Denna studie syftar till att utvärdera det kenyanska utvecklingsprojektet och NGO:n Nikumbuke som på grund av landets patriarkala strukturer har som mål att stärka de deltagande kvinnorna. Vi har genom att delta i projektet som volontärer studerat vilka metoder Nikumbuke arbetar med för att uppnå sitt mål och undersökt vad effekterna blir för deltagarna samt vilka eventuella svårigheter projektet möter. För att kunna uppfylla studiens syfte har en kvalitativ ansats tillämpats där en utvärderingsmetod i kombination med effektanalys väglett studien. Empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer, gruppintervjuer samt deltagande observationer. Relevant tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter bestående av Tillys teori om beständig ojämlikhet, empowermentbegreppet samt Bourdieus teori om kapitalformer, habitus och fält har applicerats vid analysen av det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att Nikumbukes metoder ger kvinnorna verktyg att öka deras möjligheter och kapitalvolym vilket leder till empowerment, men att de sociala normerna, traditionerna och strukturella hinder som råder i landet är svårföränderliga och utgör ett hinder i arbetet med att stärka kvinnorna. Då Nikumbuke dessutom är en NGO med begränsade ekonomiska resurser riskerar deras ekonomiska beroendeställning att förlänga utvecklingsprocessen och skapa långvariga effekter. / The purpose of this study is to evaluate the Kenyan development project and NGO Nikumbuke, which aims to empower the participating women due to patriarchal structures in the country. We have participated in the project as volunteers and studied the methods that Nikumbuke uses to achieve their goal and examined the experienced effects for the participants and possible difficulties that the project may face. To fulfill the purpose of this study a qualitative method was used. Additionally an evaluation method in combination with an analysis that focuses on the effects of the project has guided us throughout the work. The material was collected using semi-structured interviews, group interviews and participating observation. Relevant earlier research and theories consisting of Tillys theory about resistant inequality, empowerment and Bourdieus theory on the capital forms, habitus and field were used to analyze the empirical material. The result shows that the methods Nikumbuke use provides the women with tools to improve their abilities and capital volume that leads to empowerment, however the social norms, traditions and structural obstacles in Kenya are still problems that are difficult to change. Furthermore the fact that Nikumbuke is a NGO with limited economic resources makes the project dependent of others and risks extending the process of long term development effects.

Människor har genom alla tider behandlat varandra olika och haft olika uppfattningar om hur vi bör uppträda och bete oss utifrån kulturella och social föreställningar om genus. De normer och föreställningar som finns kring manligt och kvinnligt begränsar både flickor och pojkar såväl inom skolan som utanför. Forskning har visat på att elever blir behandlade utifrån genus och att även lärarnas arbetssätt och bemötande bidrar till de redan existerande stereotypa könsrollerna. Syftet med den här rapporten var att ta reda på hur några religionslärare i gymnasieskolan, ser på genusfrågor och hur de arbetar med genusfrågor i klassrummet. Metoden som valdes för arbetet var intervjuer, planer fanns också att parallellt med intervjuer göra en observationsstudie i klassrummet men på grund av Coronavirusets utbrott var det inte möjlighet att genomföra observationsstudie. Slutsatsen som kunde dras av arbetet visar att lärarna kan ha personliga värderingar med sig som kan påverka deras upplevelser om vem som tar mest plats i klassrummet, samt att de kvinnliga lärarna har en tendens att fokusera mer på det kvinnliga perspektivet under sina lektioner. Detta dock något som kunde tolkas av resultatet och av intervjuerna och visar inte om det gäller generellt för alla.

