Syftet med detta examensarbete är att öka kunskapen om fritidshemmets arbete med elever som är i behov av extra anpassningar. Vi har utfört åtta kvalitativa intervjuer med verksam personal i fritidshemmet. Den insamlade datan transkriberas och analyseras utifrån ett kategoriskt och relationellt perspektiv i studien. Resultatet visar att personalen i fritidshem uttrycker att extra anpassning innebär någonting som underlättar för en elev i behov. Vidare leder det till en trygg miljö i fritidshemmet där samtliga elever utvecklas genom goda tillgångar till material, möjligheter till anpassade aktiviteter och en lämplig storlek på elevgruppen. En slutsats från studien är att tid och personalbrist är ett problem i fritidshemsverksamheter som kan påverka arbetet med att utgå från elevernas olika behov och intressen. Resultatet visar även att goda relationer mellan elever och lärare samt mellan elever påverkar arbetet med extra anpassningar positivt. Detta för att eleverna då kan känna av att det finns hjälp och stöttning att få, vilket stärker känslan av trygghet.

Denna studie handlar om musik i fritidshemmet och utgår ifrån fritidshemspersonalens tankar och upplevelser. Vi har intervjuat åtta personer som arbetar på åtta olika fritidshem i Sverige och har erfarenhet av att arbeta med musik i någon form. I denna uppsats berättar vi om olika arbetssätt, möjligheter och hinder för att ha musik samt nyttan av den. Vi har utgått från en hermeneutisk metodansats och som metod har vi gjort kvalitativa intervjuer som har analyserats med Tematisk analys. Studiens resultat visar att personalens kompetens och intresse oftast styr om musik förekommer på fritidshemmet eller ej, men även hur personalen kan arbeta med digitala verktyg samt vilka hinder och möjligheter som finns för musik i fritidsverksamheten. Slutligen visar resultatet hur personalen ser på musik och hur de tror att musik på olika sätt påverkar eleverna genom att skapa välmående och glädje.

<p>Studien syftar till att belysa hur fritidshemspersonal uppfattar sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd på fritidshemmet.</p><p>I studien har vi använt oss utav kvalitativa intervjuer med personal på fritidshem.</p><p>Resultatet visar att personalen på fritidshemmet vill få en större kännedom om vilka barn som är i behov av särskilt stöd i skolan för att bättre kunna stödja dem på fritidshemmet. I studien har vi sett att det brister i dialogen mellan fritidshemmet och skolan.</p>

Studien syftar till att belysa hur fritidshemspersonal uppfattar sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd på fritidshemmet. I studien har vi använt oss utav kvalitativa intervjuer med personal på fritidshem. Resultatet visar att personalen på fritidshemmet vill få en större kännedom om vilka barn som är i behov av särskilt stöd i skolan för att bättre kunna stödja dem på fritidshemmet. I studien har vi sett att det brister i dialogen mellan fritidshemmet och skolan.

