Denna studie fokuserar på hur kvinnliga soldater och officerare upplever sina karriärmöjligheter och status inom den svenska försvarsmakten. Studien har även en ambition att bredda kunskaperna kring hur jämställdhetsarbetet inom organisationen bedrivs. Därmed lyder frågeställningen: Hur upplever kvinnliga soldater och officerare sin status och karriärmöjligheter inom den mansdominerade svenska försvarsmakten? Uppsatsen belyser även hur förebilder och mentorer kan påverka karriärmöjligheterna. För att undersöka detta har fem samtalsintervjuer med kvinnliga soldater och officerare genomförts. Tre av respondenterna arbetar idag inom flygvapnet och två av respondenterna arbetar i armén. För att analysera det uppkomna materialet har jag använt mig av Rosabeth Moss Kanter (1993) och Joan Ackers (1992) organisationsforskning vilken har ett särskilt fokus på genusrelationer. Jag har vidare analyserat hur olika typer av mentorskap kan bidra till att förbättra kvinnors karriärmöjligheter, detta utifrån Pia Hööks (2001) forskning. Denna studie påvisar att den svenska försvarsmakten fortfarande präglas av maskulina normer och värderingar. Dessa normer och värderingar skapar fortfarande hinder för kvinnor att avancera inom organisationen. De genomförda intervjuerna visar även hur kvinnor inom Försvarsmakten har olika förhållningssätt och strategier för att motverka dessa hinder. Det som tydligast framkommit i studien är att kvinnor blir sedda som symboler och att de fortfarande måste hävda sig inom organisationen.

The transformation among armed forces in Europe is a consequence due to shifted security perspective and the growth of international security actors, such as NATO and the EU. Sweden has played an active role in EU to ensure its influence in forming the security policy for the organisation. Some studies mean it´s because of Sweden’s interest in strengthen EUs roll as a security actor they transformed their own armed forces to be able to take part in international operations. This transformation led to what can be called “the Swedish defence dismantle” and some studies mean that it has led to the point where Sweden completely lacks the ability to defence themselves. The question is if the ambition to become an active member in these security organisations can explain all the decisions made throughout the Swedish defence-transformation, or if some decisions were made due to other factors? By studying the decision process leading up to the decision to locate the flight education to Malmen in Linköping this study seeks to answer why the decision was made. The study also seeks to understand if the decision was made based on rational reasoning or due to a battle between different interests? This study shows that the decision was made because it was the only option left after that the decision process had been ruined by a battle between different interests. The decision can´t be seen as a direct consequence of Sweden’s ambition to transform its armed forces to become an interesting partner in the security organisations.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Huvudsyftet med denna studie var att skatta reliabiliteten i den svenska Försvarsmaktens fälttest. Ytterligare syften med studien var att undersöka huruvida antropometriska parametrar såsom vikt, längd och BMI korrelerar med resultat på fälttestet. Metod För att undersöka fältestets reliabilitet genomförde 33 försökspersoner (fp) två fälttest med 48 timmars mellanrum. Fp bestod av endast män där genomsnittsåldern var 22 år, genomsnittsvikt 81 kg samt genomsnitts längd 182 cm. Fälttest innebär att fp springer en sträcka på 2000 m med stridsutrustning som väger cirka 22 kg. Test och re-test genomfördes vid samma tid på dygnet. För att minska påverkan från underlag genomfördes de bägge testtillfällena på en 400 m löparbana. Genomförandet av fälttestet följde försvarsmaktens vedertagna standardisering för testet. Samtliga data har analyserats i dataprogrammet SPSS version 21. Resultat I denna studie återfanns en reliabilitetskoefficient på 0,91, en variationskoefficient på 11,4 % samt en medelförändring mellan testerna på 13,5 s (95% konfidensintervall: 3,0 till 23,7 s.), samt en limit of agreement på 56,6 s (- 43,1 – 70,1 s). Det fanns en svag och icke-signifikant korrelation mellan testresultat och kroppsvikt. I övrigt gick det inte att se någon korrelation mellan andra antropometriska parametrar och löptid. Slutsats Utifrån denna studies resultat kan fälttestets reliabilitet i fråga sättas. Detta innebär att en försiktighet bör iakttas när testet används som ett test för att inkludera/exkludera personal mot en specifik befattning. / Abstract Aim The main purpose of this study was to examine the reliability of the Swedish Armed Forces Field Test (FT). An additional aim was to investigate the individual anthropometric performance and how the external load in form of equipment influence effect to the individual performance in carrying out the field test. Method To examine reliability, 33 subjects conducted two FTs separated by 48 hours. The subjects consisted of only men (mean age: 22 years, mean weight: 81 kg and mean height: 182 cm) During the FT the subject ran 2000 m carrying combat load with a weight of 22 kg. Test and retest was conducted at the same hours of the day. The two test sessions were held on a 400 m running track. The FTs were carried out following the Armed Forces accepted standards for testing. Statistical analysis was performed using SPSS version 21th. Results The FT showed a reliability coefficient of 0.91 Intraclass Correlation Coefficient (ICC), a Coefficient of Variation (CV) of 11, 4 % and a mean bias of 13,5 s, as well as limits of agreement of 56,6 s (- 43,1 – 70,1 s). Correlation between test results and anthropometric showed a weak correlation (r = 0,36) between test results and body mass. No correlation between test results and anthropometric was seen. Conclusions Based on this study's results the FT reliability may be called into question. This means that care should be taken when the test is used as a test to include/exclude personnel to a specific position

