Denna undersöknings syfte är att via en kvalitativ studie av ett exempelföretag utforska huruvida relationsmarknadsföring är applicerbart på offentliga verksamheter.Syftet ämnas att besvaras via en driveranalys av ett exempelföretag, vilket medför en starkt teoretiskt förankrad vetenskaplig utgångspunkt.Undersökningen fann för Dalatrafik givet driveranalysen fog för att påstå att Dalatrafik har förutsättningar för att implementera RM, men att vissa faktorer behöver beaktas om implementeringen skall få genomslagskraft. För RM inom offentlig verksamhet undersökningen ett antal variabler som indikerar att RM och offentliga organisationer inte är helt inkompatibla, men att vissa karaktäristiska problem genererar ytterliggare utmaningar jämfört med aktörer inom privat verksamhet.

Purpose: The main purpose of our study is to explain how the disability management in the municipality of Karlskrona can design its balanced scorecard from a theoretical basis. The mission of the balanced scorecard is to improve the management control system. To achieve the main purpose we have to study the problems that exist with the current control system, which then becomes our second purpose. Method: Our study has a qualitative approach. The design of the study is a case study in which one case has been looked at. The empirical data is collected through interviews and documents. We have gathered our theory through scientific articles and literature. Results: The goals set by the board are unclear and hard to define. This has lead them to more or less focus only on the economic objective, to keep within the budget framework. The economic focus has lead to a short-term perspective which in turn leads to focus on the wrong things and not on the critical factors of their mission. The disability management has in our opinion a well designed foundation for its balanced scorecard. They have a well formulated vision from which they indirectly have linked their strategies, however they need to communicate their vision to the employees. The chosen perspectives and goals are well designed although we lack a learning and growth perspective. Some of their activities and key figures should in our opinion be reviewed. They have unconsciously created a cause-effect relation both within and across the perspectives. They should have the cause-effect relation in mind for future revisions and degradations. They should also formulate an action plan to complete their balanced scorecard.

Syftet med undersökningen är att skapa en förståelse kring vilka hinder och möjligheter som kan vara nödvändiga att ta hänsyn till vid designen av en strategisk kompetensförsörjning inom en stor offentlig organisation. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod. Undersökningen utfördes på Region Halland som befinner sig i designfasen av att samordna en gemensam strategisk kompetensförsörjning. Vi har identifierat att det är viktigt för strategidesignen att ta hänsyn till organisationens kontext, till exempel att toppstyrning inom Region Halland kan bli problematisk. Istället för att designen formas och styrs centralt kan det bli viktigt att snarare inkludera relevanta parter i designens utformning. De förutsättningar kring nuvarande kompetensförsörjningsarbete som har identifierats som hindrande är främst baserade på otydlighet, avsaknaden av en gemensam organisationskultur  och ett gemensamt språk, ojämna maktförhållanden samt formella verktyg och processer som inte är ändamålsenliga. Möjligheterna bestod främst av den kompetenta personalen, samarbetsmöjligheter, organisationens relativa makt i förhållande till dess omgivning samt viljan och engagemanget till att arbeta med strategisk kompetensförsörjning gemensamt.

Bakgrund: Det har nu passerat 20 år sedan företag i allt större utsträckning började frångå synsättet på inköp som en renodlad stödfunktion av operativ karaktär. I en omgivning som ställer allt högre krav på korta ledtider, hög kvalitet och en hög grad av flexibilitet har synsättet på inköp och anskaffning av varor som en strategiskt viktig funktion och kostnadsdrivare fått stor utbredning inom de flesta branscher. I takt med att den teknologiska utvecklingen under de senaste två årtiondena har tillgängliggjort internetbaserade lösningar för att ta emot och lägga order och söka lämpliga leverantörer har intresset för e-procurement-system ökat allt mer. Även Sveriges offentliga organisationer har uppmärksammat de potentiella effekter som ett införande av ett dylikt system kan medföra. Forskningen på området är dock sparsam och den forskning som är tillgänglig berör främst privata företag i tillverkningsbranschen. Syfte: Att identifiera och beskriva effekterna av att implementera ett e-procurement-system i en offentlig organisation samt jämföra om dessa överensstämmer med de effekter som presenteras i forskning utförd på privata organisationer. Metod: I arbetet har en kvalitativ fallstudie av Växjö kommun genomförts. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med dels inköpare ute på Växjö 3 kommuns enheter men också med en anställd centralt i kommunen som ansvarar för e-handeln. Teoretisk data har samlats in genom litteraturstudie. Slutsats: Många av de effekter som finns presenterade i det teoretiska ramverket kunde även identifieras inom Växjö kommuns verksamhet. Resultaten visar att Växjö kommuns inköpare generellt spenderar mindre tid på inköpsrelaterade aktiviteter än vad de gjorde innan implementationen av e-procurement-systemet INES. Det uppmärksammades dock att tidsåtgången för dessa aktiviteter kunde reducerats ytterligare om integreringen av leverantörernas lagersaldo och prisinformation hade fungerat bättre. Från centralt håll har bättre kontroll och överblick över inköpen erhållits sedan implementeringen av INES och mängden administrativt arbete har reducerats kraftigt.