The aim of this thesis is to contribute with knowledge about the leisure time centre staff’s perspectives on their work, specifically focusing on pupils’ social learning. The interest is directed at the Swedish leisure time centre for the public school’s early years. Two research questions were used to reach the aim. The first question concerns the knowledge and abilities by staff considered important in pupils’ social learning. The second question concerns the staff’s work with promoting these knowledge and abilities. With a standpoint in the staff’s descriptions, focus was to highlight what they consider as important work, as well as how and why the activities are directed the way they are. The study has been conducted as an interview study, with leisure time centre staff participating in group interviews. The theoretical point of departure is Bronfenbrenners bioecological systems theory. Through that the leisure time centre activities can be understood as the interaction of different factors, influencing and controlling the staff’s decisions concerning, both direct and distant. This licentiate thesis consists of two publications. The first publication, the anthology chapter Social learning in the leisure time centre: staff perspectives (Jonsson, 2017), answers the question of what knowledge and abilities staff consider important in social learning. The second publication, Promoting social learning in the Swedish leisure time centre (Jonsson &amp; Lillvist, re-submitted) answers the question of how social learning is promoted and why the activities are directed the way they are. The results show consistent descriptions of what is considered important in pupils’ social learning.  The pupils’ common and individual security is, by the staff, considered to be the basis of social learning and with that in focus, empathy, communication and responsibility are outpointed as important factors. Responsibility is particularly emphasised and the staff stress the pupils’ ability to take responsibility of their words and actions, which in turn is said to be facilitated by the pupils’ empathic ability. The various factors can thus be regarded as interacting in pupils’ social learning. Collaborative activities are stressed as beneficial and the staff see their own indicative role as important. In this the daily dialogue with the pupils is emphasised. However, the structural conditions appear to be partly obstructive. Further appearing is the staff’s perspective of social learning as a topic not needed to be talked about, based on the belief that the everyday practice is grounded on shared values. The implications of the study are that social learning needs to be discussed, both in the immediate working group with the support of the principal, as well as at municipal and national level. / Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om fritidshemspersonals perspektiv på sitt arbete, med särskilt fokus på elevers sociala lärande. Intresset riktas mot fritidshemmet för grundskolans tidiga åldrar. Två forskningsfrågor har använts för att nå syftet. Den första frågan rör de kunskaper och förmågor som av personalen betraktas som viktiga i elevers sociala lärande. Den andra frågan rör personalens arbete med att främja dessa kunskaper och förmågor. Med utgångspunkt i personalens beskrivningar har fokus varit att belysa vad som är betydelsefullt i arbetet, samt hur och varför verksamheten utformas så som den gör. Studien har genomförts som en intervjustudie, där fritidshemspersonal har deltagit i gruppintervjuer. Det teoretiska perspektivet är Bronfenbrenners bioekologiska systemteori. Genom det kan fritidshemmets verksamhet förstås som interaktionen mellan olika faktorer som påverkar och styr personalens beslut, både direkt och indirekt. Licentiatuppsatsen består av två publikationer. Den första publikationen, antologikapitlet Socialt lärande i fritidshemmet: personalens perspektiv (Jonsson, 2017) besvarar forskningsfrågan om vilka kunskaper och förmågor som av personalen anses betydelsefulla i det sociala lärandet. Den andra publikationen, Promoting social learning in the Swedish leisure time centre (Jonsson &amp; Lillvist, resubmitted) besvarar forskningsfrågan om hur personalen anser att det sociala lärandet främjas och varför verksamheten utformas som den gör. Resultatet visar samstämmighet i personalens beskrivningar av vad som är viktigt i elevers sociala lärande. Elevernas gemensamma och individuella trygghet utgör, enligt personalen, grunden för det sociala lärandet och med det i fokus framhålls empati, kommunikation och ansvar som betydelsefulla faktorer. Ansvar betonas särskilt och personalen understryker att elevernas förmåga att ta ansvar för sina ord och handlingar, har stor betydelse för tryggheten i gruppen. Därigenom sägs en respektfull kommunikation kunna ske, vilket i sin tur även sägs underlättas av elevernas empatiska förmåga. De olika faktorerna kan därmed betraktas som samverkande med varandra i elevers sociala lärande. Samarbetsfrämjande aktiviteter lyfts fram som fördelaktiga och personalen ser sin egen vägledande roll som betydelsefull. I detta betonas det dagliga samtalet med eleverna som särskilt viktigt. Emellertid framträder de strukturella förutsättningarna till viss del som hindrande, både vad gäller att planera och att genomföra genomtänkta aktiviteter i verksamheten. Det framkommer också att personalen inte anser det nödvändigt att tala om det sociala lärandet, ett uttalande som tar utgångspunkt i att det dagliga arbetet sker utifrån en gemensam värdegrund. Studiens implikationer är att det sociala lärandet behöver diskuteras, såväl i den närmaste arbetsgruppen med stöd av rektor, som på kommunal och nationell nivå.

