Syftet med studien är att undersöka hur yngre barns möjlighet till inflytande visar sig i olika sammanhang i förskolan så som vid fri lek, samling, måltid och vila. Samt hur olika barnsyn har betydelse för barns möjlighet till inflytande. Resultatet grundar sig på observationer och intervjuer med barn och personal på en förskoleavdelning för barn i åldern 1-3.   Förskolan har genom åren influerats av olika sorters pedagogik beroende på vilka rön som för tillfället varit rådande från forskarna. I dagens förskolor har inflytande fått större utrymme och blivit till en rättighet för verksamhetens barn. I förskolans Läroplan, (Lpfö 98, rev 2010) finns ett särskilt kapitel som belyser vikten av inflytande. Där går bland annat att läsa att det är pedagogernas ansvar att se till så att barnen får ett reellt inflytande på både innehållet i verksamheten samt även på arbetssättet. Detta bidrar till att inflytande har blivit en aktuell fråga inom förskolans verksamhet.   I studien visar det sig att pedagogerna har en flexibel barnsyn och att detta är något som har betydelse för barnens möjlighet till inflytande. Pedagogernas barnsyn förändrar sig beroende på vilken situation de befinner sig i. Vid till exempel fri lek så är pedagogerna väldigt öppna för att barnen ska få vara med och erbjudas chans till att påverka och erbjuder därför barnen stor möjlighet till inflytande. Tittar man istället på samlingarna så är det mer sällan som pedagogerna ser att det finns utrymme för barnens inflytande. Tidigare forskning betonar att speciellt yngre barn har ett omvårdnadsbehov som gör att pedagogerna inte alltid kan låta barnen få inflytande i alla situationer och att detta ibland leder till en barnsyn där de utgår ifrån att vuxna vet bäst, istället för att inta barnens perspektiv och aktivt arbeta med att låta dem få inflytande i verksamheten i alla situationer.

Syftet med denna undersökning är att skapa en bättre förståelse och kunskap för hurfritidshemslärare planerar, genomför och motiverar elever till fysisk aktivitet. Studiengenomfördes genom en kvalitativ undersökning med tio fritidshemslärare från olikafritidshem i Sverige. Studiens resultat visar att de intervjuade fritidshemslärarna betonarvikten av att alla barn och unga bör vara fysiskt aktiva varje dag, dock framkommer detatt alla fritidshem inte skapar förutsättningar eller möjligheter för detta. Detframkommer att alla fritidshem har liknande förutsättningar när det kommer tillgenomförandet och miljön, men trots det väljer inte alla att nyttja de möjligheter somfinns och erbjuds. Resultatet visar att fritidshemslärarna planerar utifrån ettbarnperspektiv och tenderar att planeras utifrån fritidshemmets befintliga traditioner ochrutiner. Det framkommer även att stor del av genomförandet av fysisk aktivitet sker iden fria leken och att eleverna motiveras bäst när fritidshemslärarna själva deltar iaktiviteten. Denna studies resultat kan bidra till en ökad förståelse och insikt i hurfritidshemslärare planerar, genomför samt motiverar eleverna till att vara fysiskt aktivapå fritidshemmet.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad pedagoger och barnen anser om samlingarna i förskolan samt om barn är delaktiga när det kommer till samlingarnas innehåll och planering. Studien har utgått från följande frågeställningar: Vilka föreställningar har pedagogerna om hur de gör barnen delaktiga i samlingarna? Hur uppfattar barnen samlingarna och sin delaktighet i samlingen? Vilka exempel på hur barnen görs delaktiga syns i observationerna? I litteraturgenomgången tar vi upp olika forskares och teoretikers syn på barnperspektiv, barns perspektiv och delaktighet som är relevant för vår studie. Därefter går vi genom metoden vi använde oss av när vi gjorde observationerna och intervjuerna samt vilka frågor vi ställde till pedagogerna och barnen. För att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativ metod i insamlandet av empirin. Vi gjorde intervjuerna och observationerna på två förskolor där vi intervjuade sju pedagoger samt 16 barn. Resultatet visar att det fanns tre mönster som stämde överens med pedagogernas definition av delaktighet. När det kommer till att göra barnen delaktiga i samlingen så utgår pedagogerna efter att göra samlingen så innehållsrik som möjligt för barnens lärande. De försöker utgå från att barnen ska blir så delaktiga som möjligt genom tillåtande, turtagning, samarbete och bekräftande. Resultatet visar att utförandet varierar mellan förskolorna, en faktor till variation är pedagogernas barnsyn på hur de omsätter tanken om det kompetenta barnet.Resultatet visar även att barnens uppfattningar om samling och delaktighet skiljer sig från pedagogernas. Barnen ser samlingarna som en aktivitet där man gör olika saker utifrån vad pedagogerna bestämmer. De känner sig delaktiga men bara inom en viss ram.Nyckelord: Barnintervjuer, barns perspektiv, barnperspektiv, delaktighet, förskola, samling