Detta är ett arbete som gjorts i samband med studier på Uppsala universitet, där en textanalys har gjorts med fokus på den juridikiska- och ekonomi styrning av skolan då de har till sin funktion att stödja skolverksamhetens möjligheter att förverkliga mål inom de befintliga ramarna. Skollagen är en lag som skolan ska arbeta utefter och detta trots sin generella natur. Även ekonomiska faktorer påverkar hur skolan som organisation och verksamhet ska se ut. Studien skapar en övergripande bild av finansieringen inom skolverksamheten på riks- samt kommunalnivå, med fokus på Uppsala kommun, samt hur resurserna fördelas från statlig till kommunnivå och sist lokal verksamhetsnivå. Det är den politiska ledningen i exempelvis kommuner (ex nämnder, kommunfullmäktige) som ska styra skolverksamheten genom att planera, följa upp och kontrollera. Detta överensstämmer inte alltid med det faktiska utförandet. Resurs – och ansvarsfördelningen är många gånger svårtolkad. Studien belyser vikten av kontroll kring huvudmännens ansvar av resultaten och kvalitén på skolverksamheten. En empirisk undersökning har gjort där data har insamlats från rapporter, avhandlingar, budget, skollag. Vidare har enskilda analyser gjorts i delområden lag och resurs. Slutligen har en jämförelseanalys gjorts där båda delarna har bearbetats, med syfte att synliggöra komplexiteten i relationen mellan dessa två styrenheter.  Studiens frågeställningar: ·         Hur ser resurs- och ansvarsfördelningen ut i skolverksamheten?                  ·         Hur kontrolleras huvudmännens ansvar av resultat och kvalité på skolan? ·         Hur formar skollagen skolverksamheten? ·         Hur ser relationen ut mellan skola och samhälle?   En ramfaktorteoretisk aspekt har intagits som en övergripande utgångspunkt i arbetet för att belysa aspekter av regleringar kring skolväsendet. Tre analyser har gjorts baserat på resultat från den empiriska undersökningen. Perspektiven som intagits har varit läroplansteoretiskt perspektiv, relationellt perspektiv och den övergripande ramfaktorreiorin som är grunden för denna studie. Ett av resultaten från undersökningen var att Skolinspektionens tillsyn visade det fanns otillräckliga strategier i Uppsala kommun i frågan om att ge barn möjligheten att utveckla sitt modersmål samt sin kulturella identitet (Skolinspektionen, 2013). Ett ytterligare resultat är att skolan ska vara saklig och allsidig. Dock finns värderingar som ska förankras hos elever och detta utan motargument (Skollagen, SFS 2010:800, s. 2).

Syfte – Syftet med denna studie är att skildra de framgångsfaktorer och problem som kan uppstå vid implementeringen av det balanserade styrkortet inom en division i ett svenskt landsting. Vi avser även att undersöka i vilken omfattning det balanserade styrkortet har spridits inom organisationen.   Metod – För att uppnå vårt syfte ansåg vi att en kvalitativ fallstudie var passande. En fallstudie är att föredra om man vill studera och öka förståelsen av en specifik händelse eller plats. Vi valde att undersöka Division Medicin, Landstinget i Värmland. Information har delvis samlats in genom personliga intervjuer, där sju anställda inom divisionen har intervjuats. Frågorna som ställts berör bakgrunden till beslutet att använda det balanserade styrkortet, implementeringen och etableringen. Andra viktiga informationskällor har varit vetenskapliga artiklar samt litteratur som berör implementeringsteori om det balanserade styrkortet.   Slutsats – Vår undersökning visar att Division Medicin lagt ner mycket resurser för att få det balanserade styrkortet att passa in i sin verksamhet. Även om man inom divisionen försökt stötta genom att förmedla kunskap, sporra sina medarbetare, öka delaktigheten, förtydliga mål och arbetsrutiner samt arbeta med ständig uppföljning tunnas det aktiva styrkortet ut nedåt i kedjan. Mycket tyder på att mer tid och pengar bör läggas på att få ut styrkortet till hela verksamheten. Trots att mycket i vår undersökning med stöd från teorin tyder på att implementeringen av det balanserade styrkortet på Division Medicin, Landstinget i Värmland, inte varit optimal kan vi inte heller påstå att den varit misslyckad.   Nyckelord – Balanserat styrkort, offentlig verksamhet, landsting, implementering