Syftet med studien är att undersöka fritidshemspersonalens och skolledningens positioneringsarbete av fritidshemsverksamheten och fritidshemspersonalen med utgångspunkt i nya läroplansdelen. Studien baseras på kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer på fem olika grundskolor där informanterna består utav både rektorer, biträdande rektorer, samt fritidshemspersonal. Studien påvisar att skolorna har kommit olika långt med implementeringen av del 4 för fritidshem. Både skolledning och fritidshemspersonal uttrycker att det är bra att fritidshemmet har fått en egen läroplansdel, men att det också är viktigt att det finns personal som förstår hur den ska användas. Det framkom även att samtliga skolor har stora rekryteringsproblem av utbildad personal till fritidshemmet, vilket tycks försvåra effektiviteten av implementeringen. För implementering av fritidshemmets styrdokument är det nödvändigt med en mycket engagerad och stöttande skolledning och personal. En anmärkningsvärd slutsats påvisar att avtalen mellan fritidshemspersonal och skollärare är olika och skapar problem i samverkan mellan skolan och fritidshemmet.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur fritidshemspersonal, med skilda utbildningsbakgrunder, beskriver att de relaterar till samverkan med klasslärare samt till samverkan med sina kollegor i fritidshem. Fokus har legat på hur fritidshemspersonals emotionella aspekter är anknutna till synen på deras yrkesroll och relationsskapande processer i samverkan. Studien baserades på elva semistrukturerade intervjuer utförda med fritidshemspersonal som besitter skilda utbildningsbakgrunder. Intervjuerna har bearbetats genom en tematisk analys och genererat tre teman som analyserats utifrån Scheffs teori om sociala band. Studiens slutsats var att en välfungerande samverkan bygger på mer än fritidshemspersonals utbildning och erfarenhet, istället ses individers relationer samt sociala bands status som den avgörande faktorn i fritidshemspedagogiska sammanhang. För att lyckas få till ett gott samarbete i skolan krävs sålunda att arbetslag i sin verbala och icke-verbala kommunikation skapar samklang, vilket ger en djupare inblick i relationella och emotionella aspekter av samverkan, både hos sig själv och sina kollegor.

