Movies are a part of everybody’s, including student everyday life. Teachers have to give their students the tools and means to critically examine movies and media as a whole. This study aims to examine how seven teachers in southern Sweden didactically motivate their use of movies; specifically entertainment features in the history subject. The theoretical framework of this study is Knud Illeris theories about the three dimensions of learning. These three dimensions are: content, motivation and interaction. Content is what the learning process is supposed to teach, motivation is the individuals own drive to absorb the content and interaction refers to the interaction between the individual and the close social sphere and the society.   The results of this study show that the teachers interviewed are positive to the use of movies in the history subject. At the same time they were critical of the factuality of the history in movies. The main reason for showing movies to the students, according to the teachers, is that it offers a visual and emotional opportunity to experience history. Movies can also awaken an interest for history in the students. Even though the teachers are working at different schools and in different counties most of them apply a similar approach to using movies as a method of teaching. Most of them use it as a basis for discussion with the class and amongst the students. Another reoccurring result in the interviews is the lack of time in the courses in history. This inhibits the use of movies in the classroom.

Syftet med vår undersökning var att fördjupa oss i hur pedagoger arbetar och tänker kring musik, utifrån aktuell forskning och läroplan, för att främja yngre barns språkutveckling. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer av fem kvinnliga förskollärare på olika orter i södra Sverige. Förskollärarna som intervjuats arbetar med barn i åldrarna 1-5. Resultatet i undersökningen visade på att musiken används på varierande sätt på förskolorna, enligt pedagogerna. Det framkom att musik förekom i bland annat planerade sångsamlingar, men även spontant i vardagen av både barn och vuxna. Utifrån resultatet går det att utläsa att förskollärarna anser att musiken är viktig för språkutvecklingen, gemenskapen i gruppen samt att de använder musiken för att förtydliga innebörden i bland annat ord och begrepp. Pedagogerna använder förskolans läroplan aktivt och på ett varierande sett, dock syns en brist när det gäller att använda forskning kring musik och språk i verksamheten. I resultatet kan dock en potential till att forskningen skulle kunna användas mer skymtas då de flesta pedagogerna uttryckte att de har viljan, men inte tiden, att sätta sig in i forskning.

I den här studien undersöktes vilka metoder som aktiverar elever i muntlig interaktion och som stöttar elever med svag språkförståelse i de naturvetenskapliga ämnena och i allmänhet. Studiens metod består av fyra semistrukturerade intervjuer och fyra ostrukturerade observationer av NO lektioner. Studien visade att samtliga fyra lärare använde sig mycket av varierande undervisning med stort fokus på samspel och interaktion med andra. Lärarnas förklaring till detta var att ordförrådet måste byggas upp för att eleverna ska kunna utrycka sig verbalt. Genom samspel och interaktion med varandra, maximeras elevernas verbala uttrycksförmåga och tillgängliga lärmiljöer underlättar elevernas inlärningsförmåga enligt lärarna.  De metoder som användes av lärarna för att hjälpa eleverna att aktivera deras muntliga förmåga var tydlighet, struktur och möjligheter att språka i olika sammanhang. Lärarnas motivering till detta var att eleverna som har svag språkförståelse måste använda språket ofta och i många olika sammanhang, men för att kunna göra detta, speciellt i naturvetenskapliga ämnena, måste det finnas tydlig struktur och ramar som hjälpmedel för att eleverna ska kunna använda språket.  Studiens resultat visade att lärarna behöver variera sin undervisning, anpassa utifrån alla elevers individuella förutsättningar och konkretisera genom mycket visuellt stöd och struktur. Lärarnas uppfattning var att först då kan eleverna få en språkutvecklande undervisning som möjliggör muntlig delaktighet för samtliga elever.