“Let’s dance to misogynistic music” - A Qualitative Textual Analysis of Swedish Rap Songs from a Gender Perspective Swedish rap music has risen in popularity during the last five years and has grown from being a minority genre to the top of several music charts. Critics suggest that rap in general romanticizes a criminal lifestyle and encourages young listeners to strive for a similar way of life. Others counter by saying that generalization is a slippery slope and that rap music should rather be seen as a way of expressing one’s own experiences. When this debate is put in the limelight, other important topics are easily forgotten. For instance, the objectification of women is sometimes normalized in the rap genre, however much less discussed within a Swedish perspective. The purpose of this study is to examine lyrics in Swedish rap music from a gender perspective. Through a qualitative critical linguistic textual analysis and with support from existing theories about gender, hegemonic masculinity, representation and stereotypes, explore the design of masculinity, femininity and patriarchal structures in the most played Swedish rap songs in the year 2021. The analysis identified five overall themes in the empirical research: trust, emotions, provocation, sexism and superiority. The study found that masculinity takes form in the lyrics through the highlighting of masculine-like characteristics as something to strive for, setting the standard for how men should act and behave. Femininity in the rap lyrics takes form through the degrading of women as she is always seen through the male gaze and is an object rather than a subject. Representations of masculinity and femininity can be considered stereotypical in that they fulfill several patterns of gender structures. Patriarchal structures are reproduced through the sender as they convey that messages connected to sexism and hegemonic masculinity are reasonable and acceptable. In conclusion the study identifies a different kind of hegemonic masculinity where emotions are allowed to take place, but are hidden behind a cover of metaphors and parables. To avoid ending up in a “trap of weakness” where men who show emotions don't fulfill the demands of western masculinity standards, feelings and experiences are articulated symbolically and in a more accepted masculine forum. Keywords: rap music, gender, hegemonic masculinity, representation, stereotypes, femininity, masculinity.

The purpose of this essay is to explore how social workers view a possible connection between exposure to honour violence and development of mental illness and/or substance abuse. We first heard of the possible connection from a voluntary organization who work in this field and who believe that this connection could be common. We therefore wanted to explore this from the perspective of social workers who come into contact with victims of honour violence: was this something they had noticed? How did they deal with it if it was noticed? We also asked how the possible connection could be interpreted and, supposing the social workers had failed to notice the connection, why this could be. We made five qualitative interviews with six social workers working in different contexts whom within their work come across honour-related issues. We took our theoretical basis from research about children exposed to violence as well as theories about patriarchal family structures and the development of identity. Our results show that it is common for girls exposed to honour violence to feel mentally ill and that this can lead to anxiety, depression and/or self harm. Not all of the social workers had noticed a connection between exposure to honour violence and the development of substance abuse, but several of them had witnessed it. The treatment of mental illness happened mainly within the workplace, though sometimes the psychiatric clinic was contacted. Where social workers came across both substance abuse and honour violence, they had difficulties finding help for the girls. Furthermore the results show that the connection can be understood in light of what the girls are exposed to as well as the difficulties with a possible break up from the family. This means a difficult and complex process where the identity of the girls are negatively affected, which also gives consequences for their mental state and can possibly lead to the development of substance abuse.

This is a personal project about a fed-up woman who sits down on the chair by the pottery wheel simply because she craves it. It is about conducting a non-result oriented design process. A process where the making, the closeness between the mind and hand, is both the research and mediation. It is a project that acknowledges the potential care has in relation to design, while it's dealing with the controversial aspects of a woman caring for herself. The project is a snap, a feminist snap, represented and materialized through the objects of clay. Where a collapsed bowl, a blob, becomes a materialized revolt against everything women are being told to endure. It is a project that brings design and poetry together. Aiming to explore how objects can gain agency and be in dialogue with society. How objects can materialize both the resistance against, and the result of, the patriarchal structure.