År 2012 formulerade Försvarsmakten ett styrdokument över det interna jämställd- och jämlikhetsarbetet inom organisationen och dess personalstyrka. Kvinnor har under lång tid varit underrepresenterade i allmänhet och befattningsmässigt segregerade från män inom myndigheten. I dokumentet klargörs att diskriminering och missgynnande behandling av personalen aldrig kan vara tillåten, att Försvarsmakten ser sig själv som normgivare inom jämställdhetsområdet och att personalsammansättningen ska spegla det svenska samhället. Försvarsmakten formulerar därmed en önskan om ökad mångfald bland sin personal. Mellan åren 2012 och 2014 har det inte uppvisats någon förändring av den interna personalsegregationen. Kvinnor och människor av annan etnisk härkomst utför fortfarande samma andel av personalstyrkan i stort, och är fortfarande i hög grad exkluderade från många positioner och befattningar. Utgångspunkten för den här studien är att en del av orsaken till denna personalproblematik står att finna redan i rekryteringsskedet, i det material som myndigheten använder för att attrahera framtida medarbetare. Syftet är därför att identifiera hur Försvarsmaktens rekryteringsmaterial väljer att framställa kvinnor och människor av annan etnisk härkomst gentemot hur man väljer att framställa svenska män. Det empiriska materialet består av de fem broschyrerna 1000 möjligheter, Hårt och mjukt, Med omedelbar verkan, Vägen in och Värt att försvara. Dessa har granskats såväl textuellt som visuellt med diskursanalytisk metod. Studien har kommit fram till att Försvarsmaktens rekryteringsmaterial bär på ett diskursivt budskap där män och kvinnor har skilda ansvars- och kompetensområden inom myndigheten. Kvinnor ses som önskvärda medarbetare men bär på skiftande egenskaper och passar därmed bäst i andra befattningar än män. Beträffande människor av annan etnisk härkomst har studien inte funnit något entydigt diskursivt budskap.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Idag implementeras det ofta stora affärssystem i organisationer för att effektiviseraverksamheten. En sådan implementering innebär stora förändringar för en organisationvilket inte alltid är helt oproblematiskt. Försvarsmakten har fått motstå storapåtryckningar från riksdag, regering och media om att verksamheten måste effektiviserasoch att en stramare budget hållas. Detta ledde till införandet av affärssystemet ”PRIO”.Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera de barriärer som uppstått vidinförandet av PRIO. För att undersöka detta har vi utgått från Kasurinens (2002)förändringsmodell och valt att intervjua sju personer involverade i PRIO. Resultatet visadeatt det mycket på grund av Försvarsmaktens annorlunda organisationskultur har funnitsmånga barriärer som satt käppar i hjulet vid implementerandet av PRIO. Systemet ansesvara krångligt och dåligt anpassat för just Försvarsmakten. Vår slutsats är att PRIO, utifrånde barriärer vi funnit, inte är tillräckligt bra anpassat för Försvarsmakten och att det finns ett kompetensproblem hos Försvarsmakten när det kommer till affärssystem likt PRIO.

Title: What are you doing - A study in the Swedish Armed Forces marketing Authors: Johanna Hillforth & Linda Olander Tutor: Josef Pallas Purpose: The purpose of this thesis was to analyze the communicative functions as the Swedish Armed Forces uses in its marketing communications. Method and material: The used method in this study is a qualitative semiotic content analysis, and the material analyzed is five ads from five of their latest advertising campaigns. Main results: The results of the study have shown that the Swedish Armed Forces primarily uses three of the four communicative functions in their communication, by being of informative, expressive and affecting nature.