Detta utvecklingsarbete undersöker huruvida högpresterande elever gynnas av ett kollaborativt arbetssätt i jämförelse med ett traditionellt arbetssätt i inlärningen av glosor eller begrepp. De deltagare som ingår i undersökningen är elever i högstadiet, som antingen har undervisats i tyska eller i kemi. Totalt omfattas studien av 98 elever fördelat på 51 elever inom kemiundervisning och 47 elever inom tyskundervisning. Syftet har undersökts genom att låta eleverna använda traditionellt respektive kollaborativt arbetssätt för inlärning av glosor eller begrepp. Elevernas förståelse för glosor och begrepp har prövats med kunskapstester. Eleverna har även svarat på en enkät om hur de upplever sin egen inlärning vid de två arbetssätten. Analys av enkätens resultat visar att högpresterande elever upplever att de lär sig bättre genom ett traditionellt arbetssätt än kollaborativt arbetssätt. Detta stärks av analysen av kunskapstestens resultat, som visar att de högpresterande eleverna i jämförelse med icke-högpresterande elever inte gynnas i samma stora utsträckning. För de högpresterande elevernas inlärning via traditionellt arbetssätt respektive kollaborativt arbetssätt är skillnaden marginell även om traditionellt arbetssätt är att föredra.

Syftet med studien var att undersöka hur specialpedagoger kan använda Gal’perins teori samt Universell design som lärande (UDL) som redskap i sitt handledningsuppdrag för att tillsammans med läraren skapa en differentierad undervisning. Studien är kvalitativ. Det empiriska materialet består av lektionsbesök med fältanteckningar i ett protokoll och efterföljande samtalsfrågor och fältanteckningar. Lektionsbesöken genomfördes med fokus på lärarens arbetssätt. Det samlade empiriska materialet är sammanställt i fallbeskrivningar som har analyserats med hjälp av Gal’perins teori och UDL. I studien har vi besökt sex lektioner och det var hos fyra olika lärare. Studien har visat att lärarna önskar ha samtal och tid att reflektera över sin undervisning med specialpedagogen. Lektionsbesöken kan fungera som ett sätt att skapa en gemensam förståelse för praktiken och lärarna såg att besöken var värdefulla för att få ytterligare perspektiv på undervisningen. Genom att använda Gal’perins teoretiska begrepp orienteringsfas och genomförandefas i handledning av lärare kan pedagogiska handlingar förtydligas och analyseras så att samverkan kring undervisningsplanering kan ske. Gal’perins teori visar på en vikt av specialpedagogens initiala deltagande i både planeringen och utformningen av differentierad undervisning. Som komplement till Gal’perins teori kan vissa aspekter av UDL vara ett flexibelt redskap för att ge råd och utveckla differentierad undervisning.

Syftet med studien var att studera på vilka sätt fritidshemspersonal pratar om pedagogiska metoder och vilka verktyg de beskriver att de upplever att de använder för att öka deltagande och delaktighet bland eleverna på fritidshemmet. Som metod för studien valdes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med fritidshemspersonal och för analys av det empiriska materialet användes tematisk analys. Av resultatet skapades fem teman vilka analyserades utifrån tre perspektiv inom lärandeteori. Med utgångspunkt i resultatet kunde två centrala slutsatser dras. Den första slutsatsen var att om fritidshemspersonal använder belöningar och lockelser, ålder och mognad samt gemensamma normer och gemensam kultur som metoder och arbetssätt i verksamheten kan ett elevdeltagande öka. Den andra slutsatsen som dragits är att om fritidshemspersonal planerar verksamheten utifrån de olika elevernas kunskapsmässiga nivåer samt utgår ifrån elevernas perspektiv vid planering och styrning av aktiviteter kan ett elevdeltagande öka.

Utifrån ett globalt perspektiv har coronapandemin bidragit till en enorm inverkan på hur samhällen organiseras. Vård och omsorg har under denna period fått utstå hög belastning för att kunna tillgodose en kvalitativ vård och omsorg. En av de riskgrupper som identifierades under pandemin var personer som inkluderas av LSS. Syftet med undersökningen är att få yrkesverksamma syn på hur pandemin inverkade på kvalitetsarbetet mot LSS och att analysera hur pandemin inverkat på lärandet. Genom kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma inom kvalitetutvecklingsenheter mot LSS, belystes hur folkhälsomyndighetens smittskydds-rekommendationer inverkade på informanternas arbete. Med en tematisk analys bearbetades intervjuerna med temana utvecklingsinriktat och reproduktivt lärande som kategoriserade svaren för att identifiera utvecklingsområden som pandemin haft inverkan på. Resultatet visar att det utvecklingsinriktade lärandet identifierats på olika nivåer i organisationen och smittskyddet har haft störst inverkan på det reproduktiva lärandet.