Syftet med denna uppsats är att igenom det resultat som kommit fram efter sex individuella intervjuer med tre kristna och tre icke-kristna som förlorat sin tro få fram om kristendomen besitter patriarkala strukturer. Syftet är också att ta reda på att om kristendomen i sådana fall gör det, vad det då kan finnas för underliggande anledning(ar) till att kvinnor söker sig till religion och män söker sig ifrån religion som den tidigare forskningen visar. Intervjuerna berör ämnen såsom patriarkat, patriarkala strukturer, intervjuobjektens egna syn på kristendomen och huruvida det finns en koppling mellan kristendomen och patriarkala strukturer. Intervjuobjekten får även svara med sina egna teorier till varför kvinnor söker sig till religion och män gör tvärtom. Den metod som använts för denna uppsats är att de intervjuobjekt som deltagit har haft den erfarenhet som krävts för att kunna delta, dvs att antingen ha en kristen tro eller att ha tappat en kristen tro. Resultatet av denna uppsats är mångfaldig och eftersom denna uppsats är småskalig har det ej kunnat uteslutits att ett annat och/eller ett mer konkret resultat kunnat varit möjligt om den varit bredare eller med fler intervjuobjekt. Slutsatsen blir därför att utifrån de intervjuade, tidigare forskning och nuvarande relevant media finns det tecken på att kristendomen, likt samhället i stort, fortfarande har patriarkala strukturer.

Uppsatsens syfte är att studera hur Victoria Mas roman De galna kvinnornas bal (2022) anspelar på traditionen female gothic och motivet den galna kvinnan i en kontext av 1800-talets patriarkala strukturer. Romanen studeras därför i relation till Charlotte Brontës Jane Eyre (1847), Charlotte Perkins Gilmans The Yellow Wallpaper (1892) och Selma Lagerlöfs Spökhanden (1898), för att urskilja hur motivet den galna kvinnan har använts i 1800-talets klassiska gotiska litteratur, och om några signifikanta skillnader förekommer i Mas (2022) moderna roman. Den komparativa och intertextuella studien utförs med en kvalitativ textanalys som inbegriper närläsningar och tolkningar av materialet i syfte att tolka och förstå den galna kvinnans framställning och funktion. Yvonne Hirdmans teori om genussystem och genuskontrakt tillämpas för att analysera hur den galna kvinnan underordnas en manlig auktoritetsfigur, och vilka oönskade egenskaper som hon fångar upp. Slutsatserna visar framför allt hur den galna kvinnan i De galna kvinnornas bal (Mas 2022) fyller en samhällskritisk funktion, eftersom romanen med en samtida röst slagkraftigt kritiserar den manliga auktoritetsfiguren till skillnad från jämförelsematerialet. Den galna kvinnans oönskade egenskaper framställs heller inte som orimliga eller farliga, vilket särskiljer sig från Jane Eyre (Brontë 1847) där den galna kvinnan framställs med aggressiva och farliga egenskaper. En annan signifikant skillnad i Mas (2022) roman är att den galna kvinnan framställs som ett intressant forskningsobjekt att experimentera på och visa upp för allmänheten, till skillnad från de galna kvinnorna i 1800-talstexterna.

Denna uppsats undersöker hur personer som utsatts för sexuellt våld upplever den hjälp, stöd och vård som samhället tillhandahåller. Syftet är att betrakta detta utifrån ett genusperspektiv för att undersöka hur föreställningar om sexualitet och kön påverkar möjligheten till hjälp, stöd och vård. Uppsatsens empiriska material består av två kvalitativa delstudier. Den första delstudien är genomförd med hjälp av en enkät via Google formulär som spridits på sociala medier, där 89 personer svarar. Den andra delstudien syftar till att ge en fördjupad förståelse om det valda ämnet och empirin är insamlad genom mailkontakt med de personer som i den tidigare delstudien samtyckt till att svara på fler frågor. För att analysera denna empiri används följande teorier och begrepp: Pierre Bourdieus (2004) teori om det symboliska våldet, Simone de Beauvoirs (2017) teori om det andra könet samt Erving Goffmans (2011) begrepp stigma. I resultatet synliggörs hur föreställningar om sexualitet och kön mynnar ut i patriarkala strukturer, vilka påverkar den utsatte på flera plan då det kommer till att söka och få tillgång till hjälp, stöd och vård. Resultatet visar även på socialtjänstens osynlighet i sammanhanget och att få personer valt att vända sig dit för att få stöd. Utöver detta synliggör resultatet att god kompetens och ett gott bemötande är nyckeln för att den utsatte ska vara behjälpt av stöd och vård. / This essay examines how people who have been subjected to sexual violence experience the help, support and care that society provides. The purpose is to look at this from a gender perspective to examine how conceptions of sexuality and gender affect the possibility of help, support and care. The essay's empirical material consists of two qualitative sub-studies. The first sub-study was conducted using a survey via Google form that was distributed on social media, in which 89 people responded. The second sub-study aims to provide a deeper understanding of the chosen topic and the empirical data is collected through e-mail contact with the people who in the previous sub-study agreed to in-depth interviews. To analyze this empiricism the following theories and concepts are used: Pierre Bourdieu's (2004) theory of symbolic violence, Simone de Beauvoir's (2017) theory of the second sex and Erving Goffman's (2011) concept of stigma. The result highlights how conceptions of sexuality and gender result in patriarchal structures, which affect the vulnerable at several levels when it comes to seeking and accessing help, support and care. The result also shows that Social Services, in this context, are perceived as invisible and that the majority of the respondents choose not to request support from them. In addition to this, the result shows that good skills and good care are the key to the victim being assisted by support and care.

