Försvarsmakten i Sverige genomgick år 2010 omfattande förändringar för att bli mer tidsenlig och punktinsats-orienterad. Syftet med denna studie var att undersöka hur försvarsmaktens organisationsförändring har påverkat officerarnas upplevelse av det ledarskap de utövar och hur de motiverar sina soldater samt undersöka officerarnas upplevda arbetsbörda och stress. Informationen hämtades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem verksamma officerare. Resultatet av en tematisk analys visade att officerarna är anhängare av ett ledarskap där medarbetare inkluderas och får möjlighet att tillgodose sina psykologiska behov, vilket kan härledas till moderna och tidsenliga motivations- och ledarskapsteorier. Dessutom framgick det att de flesta officerarna upplevde stress som kan relateras till omorganisationen samt försvarsmaktens starka kultur.

Försvarsmakten har de senaste åren genomfört stora förändringar för att anpassa sig till en omvärld i förändring. Förändringarna omfattar alla nivåer, och har bland annat inneburit att man bytt befälssystem, personalförsörjningssystem, uppdaterat uniformsreglementet, fram-tagit en ny grafisk profil samt akademiserat officersutbildningen. Uppsatsens syfte är att nå en djupare förståelse för hur omorganisationen i Försvarsmakten har påverkat förbandsandan vid ett arméförband där förbandsandan anses vara stark. Resultatet av studien visar att omorganisationen har påverkat förbandsandan på så sätt att man kan se att personalen blivit allt mer marknadsmässigt inriktad vilket leder till ökad in-dividualism och försämrad lojalitet. Detta kan i förlängningen få konsekvenser när det gäller genomförandet av väpnad strid – då man är väldigt beroende av den djupa sammanhållning-en mellan kamrater som utgör kärnan i förbandsandan. Anledningen till denna ökade indivi-dualisering är bland annat att soldaterna inte har känt sig delaktiga i de förändringar som genomförts och att omorganisationen skett med bristande insikt gällande för soldaterna vik-tiga faktorer, som exempelvis behandlandet av artefakter. Denna brist på delaktighet har lett till misstro och brist på tillit, vilket i sin tur påverkar förbandsandan.

The Swedish authorities' work on the implementation of gender equality often means that they produce different action plans and policies to regulate how the authority will work for gender equality. This has been criticized by gender researchers as they have been given the character of becoming an administrative measure that develops checklists and control documents and does not handle the problems of an unfair gender balance within the organization. We have chosen to investigate one of Sweden's largest authorities, the Swedish Armed Forces (SAF), through a qualitative approach.The purpose of the essay isto analyze why SAF fails torecruit more women through an analysis of SAF gender equality plans between2009 and 2019.Hereby we have carried out a selection of texts that have been guiding for the gender equality work within SAF from 2009 to 2019. Inorder to analyse these documents, we have used Bacchi's WPR analysis as well as theories within gender research to try to explain how SAF's work on gender equality with focus on what problems and solutions are formulated and what effects this will have on how this work is conducted. Ourconclusion isthat, what SAF considers to be problematic in its gender equality work can be linked to working conditions within SAF such as, harassment and sexual harassment within the SAF, problems recruitment of women to SAF, lack of knowledge about gender equality and lack of responsibility primarily among managers and also employees within SAF. To explain why SAF problematizes as they do, we have used gender research theories. One explanation we see is that the neo-liberal governance methodology of authorities in Sweden today means that gender equality is depoliticized and reduced to bureaucratisation and the creation of checklists, plans and measurable results that are to be audited. The second explanation for SAF problems in their gender equality work we found is the homosociality and the male norm that has long existed within the authority. It counteracts gender equality work within the authority

