Abstract Bachelor thesis G3 in Business Administration, Linnaeus University School of Business and Economics, Financial Control, 2FE90E, Spring Semester 2010 Authors: Kennerth Eriksson and Leo H Koch Advisor: Lars-Göran Aidemark Title: Balanced Scorecard in governmental organizations – About, how and its meaning. Background:  The Balanced Scorecard is a Control System that includes both financial and non-financial measures which intend to link the short-term business management with the long term vision and strategy. Businesses in the public sectors are different from the private sector on several levels and they often seek to reach multiple targets. Therefore, their choice of Control System becomes interesting. According to the Swedish National Financial Management Authority (Ekonomistyrningsverket) among others, there is no clear knowledge of how widespread the Balanced Scorecard is in governmental organizations. The lack of that knowledge is one of the questions at issue with this thesis. Is it only a few organizations that are using the Balanced Scorecard or parts of the model? Another question at issue is about how the Balanced Scorecard is used in the point of controlling in the organizations we chose to investigate further. Purpose: The purpose of this thesis is partly to investigate the existence and use of the Balanced Scorecard in governmental organizations and partly to describe the design of the Balanced Scorecard in the studied organizations and explain why they have chosen to work with the Balanced Scorecard and what impact it has on them. Demarcation: The first part of this study has been demarked to only look at the existence of the Balanced Scorecard in governmental organizations. The study of the so-called mapping level has been concentrated to only in small ways touch how organizations use the Balanced Scorecard. The second part of this study has been demarked to be about to describe and explain how and what impact the Balanced Scorecard has for the three of us selected organizations' controlling and management of their operations. Methodology: With a mainly abductive reasoning, our investigation is carried out using both quantitative and qualitative methodology. The collection of data consisted of both primary and secondary data has been used collaterally. We have gathered the empirical data information through interviews, surveys, documentations of various kinds from various state government websites, as well as the theoretical framework through literature, articles and previously written reports and thesis’s. Result and conclusions: The Balanced Scorecard is a Control System that has a strong foothold in the governmental authorities’ world. To a relatively large proportion, the empiria of how the Balanced Scorecard is being used is consistent with the theory that has been our frame of reference. In our opinion, the Balanced Scorecard has an important role for the governmental authorities’ leadership and controlling of its operations. Proposal for further research: We refer to our last subsection in this thesis, where we have highlighted a number of interesting topics to inquire into. / Sammanfattning Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, ekonomistyrning, 2FE90E, VT 2010 Författare: Kennerth Eriksson och Leo H Koch Handledare: Lars-Göran Aidemark Titel: Balanserade styrkort i statliga organisationer – Om, hur och betydelse Bakgrund: Det balanserade styrkortet är en styrmodell som inkluderar både finansiella och icke-finansiella mått och som är avsedd att koppla den kortsiktiga verksamhetsstyrningen både till den långsiktiga visionen och till strategin. Offentliga verksamheter skiljer sig från den privata sektorn på flera plan och de strävar ofta efter att nå flera olika mål. Därför blir deras val av styrmodell intressant. Enligt bland annat Ekonomistyrningsverket finns det ingen klar vetskap om hur utspritt det balanserade styrkortet är hos statliga organisationer. En av våra problemställningar är därför om balanserat styrkort används i den statliga myndighetsvärlden? En annan är om hur det balanserade styrkortet används i styrhänseende i dem organisationer vi valt att undersöka närmare? Syfte: Syftet med uppsatsen har dels varit att undersöka förekomsten och användande av balanserat styrkort inom statliga organisationer och dels att beskriva utformningen av balanserat styrkort i studerade organisationer samt att förklara vilken betydelse det har för dem. Avgränsningar: Denna studie har till dess första del varit avgränsad till att enbart titta på förekomsten av det balanserade styrkortet i statliga myndigheter. Studien på den s.k. kartläggningsnivån har varit inriktad att endast på ringa sätt kunna beröra hur och vilken betydelse det balanserade styrkortet har för dem. Den andra delen i studien har varit avgränsat till att beskriva och förklara hur och vilken betydelse det balanserade styrkortet har för tre av oss valda organisationers styrning av sin verksamhet. Metod: Med en till största delen abduktiv ansats har vår undersökning genomförts med hjälp av både den kvantitativa och kvalitativa metoden. Datainsamlingen har bestått av både primärdata och sekundärdata som använts sida vid sida. Vi har samlat in den empiriska datainformationen genom intervjuer, enkätundersökningar, dokumentation av olika slag från flera statliga myndigheters hemsidor, samt det teoretiska ramverket via litteratur, artiklar och tidigare skrivna rapporter och uppsatser. Resultat, slutsatser: Balanserat styrkort har ett klart fotfäste som styrmodell i den statliga myndighetsvärlden. Till relativt stor del överensstämmer också hur de använder styrkortet med den teori som har varit vår referensram. Styrkortet har enligt vår bedömning en viktig betydelse för myndigheternas ledning och styrning av sin verksamhet. Förslag till fortsatt forskning: Vi hänvisar till vårt sista stycke i denna uppsats, där vi lyfter fram ett antal intressanta ämnen att ”sätta tänderna i” .