The honour norm is strong within the Middle East but is scattered all over the world. As a result of immigration, the honorary context has become more established in Sweden. Violence, committed in the name of honour, is commonly executed by male family members. Thus, young men are forced, in some degree, to participate in the oppression and control of their sisters. Violence exercised in the name of honour, can be traced back to the patriarchal family system in which woman are subordinate to men. The purpose of this study is to highlight the young men's subjective perspective to honour and honour-related violence, as well as if they have managed to distance themselves from it. In the study, interviews are conducted with four young men. The results obtained show that some of the young men have an ambivalent attitude to certain matters relating to honour and what is not acceptable female behaviour. The results reveal that certain parts of the patriarchal thinking are identified in the opinions of some of the young men interviewed. Further, the results also suggest that education and community action are essential for the discussion of honour and the honour norm, in order to create change.

People living with honor-related violence and oppression has in many cases a limited room for maneuver. Even though it exists several organizations today that work to support vulnerable people in Sweden, the problems remain. The present study aims to examine Swedish located and thereby obtain an increased knowledge and a deeper understanding of the organizations work and their crime prevention efforts against honor-related violence and oppression. The study conducted qualitative semi-structured interviews with five different organizations, all of which worked with support and protection efforts for people who are exposed to honor-related violence and oppression. The results showed that the context of honor is governed by patriarchal societal that are reproduced for generations. As, according to the context of honor, it is of great importance that women follow the group’s norms, it leads to women being most exposed to the problem. Therefore, should more organizations develop preventive measures towards changing attitudes of the perpetrator. At last, the results showed that more knowledge is required to be able to create more long-term efforts that prevent the emergence of honor-related violence and oppression. / Personer som lever med hedersrelaterat våld och förtryck har i många fall ett begränsat handlingsutrymme. Trots att det idag finns flera verksamheter som arbetar med att stödja personer som är utsatta i Sverige, kvarstår problematiken. Den föreliggande studien syftar till att undersöka svenskbelägna verksamheter och därigenom erhålla en ökad kunskap och en djupare förståelse om verksamheternas arbete och deras brottspreventiva insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck. Studien genomförde kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem olika verksamheter som alla arbetade med stöd- och skyddsinsatser till personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Resultatet visade att hederskontexten styrs utifrån patriarkala samhällsstrukturer som reproduceras i generationer. Då det enligt hederskontexten är av stor vikt att kvinnor efterföljer gruppens normer leder det till att kvinnor blir mest utsatta för problematiken. Därför bör fler verksamheter utveckla förebyggande insatser mot att förändra attityderna hos gärningspersonen. Slutligen krävs mer kunskap för att kunna skapa långsiktiga insatser som förhindrar uppkomsten av hedersrelaterat våld och förtryck.