<p>Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse kring om hur arbetet med jämställdhet mellan män och kvinnor inom försvarsmakten påverkar de manliga officerarna. Forskningen har tagit sin form genom en kvalitativ metod med en halvstrukturerad intervjuguide, e-post intervju samt en innehållsanalys. Informanterna utgjordes av 5 män, både yngre och en äldre som alla arbetar inom Försvarsmakten på två orter i Sverige. Utöver dessa gjordes även en analys av en artikel kring ämnet jämställdhet inom försvarsmakten i Halmstad. De teorier som används vid analys av materialet är, Abrahamsson och Aarum- Andersens organisationsteori, Connells och Parsons maskuliniteter, Goffmans sociala roller, Ahrne, Roman och Franzéns teori kring mansdominans och könssegregering.Vårt resultat av denna uppsats påvisar att männen till viss del påverkas av jämställdhetsplanen och att de manliga officerarna anser att arbetet kring jämställdhetsplanen i viss mån är brisfällig. Det vi också upptäckte var att jämställdhetsplanen i sig inte var något som var särskilt bekant för våra informanter. Utan att de handlade efter sunt förnuft kring deras uppfattning om jämställdhet.</p>

Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse kring om hur arbetet med jämställdhet mellan män och kvinnor inom försvarsmakten påverkar de manliga officerarna. Forskningen har tagit sin form genom en kvalitativ metod med en halvstrukturerad intervjuguide, e-post intervju samt en innehållsanalys. Informanterna utgjordes av 5 män, både yngre och en äldre som alla arbetar inom Försvarsmakten på två orter i Sverige. Utöver dessa gjordes även en analys av en artikel kring ämnet jämställdhet inom försvarsmakten i Halmstad. De teorier som används vid analys av materialet är, Abrahamsson och Aarum- Andersens organisationsteori, Connells och Parsons maskuliniteter, Goffmans sociala roller, Ahrne, Roman och Franzéns teori kring mansdominans och könssegregering.Vårt resultat av denna uppsats påvisar att männen till viss del påverkas av jämställdhetsplanen och att de manliga officerarna anser att arbetet kring jämställdhetsplanen i viss mån är brisfällig. Det vi också upptäckte var att jämställdhetsplanen i sig inte var något som var särskilt bekant för våra informanter. Utan att de handlade efter sunt förnuft kring deras uppfattning om jämställdhet.

Försvarets Materielverk (FMV) driver sedan 2003 ett bränslecellsprogram med syfte att öka Försvarsmaktens kunskap om bränslecellstekniken (FC-tekniken) och dess potential för framtida applikationer. Arbetet genomförs inom ramen för FM´s ”Dual Use”-program vars mål är att kartlägga potentiella strategiska teknologier för både civila och militära ändamål. En av slutsatserna som FMV drar är att bränsleceller inte nödvändigtvis är det självklara valet för alla studerade applikationer, men att tekniken visar på fördelar som strömförsörjningsfunktion för vissa tillämpningar. FC-tekniken har inneboende egenskaper vilka några innebär fördelar för såväl civila som militära tillämpningar. Särskilda fördelar relevant för militär verksamhet är att de har en låg ljudnivå och hög bränsledensitet vilket innebär potentiellt lägre upptäcktsrisk jämfört med förbränningssystem och betydligt längre drifttid jämfört med motsvarade vikt batterier. Vidare kan de konstrueras att vara bränsleflexibla och utformas för allt ifrån ren vätgas till diesel med hög svavelhalt. Frågan är nu vilka tillämpningar inom FM som faktiskt kan dra nytta av ett strömförsörjningssystem som möjliggör längre drifttid än batterier och samtidigt är tystare än en förbränningsmotor. Syftet med arbetet är att identifiera dessa tillämpningar inom FM där FC-teknikens inneboende egenskaper kan göra den till ett intressant strömförsörjningsalternativ samt precisera hur dessa system kan specificeras. Detta görs genom att svara på följande frågor: För vilka typer av tillämpningar inom FM har FC-tekniken konkurrensfördel? Hur skall specifikationerna för dessa bränslecellsystem formuleras? Uppgiften har lösts dels genom litteraturstudier av resultat och slutsatser av redan genomförda