Sammandrag Det här arbetet riktar sig till ekonomer i olika företag och även blivande ekonomer som känner till den intensiva debatt som varit kring verksamhetsstyrning och som började med den så kallade Relevance Lost-kritiken. Det balanserade styrkortet som var ett av resultaten av debatten har också diskuterats men till stor del varit okritisk. Styrkortet har fått stor genomslagskraft och verkar ha kommit för att stanna, i alla fall under överskådlig tid. Debatten kring verksamhetsstyrning och det balanserade styrkortet har helt klart minskat i intensitet. Nu har det kommit en fortsättning på det balanserade styrkortet, den strategiska kartan, och den finns det inte särskilt mycket skrivet om. Därför är mitt arbete ett bidrag till diskussionen. Mitt syfte är att ge förståelse för de möjligheter, men också för de begränsningar som den strategiska kartan har. Värderingen har sin grund i min hermeneutiska kunskapssyn. Jag har därför i metodavsnittet gett en grundlig beskrivning av främst kunskapssyn och hermeneutik. Mitt arbete har varit en litteraturundersökning och därför finns det även ett grundligt avsnitt kring det. För att uppnå huvudsyftet har arbetet skett i tre steg. För att skapa förståelse för hur den strategiska kartan är uppbyggd och tänkt att fungera har jag presenterat en rätt fyllig beskrivning av konceptet i det första steget. Syftet med det andra steget har varit att få fram utvecklingen av styrning mellan det balanserade styrkortet och den strategiska kartan genom att titta på likheter och skillnader. Jämförelsen har byggt mer på att visa likheter och skillnader i den kunskapssyn som präglar de båda koncepten än på att visa faktiska likheter och skillnader. Detta har jag gjort via Jan Lindvalls beskrivning av idégrunder skiljt från teknik och Anthony G Puxtys klassificering i olika skolor. Jag har med hjälp av tankar jag lånat från dem presenterat åtta likheter och nio skillnader. Eftersom jag i steg två visat på likheter och skillnader mellan de båda styrkoncepten kunde jag sedan i det tredje steget göra en värdering trots att det, som jag berättat tidigare, inte finns speciellt mycket skrivet kring den strategiska kartan. Värderingen har gjorts utifrån mina tankar men det behövdes ändå verktyg för att skapa trovärdighet åt dem. Jag har därför använt författare som varit både positiva och negativa och presenterat deras åsikter som komplement till mina. Jag har presenterat sju diskussionsområden. Jag pekar på fördelar och nackdelar men säger inte vad som är bäst. I de flesta fall har jag svårt att se fördelarna för sig respektive nackdelarna för sig och därför känns det bättre för mig att ställa dem mot varandra. Min tolkande kunskapssyn gör att jag inte kommer med något facit om den strategiska kartan är bra eller dålig. Jag har däremot insett att det faktiskt har hänt mycket mer än vad jag trodde när jag började arbetet. Kaplan och Norton, som i grunden har ett systemsynsätt som till stora delar är lika som det tekniska, har utvecklats mot en mer tolkande kunskapssyn, vilket syns i vissa delar av den strategiska kartan. Sammantaget känns kartan som ett hjälpmedel för en modernare verksamhetsstyrning, men den är fortfarande endast ett styrverktyg. / Summary This work is directed to people who has an interest in the Relevance Lost debate and has knowledge of the intense debate that has been around management control. The Balanced Scorecard that was one of the results of the Relevance Lost debate has also been discussed but mostly in an uncritical way. The scorecard has had great penetrative power and seems to have come to stay, at least in the foreseeable future. The debate about management control and the Balanced Scorecard has definitely become less intense. Now there is a continuation of the Balanced Scorecard, the Strategic Map. There is not very much written about it. That is why my work is a contribution to the discussion. My purpose is to give understanding for the possibilities and the limitations of the Strategic Map. The valuation has its roots in my hermeneutic epistemological approach. Therefore I have given a thorough description of foremost epistemological approach and hermeneutics in the part concerning method. My work has been a study in literature and therefore there is thorough part around