Global ETD Search

1	Muntlig delaktighet för elever med svag språkförståelse : Vilka metoder använder lärarna i den naturvetenskapliga undervisningen för elever med svag språkförståelse? Berta, Anna January 2023 (has links) I den här studien undersöktes vilka metoder som aktiverar elever i muntlig interaktion och som stöttar elever med svag språkförståelse i de naturvetenskapliga ämnena och i allmänhet. Studiens metod består av fyra semistrukturerade intervjuer och fyra ostrukturerade observationer av NO lektioner. Studien visade att samtliga fyra lärare använde sig mycket av varierande undervisning med stort fokus på samspel och interaktion med andra. Lärarnas förklaring till detta var att ordförrådet måste byggas upp för att eleverna ska kunna utrycka sig verbalt. Genom samspel och interaktion med varandra, maximeras elevernas verbala uttrycksförmåga och tillgängliga lärmiljöer underlättar elevernas inlärningsförmåga enligt lärarna. De metoder som användes av lärarna för att hjälpa eleverna att aktivera deras muntliga förmåga var tydlighet, struktur och möjligheter att språka i olika sammanhang. Lärarnas motivering till detta var att eleverna som har svag språkförståelse måste använda språket ofta och i många olika sammanhang, men för att kunna göra detta, speciellt i naturvetenskapliga ämnena, måste det finnas tydlig struktur och ramar som hjälpmedel för att eleverna ska kunna använda språket. Studiens resultat visade att lärarna behöver variera sin undervisning, anpassa utifrån alla elevers individuella förutsättningar och konkretisera genom mycket visuellt stöd och struktur. Lärarnas uppfattning var att först då kan eleverna få en språkutvecklande undervisning som möjliggör muntlig delaktighet för samtliga elever. svag språkförståelse muntlig förmåga lärandeteori interaktion Pedagogy Pedagogik
2	”Any frågor?” : En studie om lärares användning av talad engelska i engelskundervisningen inom årskurs 4-6. / ”Any questions?” : A study of teachers’ use of spoken English in English teaching in grades 4-6. Danielsson, Amanda, Håkansson, Johanna, Wiss, Hanna January 2017 (has links) InledningVår studie fokuserar på hur lärare använder sig av talad engelska i undervisningen samt ivilken utsträckning. Läroplanen har utvecklats och en allt mer kommunikativ syn på lärandehar vuxit fram. Lärares undervisningssätt och hur de arbetar med muntlig språkinlärning är avstor vikt för att elever ska få möjlighet att utveckla sin muntliga förmåga i ämnet engelska. Vivill undersöka hur lärare arbetar för att stötta eleverna samt belysa vad som kan hindra demfrån att använda talad engelska.Studiens syfteVår studie fokuserar på i vilken utsträckning lärare använder sig av talad engelska ispråkundervisningen samt hur de stöttar eleverna i utvecklingen av den muntliga förmågan.Studien undersöker även vilka eventuella hinder som kan uppstå för att tala engelska iklassrummet.MetodVi har valt att använda oss av kvalitativa metoder i form av observation och semi-struktureradintervju. Fenomenet studien undersöker är undervisning kring muntligakommunikationsfärdigheter inom ämnet engelska. Studien fokuserar på hermeneutik; att tolkarespondenternas svar i dess sociala kontext och få tillgång till deras upplevelser.ResultatStudiens resultat visar i vilken utsträckning lärare använder sig av muntlig engelska iengelskundervisningen samt hur de stöttar eleverna i utvecklingen av den muntliga förmågan.Resultat från observationerna och intervjuerna presenteras separat och sammanställs sedanparallellt under diskussion. Studien visar att det är upp till varje enskild lärare att avgöra ivilken utsträckning den muntliga undervisningen ska hållas på engelska. Majoriteten avlärarna i studien anser att det är viktigt att tala engelska i största möjliga mån och att deanvänder olika former av stöttning. Dock talar lärarna inte engelska i den omfattning som desjälva anser önskvärt. Faktorer som anses utgöra hinder för att tala engelska i undervisningenär bristande språkligt självförtroende, elevernas varierande kunskapsnivå samt tidsbrist. Stöttning muntlig förmåga engelska målspråk språklig förebild språkligt självförtroende. Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
3	”Det är lättare att prata om sånt man tycker om” : En fallstudie om en lärares undervisningsmetoder och elevernas motivation till att prata engelska / ”It’s easier to talk about things that interest you” : A case study of one teacher’s teaching methods and pupils’ motivation to speak English Engfors, Jennie-Marie January 2021 (has links) Syftet med denna studie är att belysa hur undervisningen i engelska kan utformas för att motivera eleverna att kommunicera, vilket därmed främjar utvecklingen av deras muntliga förmåga. Elever ska under sin grundskoletid utveckla en språklig säkerhet och undervisningens huvudsakliga syfte är att ge dem förutsättningar att utveckla en kommunikativ kompetens med fokus på begriplighet, så att de kan göra sig förstådda på engelska i olika sammanhang. Undervisningen ska därför ge