studier och dels genom att intervjua nyckelpersoner i relevanta positioner för de tänkta strömförsörjningssystemen. De tillämpningar som studeras och potentiellt kan ha konkurrensfördel gentemot förbränningssystem och/eller elektrokemisk lagring som t.ex. batterier är strömförsörjning av mobil och portabel utrustning, strömförsörjning av obemannade system, reservkraft, kombinerad kraft- och värmeproduktion (CHP) samt strömförsörjning av avlägsna enheter, dvs. enheter som inte har möjlighet att vara uppkopplade mot det ordinarie elnätet. Genom en utvärderingsprocess valdes två av dessa tillämpningar ut vilka ansågs vara speciellt intressanta att studera i mer detalj; ett mindre batteriladdningssystem på gruppnivå samt ett strömförsörjningssystem för en undervattensfarkost (AUV). Batteriladdningssystemet är avsett för förband som enskilt skall kunna lösa uppgifter i upp till tre veckor utan möjlighet till externt underhåll. Förband som har dessa uppgifter är specialförbanden, arméns jägarbataljon, underrättelsebataljonen samt amfibiekårens kustjägarkompani. Givet en generisk användargrupp, som anses kunna representera samtliga förband, kunde det maximala laddeffektbehovet uppskattas till drygt 80 W vid maximalt rekommenderad laddström. Om en längre laddtid kan accepteras kan dock effektbehovet minskas och likaså batteriladdningssystemets vikt och volym. Batteriladdningssystemet skall kunna hantera en rad olika typer och storlekar av batterier vilket ställer krav på både lämpliga fysiska gränsytor samt en funktion för ”smart laddning”, dvs. att systemet autonomt kan kontrollera hur det aktuella batteriet skall laddas. Då batteriladdningssystemet är avsett att användas i fältmiljö både nationellt och internationellt finns krav på funktion både i låga och höga temperaturer samt okänslighet mot både väta och sand. De kommersiellt idag tillgängliga systemen som potentiellt uppfyller kraven har en systemvikt på ca 12 kg. För den studerade AUV-applikationen gjordes beräkningar för tre olika strömförsörjningsfall; 1) Enbart batterier 2) Enbart ett bränslecellsystem och 3) Ett bränslecellsystem som hanterar baslasten och ett batteripack som hanterar topplasten. Av resultatet att döma finns i den studerade AUV-applikationen, med aktuell driftprofil, möjligen ett behov av hybridisering då denna lösning medför en 20 procentig ökning i drifttid. Mot detta skall ställas den ökade komplexiteten och kostnaden som detta kan medföra. Detta kan härledas till det faktum att topplasten inte skiljer sig markant mot baslasten samt att topplasten utnyttjas under mer än hälften av den totala drifttiden. I ett sådant fall verkar batteriets potentiellt högre förmåga att leverera hög effekt snabbt överskuggas av dess lägre energidensitet jämfört med bränslet. I kravet finns behov av att systemet under kort tid, &lt; 1 min, skall kunna leverera cirka 10 kW då farkosten ”simmar” ut ur torpedtuben. Detta innebär givetvis att någon form av hybridisering är nödvändig. Exempelvis skulle en lösning kunna medge ett uttag av denna effekt under kort tid och som sedan under transitperioden har förmåga att ladda upp batteriet innan detta skall användas under den tid farkosten är fullt operativ. För att klargöra hur en sådan lösning kan utformas behövs detta krav analyseras mer i detalj. Eftersom effektbehovet i driftprofilen ökar relativt lite mellan bas- och topplast (1020 – 1290; +26 %) kommer skillnaden i massa och volym mellan två bränslecellsystem motsvarande bas- och topplast vara relativt liten. Ett något större system som kan hantera både bas- och topplast borde således inte medföra varken en betydligt större massa eller volym. Bränslecellsteknikens generellt höga verkningsgrad vid dellast medför också en hög verkningsgrad vid båda lastfallen. En fortsatt analys av denna lösning bör inriktas på att studera frågor som rör vilken typ av lagring som är lämplig för behovet av ett kortvarigt effektuttag, om denna lösning enbart skall hantera detta effektuttag eller om en större hybridisering av den typ som presenteras i Fall 3 är intressant. Utöver dessa resultat har tekniska specifikationer skrivits för respektive applikation. Dessa