No description available.

Bakgrund: Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse från 1985 är en dystopi där USA har förvandlats till den teokratiska totalitära staten Gilead som utmärker sig genom sin patriarkala struktur där Kvinnan är underordnad Mannen. Denna världssyn lutar sig på makthavarnas tolkning av Bibeln som menar att Kvinnan skapades för att tjäna Mannen och att vara foglig. Genomgående i verket beskrivs även det till synes jämställda samhället innan Gilead som Offred längtar tillbaka till. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur könsmaktsordningen framställs och befästs samt hur könsnormer reproduceras och naturaliseras före och efter Gilead. Teoretisk bakgrund: Uppsatsen grundar sig i strukturalistisk, ideologikritisk och feministisk litteraturteori. Centralt är även Yvonne Hirdman, Simone de Beauvoir och Judith Butlers feministiska forskning, samt Michel Foucaults maktbegrepp. Metod: Metoden för denna uppsats är en kritisk närläsning av verket. Det innebär att en kvalitativ metod som vilar på den hermeneutiska traditionen används. Resultat: Analysen visar att könsmaktsordningen i Gilead framställs och befästs genom olika styrkemedel som exempelvis Bibeln och bio-makt. Protagonisten Offred internaliserar dessa och på så vis börjar se det som makthavarna vill att hon ska se, att det tidigare samhället var otryggt och att hon i Gilead blir omhändertagen. På detta sätt naturaliseras könsmaktsordningen vilket analysen visar har skett redan i samhället innan Gilead. Analysen visar även hur verkets centrala kärleksrelationer är normenliga och att karaktärerna uppvisar traditionella könsnormer. Detta visar att dessa normer därför inte är nya för Gilead utan finns internaliserade och naturaliserade i individerna redan i det till synes jämställda samhället innan Gilead.

<p>Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse kring om hur arbetet med jämställdhet mellan män och kvinnor inom försvarsmakten påverkar de manliga officerarna. Forskningen har tagit sin form genom en kvalitativ metod med en halvstrukturerad intervjuguide, e-post intervju samt en innehållsanalys. Informanterna utgjordes av 5 män, både yngre och en äldre som alla arbetar inom Försvarsmakten på två orter i Sverige. Utöver dessa gjordes även en analys av en artikel kring ämnet jämställdhet inom försvarsmakten i Halmstad. De teorier som används vid analys av materialet är, Abrahamsson och Aarum- Andersens organisationsteori, Connells och Parsons maskuliniteter, Goffmans sociala roller, Ahrne, Roman och Franzéns teori kring mansdominans och könssegregering.Vårt resultat av denna uppsats påvisar att männen till viss del påverkas av jämställdhetsplanen och att de manliga officerarna anser att arbetet kring jämställdhetsplanen i viss mån är brisfällig. Det vi också upptäckte var att jämställdhetsplanen i sig inte var något som var särskilt bekant för våra informanter. Utan att de handlade efter sunt förnuft kring deras uppfattning om jämställdhet.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att lyfta fram frågor som rör jämställdhet i det privata livet. </p><p>4 par har svarat på frågor om vem som gör vad i deras familj och hur detta kommer sig. </p><p>Jag ville få en bild av hur jämställda familjerna upplever sig vara i ansvar för hem och barn. Jag ville även medvetandegöra respondenterna om sin egen situation gällande jämställdhet. </p><p>Jag har vid insamlandet av empiri använt mig av en blandning av kvalitativ och kvantitativ metod, enkäter med både kryss- och öppna frågor, där jag med hjälp av den fenomenologiska ansatsen analyserat svaren. Jag har med denna undersökning inte haft för avsikt att göra generaliseringar, utan har bara varit intresserade av just dessa respondenters upplevelser. </p><p>Respondenterna är gifta, sammanboende och har minst ett gemensamt barn. </p><p>Jag har i min analys utgått från teorier som behandlar den patriarkala strukturen, äktenskapet, individen och relationen. Resultatet visade att paren har en bra relation och relativt jämn arbetsfördelning. Kvinnorna är dock lite mer skeptiska än männen över hur pass jämställt förhållandet verkligen är. Även om paren inte säger att de ser på vissa sysslor som typiskt manliga eller kvinnliga framgår det ganska tydligt att det finns en skillnad i vem som gör vad. Paren upplever att de med tiden växer samman och mer och mer ser sig som en gemensam enhet än två separata, men de hävdar ändå vikten av att få vara för sig själv för att kunna orka med familjen och hushållssysslorna. De lever alla i ett mer eller mindre beroendeförhållande till varandra där beroendet inte upplevs negativt utan mer som att de kompletterar varandra. Kvinnorna har överlag tagit hand om barnen när de varit små och sjuka. De säger alla att detta val skett på grund av den ekonomiska situationen. </p><p>Alla par upplever att de har en relativt god kommunikation och vill gärna lösa konflikter så snart dessa uppstår. </p><p>Nyckelord: jämställdhet, patriarkat, identitet, relationer, äktenskap, hushållsarbete</p>

Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse kring om hur arbetet med jämställdhet mellan män och kvinnor inom försvarsmakten påverkar de manliga officerarna. Forskningen har tagit sin form genom en kvalitativ metod med en halvstrukturerad intervjuguide, e-post intervju samt en innehållsanalys. Informanterna utgjordes av 5 män, både yngre och en äldre som alla arbetar inom Försvarsmakten på två orter i Sverige. Utöver dessa gjordes även en analys av en artikel kring ämnet jämställdhet inom försvarsmakten i Halmstad. De teorier som används vid analys av materialet är, Abrahamsson och Aarum- Andersens organisationsteori, Connells och Parsons maskuliniteter, Goffmans sociala roller, Ahrne, Roman och Franzéns teori kring mansdominans och könssegregering.Vårt resultat av denna uppsats påvisar att männen till viss del påverkas av jämställdhetsplanen och att de manliga officerarna anser att arbetet kring jämställdhetsplanen i viss mån är brisfällig. Det vi också upptäckte var att jämställdhetsplanen i sig inte var något som var särskilt bekant för våra informanter. Utan att de handlade efter sunt förnuft kring deras uppfattning om jämställdhet.

Syftet med denna uppsats var att lyfta fram frågor som rör jämställdhet i det privata livet. 4 par har svarat på frågor om vem som gör vad i deras familj och hur detta kommer sig. Jag ville få en bild av hur jämställda familjerna upplever sig vara i ansvar för hem och barn. Jag ville även medvetandegöra respondenterna om sin egen situation gällande jämställdhet. Jag har vid insamlandet av empiri använt mig av en blandning av kvalitativ och kvantitativ metod, enkäter med både kryss- och öppna frågor, där jag med hjälp av den fenomenologiska ansatsen analyserat svaren. Jag har med denna undersökning inte haft för avsikt att göra generaliseringar, utan har bara varit intresserade av just dessa respondenters upplevelser. Respondenterna är gifta, sammanboende och har minst ett gemensamt barn. Jag har i min analys utgått från teorier som behandlar den patriarkala strukturen, äktenskapet, individen och relationen. Resultatet visade att paren har en bra relation och relativt jämn arbetsfördelning. Kvinnorna är dock lite mer skeptiska än männen över hur pass jämställt förhållandet verkligen är. Även om paren inte säger att de ser på vissa sysslor som typiskt manliga eller kvinnliga framgår det ganska tydligt att det finns en skillnad i vem som gör vad. Paren upplever att de med tiden växer samman och mer och mer ser sig som en gemensam enhet än två separata, men de hävdar ändå vikten av att få vara för sig själv för att kunna orka med familjen och hushållssysslorna. De lever alla i ett mer eller mindre beroendeförhållande till varandra där beroendet inte upplevs negativt utan mer som att de kompletterar varandra. Kvinnorna har överlag tagit hand om barnen när de varit små och sjuka. De säger alla att detta val skett på grund av den ekonomiska situationen. Alla par upplever att de har en relativt god kommunikation och vill gärna lösa konflikter så snart dessa uppstår. Nyckelord: jämställdhet, patriarkat, identitet, relationer, äktenskap, hushållsarbete

No description available.

