Värdegrundsarbetet i förskolan där genus och likabehandling står i fokus är ett ämne som skall arbetas aktivt med och det var detta som var grunden i underökning. Undersökningen utgick ifrån två frågor som handlade om pedagogernas kompetens i genusvetenskap samt vilka genuspedagogiska strategier som de använde i arbetet med barnen. För att undersöka detta så valde jag att använda mig av en halvstrukturerad enkät där de flesta frågorna var av öppen karaktär för att kunna fånga vad pedagogernas kunskap om de olika genusvetenskapliga begreppen. De slutna frågorna fångade vilka genuspedagogiska strategier som pedagogerna använde i sitt arbete med barnen. 40 enkäter delades ut till pedagogerna i ett rektorsområde. Från resultatdelen kunde det utläsas att det var många olika definitioner på de genusvetenskapliga begreppen och att flertalet av pedagogerna inte hade samma syn som forskningen kring om det beror på det sociala eller det biologiska när barnen positionerar sig som pojkar eller flickor. Resultatet visade också att endast ett fåtal pedagogerna använder sig av det komplicerande och normkritiska arbetssättet med barnen och att lite fler än hälften tycker att de har tillräckligt med kunskap för att arbeta med genus. Slutsatser som kunde dras från resultaten från enkäten är att pedagogernas kompetenser i de genusvetenskapliga begreppen är på olika nivå och att de varierar väldigt mycket. Därför drog jag den slutsatsen att det är därför som det komplicerande och normkritiska arbetet inte används i arbetet med genus i förskolan. Ändå så ansåg flertalet av de pedagoger som inte arbetade med det komplicerande och normkritiska arbetet att de ändå hade tillräckligt med kunskap i genus. Kompetens i ett ämne gör att det är möjligt att ta ut svängarna, att verkligen se hur barnen gör genus i barngruppen och att ifrågasätta normer i samhället tillsammans med barnen.

<p>Uppsatsen är en kvalitativ studie med utgångspunkt i intervjuer med fem män. I fokus är deras patriarkala rötter, deras förutsättningar för integration och deras syn på heder. Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för hur män med patriarkala rötter upplever sin integrationsprocess i det svenska samhället. Målet är att uppnå en förståelse för och insikt i de faktorer som är väsentliga för dessa mäns integration men också de omständigheter som motverkar integration. De forskningsfrågor som legat till grund för studien var: Vilka skäl har de haft för att flytta till Sverige? Hur har de etablerat sig i det nya landet? Känner de sig delaktiga i det svenska samhället? Vilka förändringar har skett i familjestrukturerna? Har synen på heder förändrats sedan migrationen till Sverige? Hur definierar de begreppet heder i dag? Resultaten analyseras utifrån den tidigare presenterade forskningen samt teorier som förändringar i patriarkala familjestrukturer, det civila samhället, stat, marknad, familj och kollektivism kontra individualism. Resultaten visar att det sker ständiga förändringar i familjestrukturer med patriarkala värderingar samt även mentalitetsförändringar hos män med patriarkala rötter i integrationsprocessen. Studiens inriktning på förutsättningar för integration hos män med patriarkala rötter byggdes på integrationsdimensioner såsom arbetsintegration, boendeintegration, socialintegration, medborgarskapsintegration och subjektivintegration, utifrån ett integrationsperspektiv. Studien visade att det fanns omständigheter både på individuell- och samhällsnivå som motverkade integrationen hos män med patriarkala rötter. Resultaten visade också att förändringar som har skett när det gäller synen på heder överlag inte är så stora.</p>

Uppsatsen är en kvalitativ studie med utgångspunkt i intervjuer med fem män. I fokus är deras patriarkala rötter, deras förutsättningar för integration och deras syn på heder. Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för hur män med patriarkala rötter upplever sin integrationsprocess i det svenska samhället. Målet är att uppnå en förståelse för och insikt i de faktorer som är väsentliga för dessa mäns integration men också de omständigheter som motverkar integration. De forskningsfrågor som legat till grund för studien var: Vilka skäl har de haft för att flytta till Sverige? Hur har de etablerat sig i det nya landet? Känner de sig delaktiga i det svenska samhället? Vilka förändringar har skett i familjestrukturerna? Har synen på heder förändrats sedan migrationen till Sverige? Hur definierar de begreppet heder i dag? Resultaten analyseras utifrån den tidigare presenterade forskningen samt teorier som förändringar i patriarkala familjestrukturer, det civila samhället, stat, marknad, familj och kollektivism kontra individualism. Resultaten visar att det sker ständiga förändringar i familjestrukturer med patriarkala värderingar samt även mentalitetsförändringar hos män med patriarkala rötter i integrationsprocessen. Studiens inriktning på förutsättningar för integration hos män med patriarkala rötter byggdes på integrationsdimensioner såsom arbetsintegration, boendeintegration, socialintegration, medborgarskapsintegration och subjektivintegration, utifrån ett integrationsperspektiv. Studien visade att det fanns omständigheter både på individuell- och samhällsnivå som motverkade integrationen hos män med patriarkala rötter. Resultaten visade också att förändringar som har skett när det gäller synen på heder överlag inte är så stora.