återfinns som bilagor. / The Swedish Defence Materiel Administration (FMV) has since 2003 been running a fuel cell programme with the purpose to increase the Armed Forces knowledge of fuel cell technology and its potential for future applications. This work has been performed as a part of the Armed Forces "Dual-Use"-programme which goal is to identify potential strategic technologies for both civilian and military purposes. Specific fuel cell technology advantages relevant to military activities are low acoustic and infra red signature and high fuel density which potentially means lower risk of detection compared to combustion systems and notably longer operating times in comparison to batteries. Furthermore, they can be constructed to be fuel flexible and be designed to handle everything from pure hydrogen to high sulphur diesel fuel. The question now is which applications in the Armed Forces that can actually benefit from a power supply system which allows for longer operating times than batteries yet is quieter than a combustion engine. The task has been solved partly by studies of the results and conclusions of already conducted reports and partly by interviewing key personnel in relevant positions for each of the proposed power supply systems. Two applications has been selected to be studied in more detail; a battery charging system and a power supply system for an Autonomous Underwater Vehicle (AUV).  The battery charging system is intended to meet the power supply demands of small ranger or reconnaissance units required to operate independently of other forces for up to three weeks.  The maximum power requirement was calculated to be approximately 90 W at the maximum recommended charge current the radio battery being normative. However, if a longer charge time is acceptable this power requirement could be reduced and along with it the system weight and volume.   For the AUV application three cases were formulated; 1) Only battery power 2) Only fuel cell power 3) Fuel cell power handles base load and battery power handles peak load. The results showed calculated operational times of 11, 20 and 24 hours respectively. In addition to these results, technical specifications have been produced for each application. These are included as attachments.

No description available.

Liksom andra myndigheter i statlig regi har Försvarsmakten sedan 2004 arbetat med sin värdegrund. Avsevärda resurser har investeras i att arbeta fram värdegrundsorden Öppenhet, Resultat och Ansvar, på vars grund allt arbete inom organisationen ska vila. Syftet med denna uppsats har varit att studera de upplevda effekterna som Försvarsmaktens värdegrundsarbete haft på officerares arbete med trupputbildning. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats där det empiriska materialet framtagits med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex officerare på tre olika förband i Stockholmsregionen. Utifrån tidigare teori och forskning om organisationskultur och värdegrund identifierades tre grundläggande teman som särskilt intressanta vad gäller värdegrundens effekter, huruvida officerarna finner att arbetet med värdegrunden skapat en större ”vi-känsla” inom organisationen, om arbetet ökat förtroendet för Försvarsmakten som myndighet och arbetsgivare samt om upplevelserna skiljer sig mellan yngre och äldre officerare. Studiens resultat visar att officerarna inte upplever att effekterna av värdegrundsarbetet är särskilt omfattande, tvärtemot vad som kan förväntas. I uppsatsens slutsatser diskuteras resultatet i ljuset av litteraturen och det resoneras kring att den uteblivna effekten kan tänkas bero på att en tydlig definition av värdegrunden saknas samt att det tycks saknas en tydligt vald strategi för införlivandet av värdegrunden. Särskilt diskuteras hur tydligheten i värdegrunden kan förbättras och ändå vara relevant för officerare i den studerade organisationen.