Social media is used widely around the world by millions of people every day. In this report an analysis has been made of how organisations that are directed towards marginalized adolescents and young adults, are using social media in their working processes. The data has been gathered through qualitative interviews and case studies of three organisations, which are in different stages in their use of social media. The results from the study indicates that every chosen organisation wants to use social media applications for the same purpose, which is to be available where their target audience is situated, but their progress is reduced by elements such as priority, lack of knowledge and time.

AMA- Arbetsmarknad(AMA) är en offentlig organisation inom Västerås Stad som arbetar med arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I ett led att kvalitetssäkra verksamheten finns planer på att implementera dvs. införa och börja använda en ny metod för validering av de arbetslösa deltagarnas informella kompetenser. Detta med förhoppningen att det med metoden ska bli lättare att fånga upp den tysta kunskap som deltagarna besitter men ej har dokumenterad. Syftet med undersökningen är att, innan ett beslut om att börja använda metoden har tagits, undersöka vilka omständigheter som påverkar och hindrar implementeringsprocessen. Om metoden som heter Open College Network(OCN) medför att AMA blir effektivare med att få ut deltagarna på den öppna arbetsmarknaden blir det en mycket bra investering för AMA som verksamhet, deltagarna och samhället. Det är således av betydelse att implementeringen verkligen lyckas och blir hållbar. Implementering av nya metoder inom offentlig sektor är en komplicerad process där det ofta uppkommer svårigheter som utgör hinder för implementeringsprocessen. Forskningsmetoden som denna kvalitativa undersökning stödjer sig på är Grundad Teori. Anledningen till att göra en kvalitativ undersökning/utvärdering grundar sig på att det vid enbart kvantitativa utvärderingar av offentliga organisationer kan uppstå oönskade bieffekter, som har en negativ påverkan på människor och organisationers beteende. Resultatet visar att anställda inom AMA har en föreställning om att tiden utgör det största hindret. Att tid avsätts för mänskliga resurser, information, kommunikation, utbildning och användning är avgörande för att implementeringen av OCN- metoden ska bli lyckad och hållbar.