<p>Socialtjänstens arbete med flickor i starkt patriarkala familjer har de senaste åren blivit mycket uppmärksammat. Ett flertal rapporter har påvisat svårigheter i arbetet med dessa kvinnor/flickor. Syftet med studien var att undersöka i hur många fall socialsekreterare rapporterat att de kommit i kontakt med unga flickor/kvinnor i åldern 13-20 år som misstänktes vara utsatta för våld i hemmet. Syftet var också att undersöka hur socialsekreterarna benämnde våldet och vad som var särskiljande för ett hedersrelaterat våld i förhållande till annat våld i familjen. Studien byggdes på en i huvudsak kvantitativ metod, då jag personligen intervjuade ca 32 socialsekreterare utifrån ett fast frågeformulär med öppna och slutna frågor. Jag valde att övergripande i uppsatsen använda ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och analysbegreppen familjevårdsprincipen, genus och rättsprincipen samt en strukturell vinkling. Socialsekreterarna rapporterade att de kommit i kontakt med 63 flickor utsatta för våld i hemmet och av dem rapporterades 21 vara utsatta för hedersrelaterat våld. Resultatet visade att de intervjuade socialsekreterarna särskiljde det hedersrelaterade våldet med ord som kontroll, kultur, rykten och uppfostran. Det fanns ingen generell linje för ordens betydelse utan de tolkades på olika sätt. Något som tydde på att det fanns en osäkerhet i vad begreppet hedersrelaterat betydde för de intervjuade socialsekreterarna.</p>

<p>Syftet med denna studie var att belysa brödernas villkor i familjer med hederskulturella värderingar och normer. Problemformuleringen i studien var att belysa hur unga män reflekterar kring heder, bröders förhållande till sina systrar och sin egen roll i ett hederskulturellt sammanhang. Denna uppsats har haft en kvalitativ design och utgått från tre forskningsintervjuer med män uppvuxna i familjer med hedersstrukturer. Elektras bröder är en föreställning som synliggör bröder med hedersstrukturer. Två efterdiskussioner som följer föreställningen har även använts i uppsatsen och kommer att ses som fokusgrupp. Tolkningen av dessa tre intervjuer och de två efterdiskussionerna har gjorts med hjälp av meningstolkning och meningskoncentrering utifrån en hermeneutisk och fenomenologisk förståelseinriktning. Två teoretiska analysverktyg har använts för att analysera empirin. Det första analysverktyget är identitet och roller, det andra analysverktyget är maskulinitet. Det resultat som studien har fått fram är att männen har förväntningar riktade mot sin roll som bror i familjen, förväntningar som de beter sig efter. Den belöning de får av att följa reglerna är mer makt och status i familjen. Sanktionerna av att misslyckas med sin uppgift är att de ses som en dålig man och som en misslyckad bror.</p>

Socialtjänstens arbete med flickor i starkt patriarkala familjer har de senaste åren blivit mycket uppmärksammat. Ett flertal rapporter har påvisat svårigheter i arbetet med dessa kvinnor/flickor. Syftet med studien var att undersöka i hur många fall socialsekreterare rapporterat att de kommit i kontakt med unga flickor/kvinnor i åldern 13-20 år som misstänktes vara utsatta för våld i hemmet. Syftet var också att undersöka hur socialsekreterarna benämnde våldet och vad som var särskiljande för ett hedersrelaterat våld i förhållande till annat våld i familjen. Studien byggdes på en i huvudsak kvantitativ metod, då jag personligen intervjuade ca 32 socialsekreterare utifrån ett fast frågeformulär med öppna och slutna frågor. Jag valde att övergripande i uppsatsen använda ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och analysbegreppen familjevårdsprincipen, genus och rättsprincipen samt en strukturell vinkling. Socialsekreterarna rapporterade att de kommit i kontakt med 63 flickor utsatta för våld i hemmet och av dem rapporterades 21 vara utsatta för hedersrelaterat våld. Resultatet visade att de intervjuade socialsekreterarna särskiljde det hedersrelaterade våldet med ord som kontroll, kultur, rykten och uppfostran. Det fanns ingen generell linje för ordens betydelse utan de tolkades på olika sätt. Något som tydde på att det fanns en osäkerhet i vad begreppet hedersrelaterat betydde för de intervjuade socialsekreterarna.