this as well. To achieve my main purpose the work has been done in three steps. To create an understanding for the construction of the Strategic Map and how it’s supposed to work I have in the first step presented a rather rich description of the concept. The purpose by the second step has been to produce the development of control between the Balanced Scorecard and the Strategic Map by looking into similarities and differences. The comparison has been built more on showing similarities and differences by the epistemological approach that characterize the two concepts than to show actual similarities and differences. I have used the description made by Jan Lindvall of the foundation of ideas separated from technique and the classification in different schools by Anthony G Puxty. I have with help by thoughts borrowed from them presented eight similarities and nine differences. Since I have pointed out similarities and differences between the two concepts in step two, I could make a valuation of the Strategic Map in step three, even though there isn’t much written about it. I have made the valuation out of my own thoughts, but I still needed tools for creating reliability for them. I have used authors who has been both positive and negative and presented their views as a complement to mine. I have presented seven areas of discussion. I point out both advantages and disadvantages but I don’t say what is best. In most cases I cannot see advantages for themselves or disadvantages for themselves. Therefore it feels better for me to put them against each other. My interpretive epistemological approach leads to my not presenting an answer whether the Strategic Map is good or bad, but I have realized that it actually has happened much more than I thought when I started my work. Kaplan and Norton who basically has a systems perspective, which in most parts is similar to the technique perspective, have developed to a more interpretive epistemological approach. That is shown in some parts of the Strategic Map. As a whole the Strategic Map feels like a tool for a more modern management control, but it is still just a control tool.

Allt fler statligt drivna verksamheter övertas av privata aktörer. Privatiseringen av bland annat vård och utbildning har stått i fokus för diskussion och debatt. Anledningen är delade åsikter om huruvida det ska vara möjligt för företag att omvandla skattemedel till vinst. Andra menar att konkurrens leder till kostnadseffektivitet och högre kvalitet. Antalet fristående gymnasieskolor har under de senaste åren ökat drastiskt, och trenden ser ut att hålla i sig. Ökningen av den privata verksamheten tillsammans med minskade elevkullar kan komma att leda till hård konkurrens om eleverna. Att de fristående gymnasieskolorna har kommit att göra en vinst med samma anslag som den motsvarande kommunala verksamheten finns det ingen tvekan om. Uppsatsen tar riktning mot hur styrningen och resursfördelningen i såväl de kommunala som de fristående gymnasieskolorna leder till de olika resultaten, samt hur kvalitén har påverkats och redovisas. Studien visade på att styrningen är likvärdig i samtliga undersökta gymnasieskolor. Den procentuella fördelningen av resurser skiljer sig inte nämnvärt mellan verksamheterna. Alla skolor har en vision som de strävar mot. Skillnaden här ligger i att de fristående skolorna siktar högre, vilket också kan leda till att de når längre. Profilering och marknadsföring är också en faktor som skiljer den kommunala respektive fristående gymnasieskolan åt. De sistnämnda anser informationen om skolan vara det primära, eftersom det leder till att få "rätt" elever till skolan. Andra resultat som framkommit är att den kommunala skolan är politiskt styrd, vilket leder till en inneboende tröghet för att upprätthålla den demokratiska säkerheten. Flera instanser krävs för ett godkännande, emedan besluten i de privata skolorna kan tas med kortare tidsfrist. Till följd av detta är den privata verksamheten mer flexibel. Det finns inte heller några indikationer på att kvaliteten på utbildningarna skulle vara sämre eller bättre i den ena eller andra driftsformen. Därmed kan utefter undersökningen synteser dras om att kvaliteten inte behöver bli sämre med mindre medel om de förvaltas på ett marknadseffektivt sätt.

