Syftet med denna studie är att bidra till en ökad kunskap kring hur den didaktiska modellen Map of practical work framtagen av Millar m.fl. (1999) kan användas som stöd för didaktisk design samt didaktisk analys av naturvetenskapsundervisningen på låg- och mellanstadiet. Vi har exemplifierat hur modellen Map of practical work kan användas som stöd i planering, genomförande och analys av undervisning. För att göra detta har vi använt oss av forskningsansatsen aktionsforskning. Vi har med stöd i modellen tagit fram en laborativ undervisningssekvens om blandningar och lösningar som vi använt oss av i tre cykler. Efter varje individuell cykel gjordes en analys av den tidigare cykeln med hjälp av modellen. Analysen i sin tur lade grunden för de didaktiska val vi gjorde för att göra justeringar till nästa cykel som skulle genomföras. För att kunna göra observationer och analysera efterarbetet valde vi att spela in deltagarnas röster med ljudinspelning. I resultatet framkommer det hur den didaktiska modellen fungerat som stöd i planeringen, genomförandet och analysen av undervisningssekvenserna. Resultatet visar även vilka didaktiska val vi gjort med stöd av modellen. Det framkommer också inom vilken nivå av effektivitet som vi uppfattar att varje undervisningssekvens uppfyllde. Slutsatsen är att Map of practical work kan vara ett stöd för pedagoger i planerandet, genomförandet och analysen av undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena. Men kan med fördel kombineras med andra didaktiska modeller.   Nyckelord: Aktionsforskning, Didaktisk modellering, Kemi, Praktiskt arbetssätt, Systematiska undersökningar.

Föreliggande kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka lärares didaktiska utgångspunkter vid högläsningsaktiviteter i förskoleklass, årskurs ett, två och tre (F-3). För att ta reda på lärares didaktiska utgångspunkter utgår studien från frågeställningarna vilka didaktiska val ligger till grund för lärares högläsningsaktiviteter och på vilka sätt genomför lärare högläsningsaktiviteter. Tidigare forskning visar att högläsning är en viktig del i undervisningen för att eleverna ska utveckla sin läskunnighet, men aktiviteten används ofta i andra syften än att utveckla elevers språk.   Semistrukturerade intervjuer med sex verksamma och utbildade lågstadielärare ligger till grund för studiens empiri. Studiens teoretiska utgångspunkt är didaktisk teori där de didaktiska frågorna vad, hur och varför samt den didaktiska triangeln är centrala.   Resultatet visar att lärares didaktiska utgångspunkter har betydelse för hur högläsningsaktiviteter bidrar till elevers lärande och utveckling. Det framkom i resultatet att majoriteten av de intervjuade lärarna genomför högläsningsaktiviteter dagligen. Resultatet visar att lärarna i studien har olika syften med högläsningsaktiviteter såsom läsglädje, läsförståelse, ordförråd, ta del av andra människors perspektiv och som avslappningsmetod.   Nyckelord: Högläsningsaktivitet, lärare, lågstadieelever, didaktiska modeller.