elever rikt med tillfällen att kommunicera i för dem meningsfulla situationer. Emellertid har det visat sig att engelskundervisningen i många skolor i hög utsträckning baseras enbart på ett läromedel, vilket inte alltid motiverar elever. Vidare är motivation en betydande drivkraft för språkinlärningen. Mot den bakgrunden, fokuserar därför denna studies forskningsfrågor på vilka metoder en lärare kan använda för att motivera sina elever att prata samt vad eleverna anser motiverar dem. För att svara på dessa frågor har en fallstudie genomförts i en klass med observationer, kvalitativa intervjuer och läromedelsanalys som metoder för insamling av data. Resultatet visar att läraren använder varierande metoder för att få eleverna att prata och att det som motiverar eleverna allra mest är kommunikativa aktiviteter såsom rollspel och gruppbaserade projektarbeten samt lekar. Dessutom anser eleverna att det är lättare att prata engelska när de får prata om sådant som intresserar dem och som de tycker om. Analysen av läromedlet, som fokuserade på att räkna och kategorisera muntliga övningar, visade att en förhållandevis stor del övningar uppmuntrade till meningsfull kommunikation. Trots detta, och trots att eleverna såg nyttan med att arbeta med läromedlet, ansåg de inte att den motiverade dem i någon större utsträckning. Slutligen visade det sig att vikten av att kunna uttala ord är avgörande för att eleverna ska vilja och våga kommunicera på engelska i klassrummet. engelskundervisning kommunikativ kompetens läromedel motivation muntlig förmåga undervisningsmetoder vilja att kommunicera Pedagogy Pedagogik Didactics Didaktik
4	De tysta eleverna : att undervisa elever med talängslan / The “mute” students : to teach students with foreign language anxiety Rask, Nina January 2023 (has links) Den här examensuppsatsen tar upp problemet med elever som upplever ängslan att tala ett främmande språk, i detta fall engelska, så kallat foreign language anxiety (FLA). Syftet är ökad kunskap om vad som orsakar FLA, vilka konsekvenser det medför och hur dessa kan hanteras i klassrumsmiljö. Resultatet kan förhoppningsvis vara av betydelse för andra studenter och lärare och även öppna upp för vidare forskning i framtiden.Studien är genomförd med ämnesdidaktisk inriktning med teoretiska perspektiv, tidigare forskning och kvalitativa intervjuer med elever för att få fram deras erfarenhet av problemet. Resultatet visar att deltagarna inte har haft någon eller bristfällig träning i att tala engelska i hemlandet och detta förorsakar ofta stress på lektionerna i Sverige. De intervjuade eleverna har trots svårigheterna lyckats komma över nybörjarstadiet tack vare egna strategier som t.ex. att de är aktiva på fritiden med kontakt med språket via olika medier. Några av dem använder också sina barn som resurs, t.ex. vid läxläsning. Slutligen har resultatet från studien analyserats och diskuterats i förhållande till teorier och tidigare forskning. foreign language anxiety mute English learners engelska främmande språk muntlig förmåga Social Sciences Samhällsvetenskap
5	Kooperativt lärande & elevers muntliga förmågor i skolämnet svenska : En kvalitativ intervjustudie om hur lärare arbetar med kooperativt lärande för att utveckla elevers muntliga förmågor Houssami El Halabi, Laila, Bel Haj, Iman January 2022 (has links) Studien syftar till att undersöka hur verksamma grundskolelärare F-3 arbetar med att utveckla elevers muntliga förmågor i skolämnet svenska utifrån kooperativt lärande. Kooperativt lärande, KL, är ett förhållningssätt som innebär att lärandet sker genom samarbete och i samspel med andra elever. Studiens frågeställningar behandlar hur lärare beskriver att de utvecklar elevers muntliga förmågor, hur de stöttar elevers delaktighet i samtal och i grupparbeten samt vilka arbetssätt som lärarna anser är bra eller mindre bra gällande utvecklingen av elevers muntliga förmågor. Studiens teoretiska utgångspunkter innefattar det sociokulturella perspektivet, som innebär att lärandet sker genom kommunikation och interaktion. De teoretiska utgångspunkterna tar dessutom upp den proximala utvecklingszonen och stöttning (scaffolding) som är förknippade med varandra, och innebär att kunskapsinhämtningen ständigt är i en pågående process och att elever, genom en mer kunnig person, kan utveckla nya kunskaper. För att undersöka studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sammanlagt nio verksamma lärare inom F-3, som använder KL som ett förhållningssätt i undervisningen. Resultatet visar att samtliga lärare utvecklar elevers muntliga förmågor genom kommunikation, samspel och samarbete. I resultatet framkom det dessutom att det vanligaste arbetssättet eleverna arbetade med gällande deras utveckling av den muntliga förmågan var par- och grupparbeten. Studien lyfter fram att KL har förmågan att främja elevers utveckling av den muntliga förmågan. Kooperativt lärande positivt ömsesidigt beroende samspel samarbete muntlig förmåga sociokulturella perspektivet par- och grupparbete F–3 delaktighet Learning Lärande Pedagogy Pedagogik Didactics Didaktik Languages and Literature Språk och litteratur
