Med svenska som andraspråk och engelska som våra andraämne har vårt gemensamma intresse för språk lett oss till ämnet bildsamtal och studien syftar till att undersöka förutsättningar för bildsamtal som didaktisk resurs för lärande i bildundervisningen. För detta har följande frågeställningar framställts: Vilka olika former av bildsamtal förekommer i bildundervisningen?, Vad används bildsamtalen till? och Vad möjliggör respektive hindrar meningsfulla bildsamtal? Studiens teoretiska ramverk utgörs av sociokulturell teori och metoden av etnografiska observationer. För hantering av det empiriska materialet används Mortimer och Scotts (2003) analytiska ramverk för kommunikativa förhållningssätt i klassrummet. Deras modell identifierar två kommunikativa dimensioner som vidare delas in i fyra subkategorier vilka vi använder för att kategorisera de olika former av bildsamtal vi observerat. Resultatet visar att bildsamtalen förekommer kontinuerligt under samtliga lektioner, främst med lärarna som samtalsledare. Lärarna använder flertalet dialogiska och kommunikativa resurser och förhållningssätt. Även eleverna engagerar sig i bildsamtalen men behärskar färre kommunikativa resurser för att bedriva utvecklande och dialogiska samtal. I stort används bildsamtalen till att utveckla elevernas bilder och bildanalyser, likaså utveckla idéer, tankar och kunskap tillsammans. Ytterligare identifieras utmaningar vilka utgör hinder för meningsfulla bildsamtal såsom språkliga barriärer, stökiga klassrumskulturer och destruktiva könsnormer. Slutligen diskuterar vi resultatets didaktiska implikationer, lärarens centrala roll som samtalsledare och betydelsen av att ge tid för bildsamtalen under bildundervisningen.

The purpose of the study is to examplify how to use the didatic model communicative approaches to support an proffessional experimental approach in the classroom when teaching science in primary school. This way of teaching science will lead to a more student active and dialogic communicative way of teaching. In this study the research approach didatic modeling was used with the inspiration of the cyclical process from action research. I have designed, implemented and evaluated two teaching cycles and designed a third cycle with the same content. In the study communicative approaches in my design were combined with Concept Cartoons. Furthermore, the didatic model can be used as a support in the implementation and evaluation of teaching science in order to analyse and revise the way of teaching science. In the evalutation the results show how the students get the chance to express themselves and devolope their thoughts in interaction with eachother when consciously using dialogic communicative and student active teaching. This study has exemplified how communictive approaches can be used in the science classroom to support and develop a more dialogic and student active teaching.

Kommunikation kan ske via tal, skrift eller kroppsspråk. Elever kommunicerar dagligen både hemma och i skolan. Syftet med studien är att undersöka vad som kan påverka elevers muntliga förmåga, där studien är avgränsad till kommunikativa förhållningssätt, arbetsmetoder och klassrumsmiljö. En annan avgränsning är att studien genomförs på endast en skola eftersom det är begränsat med tid och resurser. Studien grundas på en kvalitativ ansats och de verktyg som används är observationer i två klasser och intervjuer med två lärare. Det hermeneutiska paradigmet och det sociokulturella perspektivet är den teoretiska ramen för studien. Under observationerna framkommer det att dialogisk, interaktiv, icke- interaktiv och auktoritativ kommunikation genomsyrar klassrummen. Dessutom visar resultatet att den arbetsmetod som lärarna använder mest är grupparbeten och att mindre grupper är mest givande. Det som framkommer under intervjuerna är att lärarna anser att relationer och motivation är sammanvävda och påverkar varandra, vilket överensstämmer med den tidigare forskningen.