Språket är en bärande del för elevens kunskapsutveckling under skoltiden. Det är genom språket vi kommunicerar med andra för att framföra tankar, åsikter och funderingar. I denna studie undersöks hur lärare använder sig av högläsning för att främja elevernas språkutveckling. Detta görs genom att analysera vilken typ av litteratur lärare vanligen väljer som högläsningsbok, vilket syfte läraren har med högläsningen samt på vilket sätt och med vilka strategier högläsningen genomförs. Studiens frågeställning är: Vilka didaktiska utgångspunkter har lärare vid litteraturval och högläsning? Semistrukturerade intervjuer med tio verksamma lågstadielärare ligger till grund för vår empiri. I diskussionsdelen väger vi det insamlade materialet mot tidigare forskning. Studien antar ett sociokulturellt perspektiv då språket används och utvecklas i samspel med andra människor.  Studien kommer fram till att dialogen med eleverna under högläsning är en viktig del i den språkliga utvecklingen. Utifrån diskussioner kan svåra ord och begrepp förklaras och sättas i andra sammanhang. Diskussionerna utmanar även elevernas kognitiva förmåga då de får sätta sig in i andras situationer eller ta ställning utifrån frågor. Lärare tenderar att välja skönlitterära texter under högläsningen. Den stora variationen av skönlitteratur möjliggör att lärare kan välja böcker så alla elever får lyssna till berättelser som de är intresserade av. Med hjälp av skönlitteraturen kanlärare lyfta situationer som uppstår i klassen eller mellan elever på ett enkelt och anspråkslöst sätt.  För vidare forskning vore det intressant att göra en kvalitativ studie där lärare ges möjlighet att högläsa speciellt utvald sakprosa i berättelseform för att se hur detta påverkar dels lärarnas syn på sakprosa, dels elevernas språkutveckling. Vi föreslår att tillfråga bibliotekarier för att ta fram lämplig litteratur. / Language is a key part of the student's knowledge development during school time. It is through language that we communicate with others to express thoughts, opinions, and reflections. This study examines how teachers use reading aloud to promote students' language development. This is done by analyzing what type of literature teachers usually choose as reading aloud books, what purpose the teacher has with reading aloud and in what way and with what strategies the reading aloud is carried out. The study's question is: What didactic starting points does the teacher have when choosing literature and reading aloud? Semi-structured interviews with ten active primary school teachers form the basis of our empirical data. In the discussion section, we weigh the collected material against previous research. We assume a sociocultural perspective when the language is used and developed in interaction with other people. The research concludes that the dialogue with the students during reading aloud is an important part of language development. Based on discussions, difficult words can be explained and put in different contexts. The discussions also challenge the students' cognitive ability as they get to understand other people's situations or take a stand based on questions. Teachers tend to choose fictional texts while reading aloud. The wide variety of fiction enables the teacher to choose books so all students can hear a story that they are interested in. With the help of fiction, the teacher can highlight situations that arise in the classroom or between students in a simple and unpretentious way. For further research, it would be interesting to do a qualitative study where teachers are given the opportunity to read aloud specially selected non-fiction in narrative form to see how this affects both the teachers view of non-fiction and the students' language development. We suggest consulting librarians who can recommend appropriate literature.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur den didaktiska modellen kunskapsintressen kan användas som stöd för didaktisk analys och design av kemiundervisning i förskolan. Med avstamp i aktionsforskning gjordes en didaktisk modellering där exemplifierades hur kunskapsintressen kan användas som stöd i planering, genomförande och utvärdering av undervisning. Med kunskapsintressets tre intressen – namngivnings-, sambands- och förklaringsintresset - har det genomfört två undervisningscyklar. I undervisningscyklerna har särskilt sambandsintresset med begreppen hända och ändra betonas i planeringen samtidigt som de andra intressena har uppmärksammats. Undervisningsaktiviteten är utforskande för barnen där de får pröva sig fram och resonera kring det som kan tänkas hända. Insamlingen av empirin skedde genom ljudinspelning under aktiviteterna, där tre barn (fyra-fem års ålder) deltog per undervisningscykel. I resultatet framkommer det hur de tre intressena har använts och hur de har varit ett stöd i utvärdering och förbättring av undervisningscyklarna. Eftersom undervisningsaktiviteterna utgick från de tre intressena skapades en helhet vilket blev synlig i resultatet då flera barn återkopplade till begrepp när de resonerade och kring det de observerade. Det blev även tydligt att flera av barnen såg sambandet mellan det som ändras och det som händer under aktivitetens gång. Slutsatsen är att kunskapsintressen kan vara ett stöd för pedagoger i planering, genomförande och utvärdering av kemiundervisning. / The purpose of the study is to increase knowledge of how the didactic model Knowledge interest can be used as support of didactic analysis and design in in preschool chemistry. The study followed the research approach action research. With that as a starting point, a didactic modelling was made with the didactic model Knowledge interest used as support for planning, implementation and evaluation in education. With the three interests of Knowledge interests, i. e. the taxonomic, relational and explanation interest, two education cycles were implemented. In the education cycles, the relational interest of the concepts happen and change were emphasized in planning while other interest were noticed simultaneously. The data collection was made through audio recordings during the activities, in which three children per cycle (age four-five years) took part. The result shows that the three interest have been used and that they have supported the evaluation and improvement of the education cycles. Because the activities were based on the tree interests, a whole was created, which became visible in the result when several children reconnected concepts when they reasoned and around that they observed. It also became clear that several children made the connection between what changes to and what happens during the activity. The conclusion is that the model Knowledge interest can support educators in planning, implementation and evaluation in teaching chemistry.