6	På tal om muntlighet : Lågstadielärares perspektiv på stödstrukturer för organiserade samtal i svenskundervisningen / Speaking of oral presentations : Primary school teachers’ perspective on scaffolding strategies for speaking activities in the teaching of Swedish Ferm, Fanny, Grossmann, Maria January 2020 (has links) Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka stödstrukturer lågstadielärare uppger att de bygger i klassrummet för att stötta organiserade samtal i svenskundervisningen. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin där begreppet stödstruktur är centralt. Vidare har semistrukturerade intervjuer besvarats skriftligt av sju lågstadielärare och i analysen av empirin användes två kategoriseringar av stödstrukturer: intellektuella och fysiska (Säljö, 2000:100). De intellektuella stödstrukturer som framkom i studien är läraren som kommunikativ förebild, det sociala klassrumsklimatet, elevens självkänsla samt kamratlärande. De fysiska stödstrukturer som utkristalliserades i materialet var klassrumsmöblering, text- och bildstöd samt andra fysiska artefakter. Av dessa ansåg flertalet lärare att textoch bildstöd var den bäst fungerande stödstrukturen. Lärarens sätt att visa och vägleda eleverna till att föra samtal, det vill säga att vara en kommunikativ förebild, var ytterligare en stödstruktur som uppfattades som framgångsrik. Bland intervjusvaren nämndes tämligen få fysiska artefakter, vilket var ett oväntat resultat. Scaffolding primary school teaching of Swedish speech talk speaking activities Stödstrukturer stöttning lågstadiet svenskundervisning muntlighet muntlig förmåga organiserade samtal Pedagogy Pedagogik Learning Lärande Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
7	Klassrumsmiljöns och arbetsmetodernas påverkan på elevers muntliga förmåga : En empirisk undersökning utifrån ett lärarperspektiv / The impact of the classroom environment and working methods on students' oral ability : An empirical study from a teacher's perspective Causevic, Mirsada, Salomonsson, Desirée January 2020 (has links) Kommunikation kan ske via tal, skrift eller kroppsspråk. Elever kommunicerar dagligen både hemma och i skolan. Syftet med studien är att undersöka vad som kan påverka elevers muntliga förmåga, där studien är avgränsad till kommunikativa förhållningssätt, arbetsmetoder och klassrumsmiljö. En annan avgränsning är att studien genomförs på endast en skola eftersom det är begränsat med tid och resurser. Studien grundas på en kvalitativ ansats och de verktyg som används är observationer i två klasser och intervjuer med två lärare. Det hermeneutiska paradigmet och det sociokulturella perspektivet är den teoretiska ramen för studien. Under observationerna framkommer det att dialogisk, interaktiv, icke- interaktiv och auktoritativ kommunikation genomsyrar klassrummen. Dessutom visar resultatet att den arbetsmetod som lärarna använder mest är grupparbeten och att mindre grupper är mest givande. Det som framkommer under intervjuerna är att lärarna anser att relationer och motivation är sammanvävda och påverkar varandra, vilket överensstämmer med den tidigare forskningen. Language oral ability communicative approaches working methods classroom environment relationships motivation Språk muntlig förmåga kommunikativa förhållningssätt arbetsmetoder klassrumsmiljö relationer motivation Languages and Literature Språk och litteratur
8	Samhällsorienterade begrepp : En empirisk studie utifrån ett lärarperspektiv / Social Science concepts : An empirical study from a teacher´s perspective Salomonsson, Desirée January 2020 (has links) Denna studie handlar om samhällsorienterade begrepp. Studiens syfte är att undersöka vilka samhällsorienterade begrepp som syns i lärares samhällsundervisning. Studien ska även undersöka vilka metoder lärare använder sig av för att elever ska förstå begrepp och hur lärare bedömer elevers begreppskunskaper. Detta har undersökts genom nio observationer och två intervjuer av två lärare i Södra Sverige. Metoderna har använts på grund av att studien har en kvalitativ ansats. I kapitlet ”Teori och tidigare forskning” berörs läsförståelse, ordförråd, ämnesspråk, samhällsorienterade begrepp, begreppsundervisning och bedömning. I resultatet framgår det att lärarna som observerades använde centrala begrepp och använde speciellt läsning, diskussioner och samtal som metoder. I resultatet framgår det även att lärarna bedömde, genom att de lyssnade på elevernas muntliga förmågor och att de gick runt och läste vad eleverna skrev. oral ability written ability Social Science concepts assessment discussions conversations reading teaching models subject language reading comprehension vocabulary muntlig förmåga skriftlig förmåga samhällsorienterade begrepp bedömning diskussioner samtal läsning undervisning modeller ämnesspråk läsförståelse ordförråd Educational Sciences Utbildningsvetenskap

Search results