The purpose with this study is to investigate how leisure time-staff in the leisure time centre experience the opportunity to adjust the education for including all children, and what opportunities a principal describes that the leisure time-staff have to create an inclusive environment. The thesis is a qualitative study based on semi-structured interviews with four people active in different positions within the school, given us their own perception about the possibilities to adjust the education in the leisure time centre. The result has been analysed by using four dimensions of quality management and a phenomenographic perspective, where we have divided the material in different categories. The results shows that the teacher education is inadequate at providing enough knowledge to work with adjustments in practice. This needs to be compensated by further education and collegial learning, something the school board can provide though it’s not a given matter. During the interviews it occurs that time for organizing and plan the work is crucial for doing the necessary adjustments needed for including all children. Our informants in the leisure time centre agrees that time for organizing and plan the work is crucial for doing the necessary adjustments needed for including all children. The majority of the informant’s experience that they often must give each other more time to plan and, in some cases, they even have to do the planning outside working hours. We interpret that the leisure time staff are dedicated in their effort to creating good opportunities for the children and they are committed to do so even though it is outside the working hours and their mission. Both the principal and the leisure time-staff believe that communication and cooperation is required in the work with adjustments. A factor to streamlining and improving staff’s possibilities to create adjustments to include the children and give them the opportunity to take part of the complementary mission. By using students’ thoughts and ideas, they can create an inclusive environment in the leisure time centre. It shows a common view of children and confidence in the students’ ability to improve the quality work at the leisure time centre. / Syftet med vår studie var att ta reda på hur fritidspersonalen upplever möjligheterna att anpassa verksamheten så att den inkluderar alla elever och även att se vilka förutsättningar som en rektor beskriver att personal i fritidshem har för att skapa en inkluderande miljö. Studien utgår ifrån en kvalitativ undersökning där fyra personer, med olika befattning verksamma inom skolan, genom semistrukturerade intervjuer fått delge sin uppfattning om vilka möjligheter som finns för att anpassa undervisningen i fritidshemmet. Resultatet har analyserats utifrån fyra dimensioner av ett kvalitetsarbete inom skola och ur ett fenomenografiskt perspektiv genom att dela upp materialet i olika kategorier. Resultatet visar att utbildningar inte ger tillräckligt med kunskap för att arbete med anpassningar i praktiken. Detta behöver kompenseras med fortbildningar och kollegialt lärande, något som skolledningen på arbetsplatser kan ge förutsättningar för men inte är en självklarhet. Under intervjuerna framkommer att planeringstid är en viktig förutsättning för att kunna göra de anpassningar som behövs för att inkludera alla elever. Majoriteten av informanterna upplever att de ofta måste ge ytterligare planeringstid till varandra utöver den de redan har, i vissa fall sker även arbetet med att skapa anpassningar utanför arbetstid. Vi tolkar det som att det finns ett engagemang hos personalen att skapa goda förutsättningar för barnen men att detta sträcker sig även utanför deras uppdrag. Både rektor och fritidshemspersonal upplever kommunikation och samarbete som en förutsättning i arbetet med anpassningar. En faktor för att effektivisera och förbättra personalens förutsättningar att skapa anpassningar är att inkludera eleverna och ge dem möjligheten att ta del av det kompletterande uppdraget. Genom att använda sig av elevernas tankar och idéer, kan de skapa en inkluderande miljö i fritidshemmet. Det visar på en gemensam barnsyn och tilltro till elevernas förmåga att förbättra kvalitetsarbetet på fritidshemmet.

Syftet med studien var att studera på vilka sätt fritidshemspersonal pratar om pedagogiska metoder och vilka verktyg de beskriver att de upplever att de använder för att öka deltagande och delaktighet bland eleverna på fritidshemmet. Som metod för studien valdes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med fritidshemspersonal och för analys av det empiriska materialet användes tematisk analys. Av resultatet skapades fem teman vilka analyserades utifrån tre perspektiv inom lärandeteori. Med utgångspunkt i resultatet kunde två centrala slutsatser dras. Den första slutsatsen var att om fritidshemspersonal använder belöningar och lockelser, ålder och mognad samt gemensamma normer och gemensam kultur som metoder och arbetssätt i verksamheten kan ett elevdeltagande öka. Den andra slutsatsen som dragits är att om fritidshemspersonal planerar verksamheten utifrån de olika elevernas kunskapsmässiga nivåer samt utgår ifrån elevernas perspektiv vid planering och styrning av aktiviteter kan ett elevdeltagande öka.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad fritidshemspersonal anser om leken och dess betydelse för barnens utveckling av sociala relationer i fritidshemmet samt hur de främjar detta. Undersökningen är kvalitativ och bygger på semi-strukturerade intervjuer med åtta fritidshemspersonal. Resultatet visar att fritidshemspersonalen anser att leken är en väg för barns utveckling av sociala relationer. De anser att leken kan bidra till barns utveckling av olika sociala färdigheter såsom siciala samspel, empati, kommunikation och konflikthantering. de menar även att leken kan ha negativa konsekvenser såsom exkludering. Fritidshemspersonalen menar att sociala relationer kräver samspel med andra som sker kontinuerligt i vår vardag. Fritishemspersonalen hävdar att de spelar en viktigt roll i att skapa en positiv atmosfär i fritidshemmet, vilket kan främja barns utveckling av sociala relationer. Studiens slutsats visar att fritidshemspersonalen betonar vikten av ett kontinuerligt arbete för att hitta en balans mellan fri lek och styrda aktiviteter, vilket innebär att utgå från barns perspektiv och barnperspektiv i fritidshemmet samtidigt.