Människor har genom alla tider behandlat varandra olika och haft olika uppfattningar om hur vi bör uppträda och bete oss utifrån kulturella och social föreställningar om genus. De normer och föreställningar som finns kring manligt och kvinnligt begränsar både flickor och pojkar såväl inom skolan som utanför. Forskning har visat på att elever blir behandlade utifrån genus och att även lärarnas arbetssätt och bemötande bidrar till de redan existerande stereotypa könsrollerna. Syftet med den här rapporten var att ta reda på hur några religionslärare i gymnasieskolan, ser på genusfrågor och hur de arbetar med genusfrågor i klassrummet. Metoden som valdes för arbetet var intervjuer, planer fanns också att parallellt med intervjuer göra en observationsstudie i klassrummet men på grund av Coronavirusets utbrott var det inte möjlighet att genomföra observationsstudie. Slutsatsen som kunde dras av arbetet visar att lärarna kan ha personliga värderingar med sig som kan påverka deras upplevelser om vem som tar mest plats i klassrummet, samt att de kvinnliga lärarna har en tendens att fokusera mer på det kvinnliga perspektivet under sina lektioner. Detta dock något som kunde tolkas av resultatet och av intervjuerna och visar inte om det gäller generellt för alla.

The purpose of the study is to examplify how to use the didatic model communicative approaches to support an proffessional experimental approach in the classroom when teaching science in primary school. This way of teaching science will lead to a more student active and dialogic communicative way of teaching. In this study the research approach didatic modeling was used with the inspiration of the cyclical process from action research. I have designed, implemented and evaluated two teaching cycles and designed a third cycle with the same content. In the study communicative approaches in my design were combined with Concept Cartoons. Furthermore, the didatic model can be used as a support in the implementation and evaluation of teaching science in order to analyse and revise the way of teaching science. In the evalutation the results show how the students get the chance to express themselves and devolope their thoughts in interaction with eachother when consciously using dialogic communicative and student active teaching. This study has exemplified how communictive approaches can be used in the science classroom to support and develop a more dialogic and student active teaching.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur Organiserande syften kan användas som stöd för didaktisk analys och design av kemiundervisning i förskolan som tar utgångspunkt i faktaböcker. Som forskningsansats har vi använt oss av aktionsforskning och inom ramen för detta gjordes en didaktisk modellering där vi exemplifierat hur den didaktiska modellen Organiserande syften kan användas som stöd i planering, genomförande samt utvärdering av undervisning i förskolan. Utifrån detta har vi i vår studie genomfört två undervisningscyklar och påbörjat en tredje där vi systematiskt har planerat, agerat, observerat och reflekterat med hjälp av begrepp som kopplas till den didaktiska modellen Organiserande syften: övergripande syfte, närliggande syfte och kontinuitet. Datainsamlingen skedde genom observation under undervisningsaktiviteterna. Aktiviteternas huvudfokus var vattnets olika faser och riktade sig till barn i åldern tre – fem år. I resultatet kunde vi se att när den didaktiska modellen Organiserande syfte användes som ett didaktiskt verktyg var denna ett stöd i utvecklingen samt förbättringen av undervisningen. Modellen hjälpte oss vid planering av aktiviteterna och synliggjorde genom övergripande och närliggande syften på vilket lärandeobjekt eller område som skulle vara i fokus. Analysen av undervisningscyklarna visade på vilka förbättringar som behövde göras inför nästkommande cykel för att det skulle utgå från barnens livsvärld samt utmana till nya upptäckter. Slutsatsen i denna studie påvisar att organiserande syften kan vara ett stöd för pedagoger i förskolan att designa, analysera samt utveckla undervisningens kvalité. / The purpose of this study is to increase the knowledge of how the didactic model organizing purposes can be used in preschool, as support in didactic analyzis and design of chemistry teaching based on non-fictional books. As a research approach, we utilized action research and within this structure didactic modeling was done. We exemplified how organizing purposes can be used as support in planning, implementation and evaluation of preschool teaching. Within this systematically planned, acted, observed and analysed two teaching cycles and planned a third by using the concepts that are linked to the model organizing purposes: ultimate purposes, proximate purposes and continuity. Data was collected through observation of the teaching activities that were carried out. The activities refer to different phases of water and was aimed at children aged three to five years. The results of this study show that using the didactic model organizing purposes as a didactic tool supports the improvement and development of teaching in a preschool environment. The model supported us in the planning of the activities by bringing light to which learning objects or area should be in focus, through the concepts ultimate and proximal purposes. Our analysis of the teaching cycles showed what improvements needed to be made. Improvements that would make the activities better based on children’s knowledge as well as challenge them to make new discoveries. The conclusion of this study shows that organizing purposes can act as support for preschool educators when designing, analyzing and developing the quality of teaching.