Syftet med detta arbete har varit att ge ökad förståelse och kunskap av misslyckade projekt inom offentlig projektledning samt hur lärandet tas tillvara inom dessa. Anledningen till att vi valt detta arbete och syfte var att vi uppmärksammat vissa oroväckande tendenser och mönster inom flera offentliga organisationer, vilka vi anser arbetar med ytterst viktiga samhällsfunktioner. Projekt som arbetsform har utvecklats otroligt mycket på kort tid och idag tillämpas projekt på regelbunden basis i de flesta organisationer. Inom offentliga organisationer bedrivs projekt som ofta utmärker sig genom diffusa och abstrakta mål. Detta beror främst på att offentliga organisationer bedriver helt andra typer av projekt än de som vanligtvis kan ses i privata organisationer, där projekt genomförs i vinstdrivande intressen. Inom offentliga projekt är samhällsnyttan istället i centrum, men trots detta finns en väl utbredd tendens att bedöma projekten utifrån samma parametrar och verktyg som de i vinstdrivande projekt. Dessa är illa anpassade för diffusa och abstrakta mål och medför en risk att många projekt i offentlig regi bedöms på ett mycket missvisande sätt. De mer långtgående konsekvenserna kan bli att många projekt "felaktigt" bedöms som misslyckade och informellt stämplas med en tabustämpel. Detta ser ofta organisationer och individer som en anledning till att inte hämta nyttiga och värdefulla insikter, lärdomar och erfarenheter ur, vilket i slutändan hämmar den organisatoriska utvecklingen. Utifrån befintliga teorier om projektledning och lärande har vi därför valt att granska hur offentliga organisationer bedömer projektresultat idag och hur de tar tillvara på misslyckade projekt. Med benämningen "ta tillvara" menar vi väsentliga aspekter som hur lärandet ser ut i de misslyckade projekten, vilka erfarenheter som hämtas ur dem, vilka emotionella perspektiv som hämmar reflektioner av dem, vilka nyttoeffekter som räknas in i resultatet osv. Undersökningen genomfördes med intervjuer av projekterfarna anställda inom offentliga organisationer i Karlstad. Resultaten visar att traditionella perspektiv är dominerande vid bedömningar av projektresultat i offentliga organisationer. Resultaten visar även att bedömningar försvåras av många inblandade aktörer, som har olika perspektiv till varje projekt. Det har även framgått att mål och riktlinjer ofta är mycket diffusa och abstrakta i offentliga projekt. Resultaten visar också att det finns mycket att lära ur misslyckade projekt. Exempelvis kan nyttiga erfarenheter skaffas om vikten att grundligt förankra projekt innan de initieras och värdet av delaktighet lyftas upp. Misslyckanden kan även ge lärdomar om nya idéer och utveckla ledarskap. Organisatoriskt sett visar resultaten att lärande vid misslyckade projekt knappt existerar. Organisationerna brister nämligen i tillvaratagandet av dessa eftersom det ofta inte sker någon reflektion eller analysprocess av vad som gått snett i de misslyckade projekten. / The purpose of this work has been to provide a greater understanding and knowledge of failed projects in the public sector, and how learning is taken care of. The reason we chose this field of research and its purpose was that we were aware of some disturbing trends and patterns in several places in the public sector, which are maintaining very important social functions and should be able to carry out their work in the best possible manner. Project Management has developed an awful lot in a short time and today it is applied in projects on a regular basis in most organizations. Within the public sector are projects that are usually characterized by diffuse and abstract goals, which are mainly due to the fact that government organizations are engaged in entirely different types of projects than those usually seen in private organizations, where project’s main characteristics are in profit-making interests. In the public sector, projects are implemented to benefit society, but despite this fact there is a well-spread tendency to evaluate these projects using the same parameters and tools that is used in profit-making projects, which are poorly suited for the diffuse and abstract goals found in the public sector. This entails the risk that many projects are assessed in a very misleading way. The more far-reaching consequences for many projects are that they are "wrongly" deemed as failures and thus informally stamped with a view of taboo. Very often organizations and individuals will see this as a reason not to draw useful and valuable insights, lessons and experience from these projects, which ultimately inhibit organizational development. Based on existing theories of project management and learning, we have therefore chosen to examine how the public sector assesses project results today, and how they take advantage of their failed projects. By the term "take advantage" we mean the essential aspects of how learning looks like in the failed projects, the lessons taken from them, the emotional perspective that inhibit reflections of them, what benefits are factored in the outcome and so on. The survey was conducted with interviews of experienced project staff in the public sector in Karlstad. The results show that a traditional perspective is dominant in the assessment of project results, and that assessment is further complicated by all those involved who have their different perspectives to each unique project, and the objectives and guidelines are often very vague and abstract. The results also show that there is much to learn from failed projects. For example, useful experience can be acquired that favor thorough examines of projects before they are initiated, and the value of participation can be valued to a higher point. Failures can also provide lessons for new ideas and develop leadership. Organizationally speaking, the results show that learning in failed projects hardly exists. A reason for these organization deficiencies, is because they hardly have any reflection or analysis process to describe what has gone wrong in the failed projects.

Att ha förståelse för behov och förväntningar hos dem som verksamheten är till för(kunderna), är ett fundament för alla verksamheters utveckling och överlevnad. Att förståkundernas behov, vad som skapar värde för dem, är av största vikt för organisationersmöjligheter till framgång. Denna studie utgår från antagandet att offentliga aktörer tenderar attvara otydliga när det gäller sin egen kunddefinition. Om då samtidigt offensivkvalitetsutveckling bygger på kund och kundfokusering som en central byggsten, då torde detvara försvårande för dessa organisationer när det kommer till arbetet med kvalitetsutveckling isin verksamhet.Denna studie tittar på hur ett antal myndigheter ser på sitt förhållande till de man är till för.Vilka man skapar värden för och hur myndigheternas ledning ser på kundbegreppet i relationtill dessa frågor och sin verksamhet. Studien har även velat visa på hur detta påverkarmyndigheternas syn på kvalitetsarbete. Studien har utarbetats genom att sju svenska statligamyndigheter på nationell nivå intervjuats om hur myndigheterna förhåller sig till dem de finnstill för och sitt kvalitetsarbete. Resultatet visade att myndigheterna har en mycket välgenomtänkt definition för dem de finns till för, oavsett om de använder sig av kundbegreppeteller ej. Resultatet visade däremot inte på någon direkt koppling mellan hur myndigheternaser på dem de finns till för och hur de arbetar med kvalitet.