Bakgrund Under 90-talet har den svenska hälso- och sjukvården upplevt stora tekniska framsteg samtidigt som den ekonomiska utvecklingen inte har varit lika ljus. För att förbättra situationen infördes organisatoriska reformer samt modeller med det övergripande syftet att öka effektiviteten. Vår studie behandlar en annan av dessa modeller, balanserat styrkort. Att använda balanserat styrkort som är en metod från den privata sektorn inom hälso- och sjukvården innebär svårigheter vad gäller det övergripande resultatmålet och definition av vem som är kund. Till dessa kommer det allmänna problemet med hälso- och sjukvårdens komplexa karaktäristik där verksamheten utförs av professionella och styrs övergripande av politiker. Syfte Vårt syfte är att undersöka hur balanserat styrkort används inom hälso- och sjukvården samt specificera och utvärdera vad som krävs för att kunna styra effektivt med styrkortet inom hälso- och sjukvården. Metod För att uppnå uppsatsens syfte har en fallstudie med två undersökningsobjekt inom den svenska hälso- och sjukvården använts. Datainsamlingen utfördes genom en litteraturstudie och intervjuer med sammanlagt tio personer. Resultat Den svenska hälso- och sjukvården har anpassat den balanserade styrkortsmodellen genom att förändra flera av grundtankarna i modellen. Styrkortet har hittills framförallt använts som ett mätsystem och ett underlag för diskussion där styrkortets effekter går att hänföra till ökad tydlighet och förändrad inställning men där kvantifierbara resultat fortfarande lyser med sin frånvaro. För att hälso- och sjukvården ska kunna använda styrkortet på ett effektivt sätt krävs en väl utbyggd styrmiljö där styrkortet är en del av en större helhet. Vidare krävs det även att ledningens engagemang är tydligt och att styrkortet är förankrat i organisationen genom bland annat utbildning. / Background During the 1990s, Swedish health care has experienced a vast technological progress while the financial situation has been challenging. To improve the situation at hand several organisational reforms and models have been implemented with the purpose of increased efficiency. This study focuses one of these methods, Balanced Scorecard. The Balanced Scorecard was originally developed for the private sector which causes problems when applying it in a health care setting where there is no overall financial objective and where the customer is hard to define. Beyond that, the health care organisations are complex with professionals making the day-to-day decisions while governed on an overall basis by politicians. Purpose The purpose of this thesis is to examine the use of the Balanced Scorecard in a Swedish health care setting and to specify and evaluate the prerequisites for the Balanced Scorecard to accommodate efficient management control in health care organisations. Research method To be able to fulfil the purpose a case study was conducted at two Swedish public health care organisations. The data was collected by interviews with ten health care managers and a literature survey on the subject. Results The Swedish health care has adapted the Balance Scorecard by changing several of its foundations. Until now, the Balanced Scorecard has been used primarily as a measurement system and a system for supporting discussion and the results of the scorecard can be attributed to an increased clarity and an improved attitude but where the quantifiable results are yet to come. For the Balanced Scorecard to work effectively there is a need for a well established control environment. Finally, management need to show their commitment to the model and give their employees proper training as a mean to increase the acceptance of the scorecard.