Syftet med denna studie var att belysa brödernas villkor i familjer med hederskulturella värderingar och normer. Problemformuleringen i studien var att belysa hur unga män reflekterar kring heder, bröders förhållande till sina systrar och sin egen roll i ett hederskulturellt sammanhang. Denna uppsats har haft en kvalitativ design och utgått från tre forskningsintervjuer med män uppvuxna i familjer med hedersstrukturer. Elektras bröder är en föreställning som synliggör bröder med hedersstrukturer. Två efterdiskussioner som följer föreställningen har även använts i uppsatsen och kommer att ses som fokusgrupp. Tolkningen av dessa tre intervjuer och de två efterdiskussionerna har gjorts med hjälp av meningstolkning och meningskoncentrering utifrån en hermeneutisk och fenomenologisk förståelseinriktning. Två teoretiska analysverktyg har använts för att analysera empirin. Det första analysverktyget är identitet och roller, det andra analysverktyget är maskulinitet. Det resultat som studien har fått fram är att männen har förväntningar riktade mot sin roll som bror i familjen, förväntningar som de beter sig efter. Den belöning de får av att följa reglerna är mer makt och status i familjen. Sanktionerna av att misslyckas med sin uppgift är att de ses som en dålig man och som en misslyckad bror.

Violence against women is a widespread global problem and a violation of human rights. An estimated 35% of all women in the world have been subjected to physical and/or sexual violence, and the perpetrator in the majority of cases has been a current or former partner. This thesis addresses the topic of violence against women with a fatal outcome – femicide, which is a more extreme form of violence against women. The purpose of this work is to defend the thesis that femicide ought to be seen as a violation of human rights. A central assumption is that femicide is based on patriarchal structures and that it should, therefore, be regarded as a hate crime against women. In order to understand and interpret the pehnomenom of femicide, this work relies on an idea-analysis based on Michel Foucault and Raewyn Connell's relational power perspective. Conventions and declarations relating to femicide are analyzed to bring clarity to the violations that femicide constitutes. The results indicate that femicide is charactarized by misogynist- and structural violence and consitutes violations of the human rights. Protection from femicide is deficient, and femicide is often classified as murder. Several conventions and declarations exist that are designed for the purpose of protecting women from violence, but only one mentions violence against women with a fatal outcome. Power relations and patriarchal structures need to be highlighted and questioned in order to strengthen women's rights and freedom from violence and femicide.   Key words: Femicide, Violence against women, Human rights, Women’s rights, Patriarchal structures, Relational power.

<p>Uppsatsen är en kvalitativ studie med utgångspunkt i intervjuer med fem socialarbetare som på olika sätt i sitt arbete kommer i kontakt med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld. Syftet med denna studie var att beskriva hur man på socialkontor i Stockholm arbetar med flickor/kvinnor från patriarkala familjer utsatta för hedersrelaterat våld. De forskningsfrågor som har legat till grund för studien var: Hur definierar socialarbetarna hedersrelaterat våld som är riktat mot flickor/kvinnor från patriarkala familjer? Hur arbetar socialsekreterare med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld som vänder sig till socialtjänsten? Vad upplever socialarbetarna som hinder och vad som behöver förändras i arbetet med flickorna/kvinnorna? Har arbetssätten på socialtjänsten i arbetet med flickor från patriarkala familjer förändrats sedan 2003? Resultaten analyserades utifrån den tidigare presenterade forskningen samt teorier som ekologiska systemteorin, empowerment och några tankar om organisationens betydelse. Resultaten visade att arbetet med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld har förändrats till flickans/kvinnas bästa sedan 2003. Alla respondenterna är nog överens om att det fortfarande behövs fler och olika slags insatser för att ge flickorna det stöd och hjälp som de behöver.</p>

Uppsatsen är en kvalitativ studie med utgångspunkt i intervjuer med fem socialarbetare som på olika sätt i sitt arbete kommer i kontakt med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld. Syftet med denna studie var att beskriva hur man på socialkontor i Stockholm arbetar med flickor/kvinnor från patriarkala familjer utsatta för hedersrelaterat våld. De forskningsfrågor som har legat till grund för studien var: Hur definierar socialarbetarna hedersrelaterat våld som är riktat mot flickor/kvinnor från patriarkala familjer? Hur arbetar socialsekreterare med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld som vänder sig till socialtjänsten? Vad upplever socialarbetarna som hinder och vad som behöver förändras i arbetet med flickorna/kvinnorna? Har arbetssätten på socialtjänsten i arbetet med flickor från patriarkala familjer förändrats sedan 2003? Resultaten analyserades utifrån den tidigare presenterade forskningen samt teorier som ekologiska systemteorin, empowerment och några tankar om organisationens betydelse. Resultaten visade att arbetet med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld har förändrats till flickans/kvinnas bästa sedan 2003. Alla respondenterna är nog överens om att det fortfarande behövs fler och olika slags insatser för att ge flickorna det stöd och hjälp som de behöver.