Syftet med denna studie är att exemplifiera hur kombinationen av de didaktiska modellerna naturvetenskapliga kunskapsintressen och växelverkan, kan användas av lärare som stöd för att ge elever i årskurs 1–3 förutsättningar för att skapa naturvetenskaplig mening av kemiinnehållet i undersökande arbete. En didaktisk modellering har utförts, där vi har använt exemplifiering med inspiration av aktionsforskning som forskningsansats för att visa hur kombinationen av de didaktiska modellerna kan användas som stöd för att planera, genomföra och utvärdera undervisningen. Med ett cykliskt arbetssätt har vi med utgångspunkt i de didaktiska modellerna genomfört en didaktisk design och didaktisk analys. Modellerna har gett oss stöd för att planera och analysera undervisningen, där vi genomfört två undervisningscykler, med en tredje cykel påbörjad. Under genomförandet av undervisningen samlades data in med hjälp av ljudinspelning, som sedan transkriberades och analyserades. I resultatet presenteras vilka didaktiska val vi gjort samt vilka konsekvenser dessa val gett. Utfallet av de didaktiska analyserna visar hur kombinationen av de didaktiska modellerna hjälpte oss att göra didaktiska val samt reflektera över hur vi kunde ge eleverna stöd i att skapa naturvetenskaplig mening. Exemplifieringen visar att kombinationen av de två didaktiska modellerna kan ge lågstadielärare stöd i att planera, genomföra och utvärdera undervisning i undersökande arbete i kemi. / The purpose of this study is to exemplify how the combination of the didactic models Scientific knowledge interests and Interaction can be used by teachers to create conditions for pupils in grades 1–3 that can support their scientific meaning making of the chemistry content in inquiry-based learning. A didactic modeling has been carried out, where we have used exemplification inspired by action research as a research approach to show how the combination of the didactic models can be used as support for planning, implementing, and evaluating the teaching in inquiry-based learning. We have used the didactic models to perform a didactic design and didactic analysis, which helped us to plan and analyze teaching through a cyclic process where we completed two teaching cycles, with a third cycle started. During the lessons, data was collected using audio recording, which was later transcribed and analyzed. In the results we present the didactic choices we made and the consequences of these choices. The outcome of the didactic analyses shows how the combination of the didactic models helped us make didactic choices and reflect on how we could support the pupils in creating scientific meaning. The exemplification shows that the combination of the two didactic models can give lower primary school teachers support in planning, implementing, and evaluating the teaching in inquiry-based learning in chemistry.