Vid Uddeholm Tooling AB, som är beläget i Hagfors, pågår flera strategiska processer som stöd i utvecklingsarbetet mot en modern verksamhetsstyrning. Den här uppsatsen har genomförts mot bakgrund av uppgifter i en tidigare studie vid Uddeholm Tooling AB, vilken visade att många samtidigt pågående processer kan försvåra lärandet och förståelsen för dessa i organisationen. Den framhöll även mellanchefernas betydelse vid förändringsarbete.   På plats i Hagfors genomförde vi en kvalitativ undersökning under två dagar. Tio chefer intervjuades två och två, där syftet var att undersöka vilken uppfattning cheferna har om sambandet mellan de strategiska processerna. Vi ville även upptäcka faktorer som påverkar chefernas möjlighet att bidra till medarbetarnas förståelse.   De strategiska processerna på Uddeholm Tooling AB är utvecklingsdagar, affärsplan, balanserat styrkort, UPS samt medarbetarundersökning. Det framkom att cheferna anser att alla processer är hjälpmedel att nå företagets övergripande mål. De flesta cheferna lägger stor vikt vid det tekniska arbetet i processerna, exempelvis i balanserat styrkort, men de har också kunskap om att medarbetarnas förståelse och engagemang är viktigt i arbetet att nå målen. Genom utvecklingsarbetet pågår ett lärande inom företaget. Ett långsiktigt arbete innebär därför bättre förutsättning att cheferna på sikt lyckas omsätta sina kunskaper i det dagliga arbetet och skapa en förståelse hos medarbetarna.   Vi har noterat olika faktorer som påverkar chefernas möjlighet att bidra till medarbetarnas förståelse. Mötesplatser är viktiga för att kommunikationen, dialogen och informationen ska fungera. Arbetet skall ske långsiktigt och tid måste finnas så att det inte prioriteras bort. Det behövs ett engagemang hos ledning och chefer, liksom att möjlighet till återkoppling och stöd finns. För att kunna bidra till de anställdas förståelse är det helt avgörande att cheferna själva kommer till insikt om sin egen förståelse.

Bakgrund: MoDo Skog upplever idag att deras ekonomistyrning i allt för hög utsträckning fokuserar kostnader, framförallt kostnader som förknippas med avverkning samt transport av råvara. Som ett led i denna kostnads-fokusering har MoDo Skog en misstanke om att det förekommer suboptimeringar inom virkesflödesprocessen. Före-taget upplever dessutom att de är dåliga på att mäta och följa upp så kallade mjuka faktorer. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att kartlägga en virkesflödesprocess och därefter undersökaförutsättningarna att utarbeta ett Balanced Scorecard med funktionella nyckeltal. Avgränsningar: Arbetet inom fallföretaget begränsas till att gälla virkesflödesprocessen från avverkning till dess att råvaran kommer till industrin på Iggesundsregionen. Vi beaktar endast de avverkningar som sker på fallföretagets eg-na marker. Genomförande: Studien har genomförts på fallföretagets region Iggesund. Vi har dessutom genomfört en förstudie på region Norrköping. För att erhålla ytterligare information om bolagets visioner samt strategier genomfördes även en intervju med MoDo Skogs VD Björn Andrén. Resultat: Vi har funnit att ett Balanced Scorecard skulle leda till en mer helhetlig syn på företagets ekonomistyrning. Detta på grund av att denna följer upp och mäter områden som idag inte mäts. Dessutom skulle ett balanserat styrkort på ett bättre sätt synliggöra både visioner och strategier än vad som är fallet idag. Detta anser vi vara den största fördelen med en eventuell implementering av Balanced Scorecard i MoDo Skog. Därutöver ser vi att det finns en po-tential med styrkortet, nämligen att det kan öka medarbetarnas engagemang som därigenom kan förbättra befintliga processer. Dock anser vi att vissa av de förutsättningar som enligt BSC konceptet bör råda inte gör det i dag. Dessa faktorer är bland annat att MoDo Skog har få kunder, marknaden för deras produkt utvecklas i en långsam takt samt att organisationen idag är tillplattad. Sammanfattningsvis anser vi dock att fördelarna tycks överväga nackdelarna med en Balanced Scorecard implementering.