The purpose of this study was to make visible whether the children are given the opportunity to affect their activities and environment of the preschool. Are their thoughts and reflections taken into consideration? Is it at all possible to give the children the opportunity to affect their environment and educational activities on the preschool? The focus in this study has been put on two issues in specific:  What opportunities do the older children (3-5 yrs) have to influence on the activities offered/given in the so called " free play"? What opportunities do the older children (3-5 yrs) have to affect the environment in which the "free play" is taking place? The methods used for this study are non-participating/unstructured observations and semi structured interviews. The reason for choosing these two methods of my study was because I believe they complement each other and help strengthen the results of the study as well as its liability. The results shows the complexity and uncertainty of describing the actual opportunity given the child to influence on the activities, from a child's perspective. There are many contributing factors whether the children in fact should be given these opportunities. The children do not use the term 'influence' themselves, when asked. They refer to who is in charge of the preschool.

Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om förskollärares arbete med de yngsta barnens rätt till inflytande i den dagliga förskoleverksamheten. I denna kvalitativa studie har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Studien har analyserats utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv och centrala begrepp inom teorin. I resultatet framkommer det att förskollärare anser att det är viktigt att främja och möjliggöra de yngsta barns inflytande i förskoleverksamheten. Förskollärare lyfter både strategier och utmaningar som förekommer i arbetet med de yngsta barns inflytande. Studiens slutsats är att det krävs närvarande och lyhörda förskollärare, för att kunna se och stötta alla barn i att få uttrycka sin åsikt. Vidare behöver förskollärare se yngsta barn som medmänniskor med rättigheter.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om vad förskolepedagoger och huvudmän anser om deras och barns inflytande över utegårdarna på förskolor i Västra Götaland. En kvantitativ datainsamlingsmetod har valts ut genom enkäter för att kunna besvara studiens frågeställningar. För att analysera resultatet från enkäternas flervalsfrågor har frekvenstabeller skapats, detta för att få en sammanställning av resultatet. Tematisk analys har använts för att hitta specifika teman i svaren från fritextfrågorna. I diskussionsdelen diskuteras resultatet med vårt valda teoretiska perspektiv, Foucaults syn på makt samt relevant litteratur inom ämnet. Studiens resultat har visat att förskolepedagoger och huvudmän anser olika om deras och barns inflytande över utegården. Resultatet visar också att faktorer som tillåtelse, arbetssätt och budget möjliggör och begränsar barns och pedagogers inflytande. Vi tolkar resultatet som att vuxna står i en maktposition och har mer inflytande än barn. Makten verkställs beroende på vilka normer och normaliseringar som finns på de olika förskolorna, även miljön kan bära med sig föreställningar och normer. I resultatet framgick det även att barnkonventionen som ny lag inte har påverkat arbetet gällande inflytande över utegården. Detta tolkar vi som något negativt, eftersom lagen på ett eller annat sätt borde ha påverkat, då den tar upp att alla barn har rätt att utrycka sin mening.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad fritidshemspersonal anser om leken och dess betydelse för barnens utveckling av sociala relationer i fritidshemmet samt hur de främjar detta. Undersökningen är kvalitativ och bygger på semi-strukturerade intervjuer med åtta fritidshemspersonal. Resultatet visar att fritidshemspersonalen anser att leken är en väg för barns utveckling av sociala relationer. De anser att leken kan bidra till barns utveckling av olika sociala färdigheter såsom siciala samspel, empati, kommunikation och konflikthantering. de menar även att leken kan ha negativa konsekvenser såsom exkludering. Fritidshemspersonalen menar att sociala relationer kräver samspel med andra som sker kontinuerligt i vår vardag. Fritishemspersonalen hävdar att de spelar en viktigt roll i att skapa en positiv atmosfär i fritidshemmet, vilket kan främja barns utveckling av sociala relationer. Studiens slutsats visar att fritidshemspersonalen betonar vikten av ett kontinuerligt arbete för att hitta en balans mellan fri lek och styrda aktiviteter, vilket innebär att utgå från barns perspektiv och barnperspektiv i fritidshemmet samtidigt.