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FE 4223, VT 2008 Författare: Susanne Arve och Mikael Holmström Handledare: Elin Funck Titel: Försvarbar och balanserad styrning av Marinbasen Bakgrund: De senaste decennierna har reformeringstrenden New Public Management påverkat ekonomistyrningen i offentlig sektor. Statens styrning av sina myndigheter är påverkad av denna trend och den till Regeringen nyligen lämnade s.k. styrutredningen vittnar om att detta är ett aktuellt och angeläget ämne. Det gäller inte minst styrningen av Försvarsmakten som den senaste tiden tilldragit sig ett stort intresse i massmedia. Försvarsmakten är en stor och komplex myndighet och de senaste årens ändrade inriktning har ställt stora krav på den interna styrningen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om målformuleringar och mått i Försvarsmaktens mål- och återrapporteringskedja återspeglar logiska samband som är spårbara hela vägen från Regeringens ställda krav ned till förbandsnivå och åter. Vi undersöker också huruvida Balanserat Styrkort kan vara ett användbart verktyg för Marinbasen i en strävan att förbättra resultatstyrningen. Avgränsningar: Uppsatsen omfattar endast ett förband inom Försvarsmakten, Marinbasen. Försvarshögkvarteret utgör kopplingen mellan förbanden och Regeringen. Därför har även Högkvarteret berörts i undersökningen. Metod: För att uppnå syftet med vår underökning har vi valt fallstudien som metod. Vårt empiriska material består av interna dokument och fyra kvalitativa intervjuer med tre personer på Marinbasen och en person på Högkvarteret. Resultat, slutsatser: Vi har i vår undersökning funnit två typer av mål, strategiska mål och produktionsmål som löper i parallella spår. Målen är inte motstridiga men heller inte integrerade. Spårbarheten i de båda målkedjorna anses vara tillfyllest. Den stora mängden produktionsmål komplicerar dock spårbarheten. Måtten som används för återrapportering av produktionsmålen är för grova och otillräckligt definierade för att vara ett tillräckligt bra beslutsunderlag vid precisa avvägningar. System för återrapportering av strategiska mål har ej återfunnits. Vi anser att Balanserat Styrkort kan vara ett användbart verktyg för att integrera de strategiska målen i styrsystemet och på så sätt få en samordnad styrning mot dessa mål samt vid framtagningen av valida mått för produktionsmålen. Förslag till fortsatt forskning: Försvarsmaktens tydliga internationella fokus och dess samarbete med NATO kombinerat med ämnesvalet i denna uppsats har väglett oss till frågeställningen: Hur används NATO:s modell för resultatstyrning och hur skulle den kunna fungera ihop med den standard som används för verksamhetsledning inom den svenska Försvarsmakten?

Den här uppsatsen tar sin utgångspunkt i att social sammanhållning är mycket viktigt för militära förband för att de ska kunna fungera i den varierande arbetsmiljö de är tvungna att arbeta i. undersökningen syftar till att studera de praktiska metoder och strukturer som Förvarsmakten använder sig av för att skapa starka arbetslag och öka den sociala sammanhållningen. Som teoretiskt ramverk används Durkheims religionsbegrep det heliga och de profana, totem och ritualer. Totem är de symboler som grupper av människor använder för att visualisera det de anser är heligt samtidigt som dessa symboler identifierar individen som bär dem till gruppen. Ritualer har den egenskapen att de för människor närmare varandra och sätter oss i rörelse. I och med att människor samlas och gör samma rörelser skapas de kollektiva upplevelser som främjar deras gemensamma social identitet och bevisar för varandra att de tillhör samma grupp. Min studie visar att kollektiva upplevelser så som att arbete tillsammans i en profession med tydliga gemensamma mål binder individer närmare varandra och skapar grupper. Men för respondenterna i undersökningen lyfter även fram att ett meningsutbytande mellan individerna i en grupp är viktigt för att en grupp ska kunna fungera och vara så stark som den kan bli. Sådant meningsutbytande ser i samtal utanför eller innanför yrket men kretsar kring mer privata ämnen. Det de här metoderna syftar till är att ge individerna och/eller gruppen en känsla eller stämning av några heliga känslor, trygghet, tillit, delaktighet, gemenskap och lojalitet. Utan att dessa känslor återfinns i en grupp skapas ingen effektiv eller stark grupp i längden.