I följande uppsats studeras hur talutrymmet i tid är fördelat mellan kvinnor och män i SVT:s Debatt. Programmet är ett forum för åsiktsyttringar från både makthavare och vanligt folk och har upp till 700 000 tittare. Sveriges Television är ett public service-bolag som har ett avtal med staten om att göra demokratisk tv vilket gör frågan om hur de lyckas med könsfördelningen intressant. Vi utgår i huvudsak från feministiska teorier, men även från teorier om offentlighet och mediernas makt. Vår tes är att den fysiska representationen av kvinnor och män är ungefär jämnt fördelad i Debatt, men att kvinnor får mindre talutrymme och blir avbrutna i större utsträckning än män. Syftet med vår forskning är att belysa detta och de maktstrukturer som ligger till grund för fenomenet. Frågeställningarna som vi utgår från är följande: Stämmer talrepresentationen överens med hur den fysiska representationen ser ut i programmet Debatt när det kommer till kön? Hur är taltiden fördelad mellan kvinnor och män? Skiljer sig sättet åt som en deltagare får eller blir av med ordet, beroende på om det är en kvinna eller man? I vilken roll representeras kvinnor respektive män i programmet? Vad får det för konsekvenser för talutrymmet? Finns det patriarkala mönster i hur talutrymmet fördelas i Debatt? Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes elva program från Debatts vår- och höstsäsong 2012, samt deltagarlistor som framställts av SVT. Resultaten visar, precis som vår tes indikerar, att det finns skillnader i könsfördelningen när det kommer till talutrymme. Den fysiska könsfördelningen mellan deltagarna i programmen som undersökts var jämn. Taltiden skiljer sig däremot åt; 38.9 procent av gångerna någon talar i Debatt så är det en kvinna, i resterande 61.1 procent av fallen är det en man. När det kommer till avbrott ser vi en stor skillnad, kvinnor tenderar att inte avbryta män medan de själva avbryts av både män och kvinnor, vilket resulterar i att män får tala till punkt i större utsträckning, och kvinnor oftare avbryts. Vi kan se tydliga patriarkala strukturer då den grupp som får komma till tals oftast är män i övre medelåldern, de pratar en tredjedel av gångerna någon talar i programmet. Med våra teorier i ryggen drar vi slutsatsen att detta får allvarliga konsekvenser för demokratin, då kvinnor inte får en fullvärdig representation i ett av Sveriges mest uppmärksammade forum för debatt.

Sammanfattning Heder är ett omdiskuterat begrepp och det finns idag ingen renodlad definition vilket även är en anledning till svårigheten i att ange problemets extension. Därför är denna studies syfte att undersöka hur media idag framställer hedersrelaterad problematik. För att studera valda ämne analyserades tidningsartiklar publicerade år 2014 från ett urval av kvälls- och dagspress. Utgångspunkten för analysen av materialet är ett feministiskt perspektiv som utgår från antagandet om att kategorierna kvinnor och män, manligt och kvinnligt är socialt skapade och där fördelningen av makt och resurser är central. En fråga för vår analys blir därför om kategorierna kvinna och man också återspeglas som ojämlika dikotomier i media. För att analysera materialet har metoden kritisk diskursanalys samt tematisk analys använts och fokus har legat på en dominerande könsskillnadsdiskurs gällande män och kvinnor. Den kunskapsteoretiska utgångspunkten är socialkonstruktivistisk, vilket innebär att verkligheten är socialt konstruerad, subjektiv och föränderlig. Vid analysen av materialet fann vi att medias framställning av hedersproblematiken dominerades av begrepp så som kön, kultur, dominans och förtryck. Problematiken grundar sig enligt media i hederskulturer där mannens överordnade position tar sig uttryck i brottsliga handlingar och kvinnoförtryck. De brottsliga gärningarna sker ofta på grund av att kvinnan brutit mot hederskoden, dessa brott mot normerna som hederskulturen präglas av är enligt artiklarna anledningen till att våld, mord och andra övergrepp sker. Normerna antas vara starkt knutna till patriarkatet där män är överordnade och kvinnor är underordnade. Övergripande faller fler kvinnor offer men media lyfter även andra sociala kategorier som vanligtvis inte associeras till hedersproblematik vilket är väsentligt att belysa. Analysen visade även att media tenderar att framställa människor från en viss kultur som en kulturell produkt, då dessa människor tillskrivs snarlika egenskaper och handlingsmönster. ”Vi” och ”dem” är en uppdelning som görs i tidningsartiklarna, en uppdelning som skildras i framställningen att skapa ett jämställt ”vi” och ett patriarkalt ”dem”. Hedersvåldet mot kvinnor framställs utifrån en kulturantropologisk förklaringsmodell som också synliggör en viss etnocentrisk sida av media.

Den här kvalitativa studien grundas i intervjuer från socialsekreterare som arbetar inom stöd och skydd mot våld i nära relationer. Syftet med studien är att undersöka de sociala sekreterarnas perspektiv på de negativa konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor. Undersökningen handlar också om socialsekreterarnas upplevelser om vilket stöd våldsutsatta kvinnor är i behov. Resultatet som framkommer visar att kvinnor utsätts för olika former av våld som fysiskt, sexuellt eller psykiskt där inkluderas också den ekonomiska våldsutsattheten. Resultatet visar också att de våldsutsatta kvinnorna drabbas av både långsiktiga och kortsiktiga negativa konsekvenser. De kortsiktiga konsekvenserna kan handla om förlorad självkänsla, rädsla, ångest, oro och fysiska skador. De långsiktiga negativa konsekvenserna är trauma, depressioner, ångest, tvångstankar, dålig självtroende och förlorad tillit till andra människor. Resultatet pekar också på att de insatser som socialtjänsten erbjuder till de våldsutsatta kvinnorna inte är tillräckliga i jämförelse med det stöd och hjälp de är i behov av.