Syftet med den här studien var att ta reda på vilken roll storleken på barngrupper i fritidshem spelar för barnens relationsskapande. Studien är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer använts som metod. Sex fritidspedagogers uppfattningar och berättelser om gruppstorlekens betydelse har utgjort underlaget för resultatet. Dessa fritidspedagoger har olika lång erfarenhet och arbetar i fritidshem på olika skolor. Arbetet knyter an både till Ulf P. Lundgrens ramfaktorteori och framförallt Roar C. Pettersens tolkning av densamma samt till Etienne Wengers tankar om socialt lärande.Den tidigare forskningen lutar på en avhandling av Catarina Andishmands som lyfter barngruppernas storlek samt forskning av Marianne Dahl som lyfter sociala relationer som huvudpunkt.Resultatet i studien visar att för stora barngrupper många gånger är en begränsande faktor i förhållande till relationsarbetet men fritidspedagogerna i studien berättar samtidigt att andra faktorer som den fysiska miljön, personaltäthet och gruppkonstellation också spelar stor roll för möjligheterna att arbeta med sociala relationer.

Trots tidigare forskning som visar att läsförmågan har stor betydelse även inom matematikämnet, så har den fortfarande inte särskilt stor plats i läroplanen för matematik. Syftet med detta examensarbete är att undersöka mellanstadielärares inställning och arbete med läsförståelse i matematik. Den teori som använts i arbetet är den sociokulturella lärandeteorin, denna har använts för att analysera resultatet. För att få fram ett resultat har kvalitativa intervjuer använts som metod och dessa har varit semistrukturerade. Totalt är det fyra olika lärare som intervjuats och gemensamt för dessa är att de är behöriga lärare i matematik samt att de är verksamma på mellanstadiet. Resultatet och analysen av vår studie visar att de fyra lärarna är överens om att läsförståelsen har stor betydelse inom matematiken. Idag ställer styrdokumenten i matematik högre krav på elevernas läsförmåga jämfört med vad det gjorde förr. Alla fyra lärarna menar att de arbetar med läsförmågan på ett eller annat sätt inom matematiken. I resultatet framkommer även att detta är något som inte diskuteras särskilt mycket på lärarnas arbetsplatser. Slutsatsen blir att trots att forskning visar hur viktigt det är med läsningen inom matematiken, så arbetar inte alla skolor aktivt med denna fråga. Dock finns det många lärare som har detta som en naturlig del av sin undervisning. I avsnittet om framtida forskning reflekterar vi över möjliga projekt att genomföra i framtiden.

Denna studie ämnar undersöka F-3 lärares syfte med autentisk biologiundervisningsom innefattar levande djur, och hur de arbetar för att främja elevers förståelse förbiologiska begrepp som kopplar till djurs livscykler. Undersökningen baseras påkvalitativa intervjuer med sju behöriga och undervisande F-3 lärare som valts utmed hjälp av snöbollsmetoden. Resultatet visar att lärarna i studien främst valt attintegrera autentiska moment i biologiundervisningen för att främja intresse ochengagemang hos eleverna, inte bara för biologiundervisning utan för skolan i stort,att fostra samhällsmedborgare samt att på ett konkret sätt främja begreppsförståelse.Resultatet visar även att den autentiska undervisningen skapar möjligheter förlärarna att synliggöra begrepp genom diskussion och samtal samt genomämnesövergripande undervisning. En utmaning som synliggjorts är att autentiskundervisning som inte är välplanerad och kopplar till skolans styrdokument riskeraratt reduceras till en rolig “happening”, eftersom läraren då inte tillvaratar demöjligheter till begreppsinlärning som lärtillfället erbjuder. / <p>No</p>