Denna uppsats undersöker hur personer som utsatts för sexuellt våld upplever den hjälp, stöd och vård som samhället tillhandahåller. Syftet är att betrakta detta utifrån ett genusperspektiv för att undersöka hur föreställningar om sexualitet och kön påverkar möjligheten till hjälp, stöd och vård. Uppsatsens empiriska material består av två kvalitativa delstudier. Den första delstudien är genomförd med hjälp av en enkät via Google formulär som spridits på sociala medier, där 89 personer svarar. Den andra delstudien syftar till att ge en fördjupad förståelse om det valda ämnet och empirin är insamlad genom mailkontakt med de personer som i den tidigare delstudien samtyckt till att svara på fler frågor. För att analysera denna empiri används följande teorier och begrepp: Pierre Bourdieus (2004) teori om det symboliska våldet, Simone de Beauvoirs (2017) teori om det andra könet samt Erving Goffmans (2011) begrepp stigma. I resultatet synliggörs hur föreställningar om sexualitet och kön mynnar ut i patriarkala strukturer, vilka påverkar den utsatte på flera plan då det kommer till att söka och få tillgång till hjälp, stöd och vård. Resultatet visar även på socialtjänstens osynlighet i sammanhanget och att få personer valt att vända sig dit för att få stöd. Utöver detta synliggör resultatet att god kompetens och ett gott bemötande är nyckeln för att den utsatte ska vara behjälpt av stöd och vård. / This essay examines how people who have been subjected to sexual violence experience the help, support and care that society provides. The purpose is to look at this from a gender perspective to examine how conceptions of sexuality and gender affect the possibility of help, support and care. The essay's empirical material consists of two qualitative sub-studies. The first sub-study was conducted using a survey via Google form that was distributed on social media, in which 89 people responded. The second sub-study aims to provide a deeper understanding of the chosen topic and the empirical data is collected through e-mail contact with the people who in the previous sub-study agreed to in-depth interviews. To analyze this empiricism the following theories and concepts are used: Pierre Bourdieu's (2004) theory of symbolic violence, Simone de Beauvoir's (2017) theory of the second sex and Erving Goffman's (2011) concept of stigma. The result highlights how conceptions of sexuality and gender result in patriarchal structures, which affect the vulnerable at several levels when it comes to seeking and accessing help, support and care. The result also shows that Social Services, in this context, are perceived as invisible and that the majority of the respondents choose not to request support from them. In addition to this, the result shows that good skills and good care are the key to the victim being assisted by support and care.

Bakgrund: Utmattningssyndrom är en allt vanligare sjukskrivningsorsak. Framför allt inom kvinnodominerade yrken. Individerna som blir utsatta för stress i yrkeslivet och privatlivet har därmed sämre tillgång till återhämtning. Syfte: Belysa kvinnors upplevelse av återhämtning från ett utmattningssyndrom inom riskyrken.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på fem självbiografier som har en manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet presenterades tre huvudkategorier: Tankar och upplevelser om återhämtningen, Socialt stöd från vården och omgivningen och Positiva förändringar och nya tankesätt. Dessa kategorier delades i sin tur upp i nio subkategorier. Slutsats: Utmattningssyndromet har, trots smärtsamma erfarenheter, givit dem drabbade ett mer meningsfullt liv. Stöd och förståelse från omgivningen är mycket betydelsefullt för personen och återhämtningen. Att ge tid till återhämtningen är en nödvändighet för att kunna bli frisk.