Företag har genom tiderna alltid haft någon form av styrning. Det är dock under 1900- talet som den verksamhetsstyrning vi känner till idag växte fram. Under 1900-talet expanderade många företag och i samband med expansionen började företagsledningar begrunda hur företagen skulle kunna utvecklas ytterligare och öka vinsterna. Verksamhetsstyrning är en viktigt del inom företag för att kunna lyckas med att uppnå mål. Alla företag är viktiga i dagens samhälle och denna uppsats fokuserar på speciell form av organisation, nämligen svenska kommuner. Kommuner är inte renodlade företag utan är en politisk organisation med självstyre, dock är det viktigt att kommuner, likväl som företag, har en tydlig verksamhetsstyrning. De senaste två årtionden har det blivit allt mer vanligt att kommuner tillämpar nyckeltal som ett verktyg inom sin styrning. Nyckeltal ger en ögonblicksbild av en verksamhet i förhållande till de målsättningar det har. Med hjälp av nyckeltal kan ledningen se hur verksamheten ligger till i förhållande till fördefinierade kriterier. Det är viktigt att verksamheter plockar ut rätt nyckeltal för att det ska uppstå någon effekt. Men då det finns oändligt många nyckeltal är det inte alltid är en lätt uppgift. Sveriges kommuner arbetar för invånarnas välmående. Deras arbete finansieras främst av statliga pengar och skattepengar från kommuninvånare. Då deras arbete påverkar Sveriges invånare ansåg vi att det vore intressant att undersöka verksamhetsstyrningen hos ett kommunalt bolag. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur verksamhetssytrningen inom ett kommunalt bolag kan se ut och huruvida styrningen fungerar bra eller dåligt. Syftet var även att förklara hur nyckeltal kan användas som ett styrinstrument och vilka faktorer som påverkar valet av de nyckeltal som används. Uppsatsen har utgått från förljande problemformulering: Hur fungerar verksamhetsstyrningen i en kommun och vad påverkar vilka nyckeltal som används? Arbetet har genomförts med en deduktiv ansats där en fallstudie har gjorts. Undersökningen är en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats, en triangulering. Den kvalitativa data har samlats in genom en gruppintervju samt en personlig intervju med anställda på fastighetskontoret på Halmstad kommun och har berört styrning av verksamheten med hjälp av nyckeltal. Den kvantitativa data samlades in genom studier av årsredovisningar samt dokument från Halmstad kommuns verksamhet. Undersökningen resulterade i att vi kom fram till att Halmstad kommun har en väl fungerande verksamhetsstyrning där de utgår från den så kallade visionsstyrningsmodellen. De har även utvecklat ett väl fungerande kontrollsystem so kontrollerar kommunens arbete. De använder nyckeltal som styrinstrument främst för att mäta måluppfyllnad och för att följa det dagliga arbetet. Den största påverkande faktorn för vilka nyckeltal som Halmstad kommun och fastighetskontoret använder är trender i samhället då dessa påverkar kommunpolitikerna, som beslutar vilka mål kommunen ska uppfylla.

ABSTRACT Titel: Gavlegårdarnas BSC, Balanserat styrkort i ett fastighetsbolag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Daniel Lazic & Adrian Ottosson Handledare: Ann Wetterlind-Dörner Datum: 2011 - Maj Syfte: Vår C-uppsats tar sin början i en litteratur- och fallstudie som vi utförde i kursen Verksamhetsstyrning 2 där syftet var att fördjupa oss inom ett styrkoncept. Syftet med den här studien är att uppdatera Gavlegårdarnas balanserade styrkort. Genom en studie i litteraturen ville vi få en uppfattning samt presentera hur ett effektivt styrkort kan vara utformat. Därefter ville vi identifiera de brister som finns i Gavlegårdarnas styrkort och utifrån detta ge förslag på hur uppdateringen av styrkortet kan gå till. Metod: I vår studie har vi arbetat utifrån en deduktiv ansats. Vi valde att arbeta kring en kvalitativ vetenskaplig metod då vi skulle göra empiriska intervjuer. Vi har använt oss av både sekundär- och primärdata. Vi har sedan jämfört teori med empiri för att identifiera skillnader mellan dem, men även för att upptäcka brister som idag finns och för att slutligen ge förslag till förbättringar. Resultat & slutsats: Några brister vi identifierat är att Gavlegårdarna inte låter sitt BSC genomsyra hela verksamheten, att det inte finns tydliga kopplingar mellan de fyra perspektiven i styrkortet och att de inte använder sig av strategier för att uppnå de mål de har under varje perspektiv. Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning kan handla om en jämförelse mellan fler fastighetsbolag, olika kommunalägda bolag. En studie kring att implementera ett helt nytt BSC i Gavlegårdarnas verksamhet kan vara intressant eller en vidare forskning om kritiken kring BSC, som lett fram till användandet av strategiska kartor. Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att vi genom vårt arbete kan komma att få andra studenter att bli inspirerade och intresserade av BSC. Kanske kan framtida uppsatsskrivare hitta inspiration i vårt arbete och utveckla det vi har skrivit eller bygga vidare på de förslag till fortsatt forskning som vi har givit. Nyckelord: Balanserat styrkort, BSC, styrkortet, de fyra perspektiven, implementering, IT - stöd, kritik, förslag till förbättringar. / ABSTRACT Title: Gavlegårdarnas BSC, The balanced scorecard in a real estate company Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Daniel Lazic & Adrian Ottosson Supervisor: Ann Wetterlind-Dörner Date: 2011 - may Aim: Our essay starts with a literature review and a case study that we did in the course Business Management 2. The purpose was to immerse ourselves in a steering concept. The purpose of this study is updating the balanced scorecard for Gavlegårdarna. Through literature, we wanted to get an idea and present how an effective BSC can be designed. Then we wanted to identify the failures of Gavlegårdarna scorecard and from this give suggestion of how the update may be completed.  Method: In our thesis we have worked from a deductive approach. We choose to do a qualitative scientific method as we would do empirical interviews. We used both secondary and primary data. Then we compared the theory with empirical data to identify discrepancies between theory and empiricism. Then we wanted to identify the gaps and make suggestions for improvement. Result & Conclusions: Some of the weaknesses we have identified are that the company doesn’t let their BSC to permeate all its activities, they haven’t clear links between the four perspectives of the scorecard and they do not use any direct strategies to achieve the objectives it has in each perspective. Suggestions for future research: Future research may involve a comparison between more real estate companies or between different public owned companies. A study of implementing a completely new BSC in Gavlegårdarnas organization can be interesting and further research into the criticism of the BSC, which led to the use of strategic maps. Contribution of the thesis: We hope that through our work other students might be inspired and interested in the BSC. Perhaps future paper writers will find inspiration in our work and reflect upon what we have written, or make future researches on the proposals that we have given. Key words: Balanced Scorecard, BSC, scorecard, the four perspectives, implementation, IT - support, criticism, suggestions for improvement.

Strategisk affärsutveckling har länge varit ett fenomen åtskilliga företag velat bemästra. Då ett kontinuerligt förändrande marknadslandskap präglar dagens affärsutveckling är det svårt att bedriva effektiv strategisk affärsutveckling. Denna studie syftar till att beskriva och öka förståelsen kring hur ett modernt IT-företag med hjälp av ett balanserat styrkort som strategiskt verktyg skall kunna förbättra den förändringsbaserade affärsutvecklingen utifrån de anställdas perspektiv. Fyra års akademisk erfarenhet inom ekonomi samt ett brinnande intresse för strategisk affärsutveckling ligger till grund för denna studie. Studier har visat att generellt sett närmare 80 procent av anställda inom olika företag upplever oklarheter kring begreppet förändring och hur det påverkar organisationens strategiska utveckling. Således har vi valt att i det teoretiska avsnittet fokusera på strategisk affärsutveckling, vidare har vi belyst konceptet Change Management samt hur förändring påverkar den strategiska utvecklingsprocessen. Dessa koncept kopplas sedan ihop med det strategiska management-verktyget: balanserat styrkort. Vi, författarna har använt oss av en abduktiv ansats där vi fokuserat på teorier för att analysera verkligheten för att sedan återkoppla till teori. På så vis har vi skapat en modell som skall förbättra förhållandet mellan dessa faktorer. Studien som är av kvalitativ natur har gjorts på ett företag verksamt på den svenska IT-marknaden. Respondenterna har varit företagets anställda, vilka har god insyn och erfarenhet inom branschen. Resultatet har visat att det krävs att de anställda integreras i besluts- och utvecklingsprocesserna av den anledning då det skapar ökad motivation och delaktighetskänsla ur respektive anställds perspektiv. Vidare har studien visat att kommunikationen gällande visionen och företagets långsiktiga planering är avgörande i det syfte ledningen vill förmedla vart de anställda bör sträva och hur de ska förhålla sig till företagets strategiska riktlinje. Vidare har studien även visat att relations- och tillhörighetskänsla är något som är viktigt då det ökar de anställdas individuella identifiering gentemot företaget och bidrar till ökad effektivitet och motivation. I studien har vi jämfört den teoretiska referensramen som sedan med hjälp av den empiriska undersökningen mynnar ut i en analytisk diskussion där vi redogör för de argument vi för i analysen samt huruvida dessa kan besvara studiens syfte och problemformulering. / Strategic business development is a