initial vision. In that case, management models become not just tools, means to attaining the dream, but gradually become ends in themselves.</p><p>There seems to be a contradiction between the idea of visualizing humans in organizational management models and the results of these models. Paradoxically, these management models are not necessarily making people visible – as was intended; rather, the risk is that they may actually make people less visible, or even invisible. Humans have become bare numbers, and where there is no feedback to ‘flesh and blood’ (i.e., humans), measurements risk losing their purpose. The question remains whether humans are actually made more visible by the measurements used in ‘new’ management models, or whether organizations risk rendering humans invisible and reducing them to objects.</p>

<p>Problem: Hur en verksamhet skall styras har länge varit föremål för debatt. Kaplan och Nortons balanserade styrkort har sedan mitten på 1990-talet varit populärt då även mjukare värden (kund-, process- och lärandeperspektiv) synliggörs. På senare år har de kompletterat diskussionen om styrmodeller med en strategikarta. Denna strukturerar upp arbetet med att bryta ner de övergripande strategierna till konkreta handlingsplaner. I första hand är strategikartan tänkt som ett komplement för att ge ett strategibaserat underlag till styrkortet men har i många fall ersatt styrkortet genom att fungera som ett fristående styrsystem.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera det stöd som styrmodellerna balanserade styrkort och strategikartor kan ge vid styrningen av en verksamhet. Ett delsyfte är att diskutera vilka synergieffekter som kan uppstå vid parallell användning.</p><p>Metod: Författarna har genomfört en fallstudie i Eskilstuna kommun. Insamling av data har gjorts med kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med tre respondenter i chefsposition på kommunen. En ostrukturerad intervju med respondent på Stratsys AB har kompletterat undersökningen.</p><p>Resultat: Eskilstuna kommun har nyligen infört ett styrsystem från Stratsys. Systemet baseras huvudsakligen på den strategibaserade strategikartan men med ett mindre inslag från styrkortet. Tidigare har en förvaltning använt styrkort som styrsystem. Kommunen har trots goda erfarenheter av styrkortet valt att utveckla detta till strategikartor. Kommunledningen ser gärna en parallell användning men förvaltningen anser att det administrativa arbetet skulle bli för omfattande. Vår undersökning pekar på att systemen ger olika typer av stöd till styrningen. Enligt de teoretiska utgångspunkterna kompletterar de varandra och dessutom har vi definierat ett antal tänkbara synergieffekter. Ett pilotprojekt i nämnda förvaltning där de bägge system används parallellt bör därför startas.</p> / <p>Problem: How to manage a business is a subject that has been debated for a long time. Since the middle of the 1990´s the Balanced Scorecard of Kaplan and Norton has been popular because of its consideration to different values (customer-, internal- and learning and growth perspective). Recently these authors have complemented the debate about management systems with the Strategy Map. It structures the work by breaking down the overall strategies to concrete activities. The Strategy Map is supposed to complement the Balanced Scorecard but has in many cases replaced it by working as a self-contained management system.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to describe and analyze the management support that is possible to derive from Balanced Scorecards and Strategy Maps. A sub purpose is to discuss the synergy effects related to parallel operating.</p><p>Method: The authors have carried out a case study at Eskilstuna kommun. A qualitative method has been used when collecting data. Semi structured interviews has been conducted with three executives at Eskilstuna kommun. One unstructured interview with a respondent at Stratsys AB has complemented the investigation.</p><p>Result: Eskilstuna kommun has recently introduced a new management system from Stratsys. The system is mainly based on the strategy based Strategy Map combined with a minor contribution from the Balanced Scorecard. One administration has used Balanced Scorecard since a few years. Though the council had positive experiences from the scorecard they decided to introduce the use of Strategy Map at all administrations. The council management would like to see parallel use but the administration think the administrative work would be to comprehensive. Our investigation indicates that the systems support the management process in different ways. According to the theoretical sources they complement each other and we have found some possible synergy effects. We therefore suggest a pilot study with parallel use in one administration.</p>