In educational research to date, many studies have tried to explain how to reduce the gap between theory and practice in science education. Parts of this research have been conducted through the medium of didactic models. Didactic models are frameworks which can help teachers make their didactic choices explicit for themselves as well as in communication with colleagues. Organizing purposes is one of these didactic models, a model which focuses on educational learning progression. In action research methodology we set out to find how a teacher’s learning progression practice could be affected by an implementation of organizing purposes. We used observations and interviews during a pilot study and three design cycles to collect out data. During our study we got to see how the didactic model organizing purposes could be useful for a teacher by giving structure to their work with learning progression in science education. We also saw what changed in the teacher’s teaching during the implementation of organizing purposes. Lastly, we found what factors the teacher saw as important and necessary for the didactic model to work. These were all linked to collaborative engagement. / I skolans värld har det gjorts flera undersökningar om hur man kan minska på gapet mellan teori och praktik i NO-undervisningen. Några av dessa undersökningar har gjorts med fokus på didaktiska modeller. Didaktiska modeller ger lärare en begreppsram som hen kan använda både när läraren strukturerar sin undervisning och när hen ska kommunicera sina didaktiska val i diskussion med kollegor. Organiserande syften är en didaktisk modell som är skapad så att läraren kan spetsa till sitt arbete med lärandeprogression. I denna undersökning användes aktionsforskning för att ta reda på hur en lärare kan använda sig av organiserande syften för att arbeta med lärandeprogression. Vi använder oss av observation och intervju för att under en pilotstudie samt tre designcykler samla data om hur läraren införlivar organiserande syften i sin undervisning. I resultat ser vi hur den didaktiska modellen organiserande syften hjälper läraren att få ett mer strukturerat arbetssätt för att uppnå lärandeprogression i NO-undervisningen. Vi har också sett vilka förändringar införlivningen av den didaktiska modellen i praktiken fått för lärarens undervisning. Slutligen har vi kunnat konstatera vilka faktorer läraren ser som viktiga för att den didaktiska modellen ska kunna fungera i praktiken.

The purpose of this study is to contribute to the increase of knowledge about how the didactic model “organizing purposes” can be utilized within a preschool environment, as support in didactic analysis and design of exploratory teaching of the chemistry concepts: mixing and separating. In this study we have implemented the research approach action research and within this framework exemplified how the didactic model organizing purposes can be used as support in the planning, implementation, and evaluation of teaching. We will study this with the help of our teaching activity that is based on “geggamoja”. Based on this, we have together with children in the age of four to five years old completed two teaching cycles and started a third cycle. We’ve systematically planned, acted, observed and reflected on the teaching design with the help of the conceptual apparatus that establish the didactical model organizing purposes: ultimate purposes, proximate purposes, end-in-view and continuity. The data for the analysis and evaluation of the teaching design was collected through observation, sound recordings and field notes of the teaching cycles that took place. The results of this study show that the model organizing purposes acted as support in making improvements. The conceptual apparatus also proved to give support in analyzing, evaluating and improving a teaching activity. To make learning meaningful and understandable for the children participating, and as a result contribute to their knowledge development. Our conclusion of this study is that educators can use organizing purposes as support in systematically improving the quality of teaching chemistry in early childhood education. / Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur den didaktiska modellen organiserande syften kan användas som stöd för didaktisk analys och design av en utforskande undervisning i förskola kring kemibegreppen blanda och separera. Vi har använt oss av aktionsforskning som forskningsansats och inom ramen för detta gjort en didaktisk modellering där vi exemplifierat hur organiserande syften kan användas som stöd i planering, genomförande och utvärdering av undervisning. Detta genom vår undervisningsaktivitet som tar utgångspunkt i geggamoja. Utifrån detta har vi tillsammans med fyra- till femåringar genomfört två undervisningscyklar och påbörjat en tredje. Vi har systematiskt planerat, agerat, observerat och reflekterat med hjälp av begreppsapparaten som utgör den didaktiska modellen organiserande syften: övergripande syfte, närliggande syfte, mål-i-sikte och kontinuitet. Insamlingen av data för analys och utvärdering av undervisningsdesignen i syftet att förbättra designen skedde genom observation, ljudinspelning och fältanteckningar under undervisningsaktiviteterna. I resultatet framkommer det att modellen organiserande syften var ett stöd för att göra förbättringar och att begreppsapparaten var ett stöd i analysen, då man skulle utvärdera och förbättra en undervisningsaktivitet. Det vill säga så att undervisningsaktiviteten blir begriplig och meningsfull för alla barn som deltar och på så sätt bidrar till deras kunskapsutveckling. Vår slutsats är att den didaktiska modellen organiserande syften kan vara ett stöd för förskollärare att på ett systematiskt sätt utveckla undervisningens kvalité i ämnet kemi i förskolan.