phenomenon that every manager wants to master. Because of continuous market-changes, it has become difficult to control and adjust strategic changes. This thesis is aimed to describe and increase the knowledge of how modern heterogeneous organizations with several business departments in the IT-industry can based on the balanced scorecard introduced by Kaplan and Norton (1999), improve their businesses, concerning changes in business development from the employee's perspective. The authors of this study have four years of academic experience in business administration and management, which has been a starting point for realizing this thesis. Studies has shown that generally close to 80 per cent of the employee's in various organizations are finding difficulties to understand the concept of change  and how it affects their respective organization. Based on these assumptions we have categorized our theoretical framework on three major subjects: strategic business development, Change Management, and to finally conclude and develop a balanced scorecard to control the process of change. This study is based on an abductive research approach where the authors through various of well-known theories has preformed empirical gathering, which eventually had lead to a better understanding of how these major management concepts can interact to develop a better starting point for our research organization. The study has been realized through a qualitative approach in an organization established in the Swedish IT-industry. The respondents in this research have been employees with good expertise and insight of the organization. The research has included the individuals' personal perspectives regarding the effectiveness of business strategy and how this could be created and realized to increase the motivation in the company. The study has further showed that the importance of communicating a strong vision is crucial for creating motivation and belongingness amongst the employees in the company. Another important element in the process has been the need of social identity amongst the workers, which according to the study has developed barriers between the divisions.  We have further in this study compared the empirical gatherings with theory to later analyze and determine a more suitable approach regarding these concepts. Finally, we have compared our studies to answer our purpose and research question which is the aim of this study. To conclude, we have discussed how this study could be transferable to other organizations and criticized our qualitative approach.

BAKGRUND: För ett företag gäller att tillgodose de behov som finns på marknaden genom att upprätthålla en stark konkurrens mot övriga aktörer och på så sätt minska risken att tappa marknadsandelar till aktörer som bättre tillfredsställer dessa behov. I syfte att uppnå detta krävs mål samt strategier för hur företaget ska agera, samtidigt som det är av yttersta vikt att dessa strategier formuleras och implementeras på ett effektivt sätt. Här lyfts ofta prestationsmätning fram som ett verktyg för att lyckas med denna implementering. Att samtidigt kombinera dessa mått i ett system förespråkas eftersom måtten då kan relateras till varandra och bättre beskriva verksamhetens komplexitet för att därigenom generera maximal nytta. Vissa forskare hävdar emellertid att det finns klara skillnader mellan olika företag där deras karaktäristika drivs av företagets storlek. Samtidigt menar samma forskare att de teoretiska ramverken för prestationsmätningssystem har byggts utifrån stora företag och dess situation, varpå de blivit mindre passande för SME. Denna studie fokuserar därför på detta glapp i forskningen. SYFTE: Vår ambition är att genom denna studie utforma ett prestationsmätningssystem för Care of Sweden i egenskap av SME. Detta ska åstadkommas med hjälp av att analysera Care of Swedens förhållande till typiska karaktärsdrag för dessa företag. Därigenom kommer studien att ge ett bidrag till utvecklad kunskap kring prestationsmätning för SME. STUDIENS UPPLÄGG: Studien utgörs av en fallstudie av aktionsforskningskaraktär där det empiriska materialet har samlats in genom deltagande observationer och intervjuer med anställda på olika positioner i fallföretaget. Under studien har det funnits en växelverkan mellan insamling av teoretisk bakgrund och empiriskt material från fallföretaget och därav har en lärandeprocess uppstått där empiriskt material inspirerat till ny insamling av teoretisk bakgrund och vice versa. RESULTAT & SLUTSATSER: Fallföretagets förhållande till de karaktärsdrag som behandlats av olika forskare har studerats för att utforma ett passande prestationsmätningssystem. Trots fallföretagets ringa storlek visar det sig att de uppvisar få av de typiska karaktärsdragen för SME. Utifrån denna analys byggs ett balanserat styrkort med utgångspunkt i en ”bottom-up” approach, vilken identifierar företagets underliggande strategier, vision och nuläge.