Studien har gjorts på en avdelning på en förskola som till stor del består av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begränsat gemensamt verbalt språk leker utifrån ett barnperspektiv. För att komma närmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fältanteckningar och informella samtal med pedagogerna på avdelningen. Studien utgår från en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra. Deras lekar, förhandlingar och samtal hade som mål att få vara tillsammans och ha roligt. Kroppsspråket och den totala närvaron har visat sig vara viktig för deras icke verbala kommunikation. De är således skickliga på att signalera lek till varandra och på att improvisera via signalerna och sin fysiska närvaro. Konflikter är ofta förekommande och ibland svåra att hantera och kan bli frustrerande för barnen men viljan att ha en rolig stund tillsammans hjälper dem igenom svårigheterna. Lekens egenvärde har visats ha stor betydelse för barnen men inte som pedagogiskt verktyg utan som ett sätt att umgås med varandra och ha roligt tillsammans.

Studien har gjorts på en avdelning på en förskola som till stor del består av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begränsat gemensamt verbalt språk leker utifrån ett barnperspektiv. För att komma närmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fältanteckningar och informella samtal med pedagogerna på avdelningen. Studien utgår från en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra. Deras lekar, förhandlingar och samtal hade som mål att få vara tillsammans och ha roligt. Kroppsspråket och den totala närvaron har visat sig vara viktig för deras icke verbala kommunikation. De är således skickliga på att signalera lek till varandra och på att improvisera via signalerna och sin fysiska närvaro. Konflikter är ofta förekommande och ibland svåra att hantera och kan bli frustrerande för barnen men viljan att ha en rolig stund tillsammans hjälper dem igenom svårigheterna. Lekens egenvärde har visats ha stor betydelse för barnen men inte som pedagogiskt verktyg utan som ett sätt att umgås med varandra och ha roligt tillsammans.

Detta examensarbete har sin utgångspunkt ihållbar stadsutveckling och inriktar sigsärskilt på social hållbarhet men även påekonomisk hållbarhet. Arbetet behandlarhuruvida den fysiska strukturen (gator,byggnader, parker, vägar) och markanvändningen(mötesplatser, funktionsblandning,aktivitetsytor) kan verka brottsförebyggandeoch trygghetsskapande och som kontextundersöks delområdet Herrgården iRosengård, Malmö. Med utgångspunkt i deteoretiska principerna; människans skala,befolkade stadsrum, naturlig övervakningoch förvaltning härleds en förståelse försambandet mellan fysisk miljö, brott ochotrygghet. En nulägesbeskrivning och enhållbarhetsanalys av situationen i Herrgårdengörs. Området Herrgården kartläggsoch analyseras utifrån ett observationsschemabaserat på de teoretiska principerna.Analysen av den fysiska strukturenkompletteras med brottsstatistisk, analysav brottskoncentrationers geografiskaplacering tillsammans med input från denfördjupade trygghetsundersökningen. Intevjuermed verksamma i området kompletterarstudien.Hållbarhetsanalysen visar att Herrgårdenär ett utsatt och resurssvagt område samtatt Herrgårdenborna saknar förankring tillsamhället genom sin låga delaktighet. Invånarnai Herrgården känner en låg gradav trivsel, tillit och kollektiv styrka,lägst för stadsdelen.Vidare uppger invånarna i Herrgården attde känner en hög otrygghet och en storandel av invånarna avstår aktiviteter pågrund av otrygghet fastän utsattheten förbrott inte är anmärkningsvärd hög.Analys av den fysiska strukturen och markanvändningenutifrån principerna ur teorigenomgången;människans skala, befolkadestadsrum, naturlig övervakning ochförvaltning visar att det finns mycket attgöra.Analysen av brottsstatistik visar på treutmärkande mikroplatser i delområdet; Rosengårdsskolan,koloniområdet och Rosengårdsherrgård (inrymmer Drömmarnas hus).Hållbarhetsanalysen visar att jämlikhetenoch delaktigheten i Herrgården behöverstärkas. För att öka den upplevda trygghetenoch minska brottsligheten i Herrgårdenkrävs insatser som inbegriper mångaaktörer och en bred samverkan, inte minstpå lokal nivå. Vidare är det nödvändigtmed en lokal förankring till de boende iområdet inte minst barn och unga som utgören stor andel av invånarna. För attförändringar i den fysiska strukturen skaförbli långsiktiga investeringar och intedrabbas av vandalisering och nedskräpningså är det viktigt att befolkningen i områdetkommer till tals och får möjlighetatt lämna synpunkter och förslag tidigt iprocessen.Som en del av examensarbetet upprättas enprojektplan med syfte att stärka främstden sociala men även ekonomiska hållbarhetensom omfattar att ta fram en generiskmodell för ett lokalt brottsförebyggandeoch trygghetsskapande program med inriktningpå fysisk struktur och markanvändning,TRYGG & SÄKER. Projektet syftartill att öka tryggheten och minska tillfällenaför brott men även till att ökajämlikheten och delaktigheten bland de boendeoch verksamma.Sökord/nyckelord: hållbar stadsutveckling,social hållbarhet, brottsförebyggande ochtrygghetsskapande stadsplanering, brott,säkerhet, trygghet, GIS, fysisk planering,geografisk analys, markanvändning, befolkadestadsrum, stadsliv, ögon på gatan,delaktighet, hotspots, mikroplats / This thesis is based on sustainable urbandevelopment and focuses particularlyon social sustainability, but also economicsustainability. The thesis addresseswhether the physical structure (streets,buildings, parks, roads) and land use (venues,function mixing, activity areas) cansupport crime prevention and reduce thefear of crime and the context for thissurvey is Herrgården in Malmö, Sweden. Basedon the theoretical principles; humanscale, populated urban space, natural surveillanceand management an understandingof the relationship between physical environment,crime and fear of crime is derived.A status report and a sustainabilityanalysis of the situation in the Herrgårdenis made. The area Herrgården is mappedand analyzed through an observationschedule based on the theoretical principles.The analysis of the physical structureis complemented by crime statistics,analysis of hotspots` geographic positiontogether with input from the security survey.Interviews with people working in thearea complements the study.The sustainability analysis shows thatHerrgården is a vulnerable and weak resourcearea and the residents lacks anchoringto the community by their low participation.The inhabitants of Herrgårdenfeel a low degree of satisfaction, trust,and collective strength, lowest for thedistrict.Furthermore, residents in Herrgården statethat they feel a high level of fear ofcrime and a high proportion of residentsrefrain activities due to fear of crime,although victimization is not remarkablyhigh.Analysis of the physical structure andland use based on the principles of thetheory; human scale, populated urban spaces,natural surveillance and managementshows that there still is much to do.The analysis of crime statistics shows threedistinctive hot spots in the area;Rosengårdsskolan, area with the allotmentsand the old mansion of Rosengård(today Drömmarnas hus, multiactivities forchildren and young).The sustainability analysis shows thatequality and participation in Herrgårdenneeds to be strengthened. In order to reducethe crime and the fear of crime in Herrgården efforts involving many stakeholdersand a broad collaboration, especiallyat the local level, is needed.Furthermore, it is necessary to have alocal connection to the residents especiallychildren and young people who make upa large proportion of the inhabitants. Tochange the physical structure to remainlong-term investment and not suffer fromvandalism and littering, it is importantthat people in the area have a voice andthe opportunity to make comments and suggestionsearly in the process.As part of the thesis a projectplan is established,aimed at strengthening primarilysocial but also economic sustainability,which includes developing a genericmodel for a local crime prevention andsecurity-building program that focus onphysical structure and land use, SAFE &SECURE. The project aims to reduce fear ofcrime and reduce opportunities for crimebut also to increase the equality and fullparticipation of people living and working.Keywords/tags: sustainable urban development,social sustainability, crime preventionand reduced fear of crime, urbanplanning, crime, safety, security, GIS,spatial planning, spatial analysis, landuse, populated urban space, city life, eyeson the street, participation, hot spots