AbstractVår undersökning handlar om lek och leksaker i förskolan. De barn som medverkat i vår undersökning är alla mellan ett och fem år och går på en kommunal förskola i södra Sverige. Syftet med vår underökning är att ta reda på hur barn leker på förskolan och hur de använder sig av leksaker i den fria leken. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka leksaker använder barnen i den fria leken? Hur använder barnen leksakerna i de olika åldrarna? Vilka lekar förekommer i den fria leken? Hur leker barnen i de olika åldrarna?De metoder vi har använt oss av för att få svar på våra frågeställningar är observationer och intervjuer. Vi har använt oss av tidigare lekforskare och deras teorier kring lek som varit relevant i vår undersökning. I resultatet redovisas vilka leksaker barnen använder sig av, samt hur barn i de olika åldrarna leker. Slutsatsen är att barnen leker med de flesta leksakerna som finns tillgängliga på förskolan. Men åldern och barnens lekutveckling påverkar hur de leker och på vilket sätt de använder sig av leksakerna.

Syftet med studien är att undersöka hur yngre barns möjlighet till inflytande visar sig i olika sammanhang i förskolan så som vid fri lek, samling, måltid och vila. Samt hur olika barnsyn har betydelse för barns möjlighet till inflytande. Resultatet grundar sig på observationer och intervjuer med barn och personal på en förskoleavdelning för barn i åldern 1-3.   Förskolan har genom åren influerats av olika sorters pedagogik beroende på vilka rön som för tillfället varit rådande från forskarna. I dagens förskolor har inflytande fått större utrymme och blivit till en rättighet för verksamhetens barn. I förskolans Läroplan, (Lpfö 98, rev 2010) finns ett särskilt kapitel som belyser vikten av inflytande. Där går bland annat att läsa att det är pedagogernas ansvar att se till så att barnen får ett reellt inflytande på både innehållet i verksamheten samt även på arbetssättet. Detta bidrar till att inflytande har blivit en aktuell fråga inom förskolans verksamhet.   I studien visar det sig att pedagogerna har en flexibel barnsyn och att detta är något som har betydelse för barnens möjlighet till inflytande. Pedagogernas barnsyn förändrar sig beroende på vilken situation de befinner sig i. Vid till exempel fri lek så är pedagogerna väldigt öppna för att barnen ska få vara med och erbjudas chans till att påverka och erbjuder därför barnen stor möjlighet till inflytande. Tittar man istället på samlingarna så är det mer sällan som pedagogerna ser att det finns utrymme för barnens inflytande. Tidigare forskning betonar att speciellt yngre barn har ett omvårdnadsbehov som gör att pedagogerna inte alltid kan låta barnen få inflytande i alla situationer och att detta ibland leder till en barnsyn där de utgår ifrån att vuxna vet bäst, istället för att inta barnens perspektiv och aktivt arbeta med att låta dem få inflytande i verksamheten i alla situationer.

Vår studie handlar om barns perspektiv på begreppet undervisning i förskolan. Vi vill med våra frågeställningar ta reda på hur barnens erfarenheter av undervisningsbegreppet ser ut och hur barns medvetande av undervisningsbegreppet i förskolan kan se ut.Studiens syfte är att belysa undervisningsbegreppet utifrån barns perspektiv.Definitionen av undervisning utgår vi från Skolverkets kunskapsöversikt där vi tolkar denna som att undervisning är kopplat till lärande. Denna definition har betydelse för metodkapitlet som behöver lämna beskrivningar av undervisning till fokusgruppen. Fokusgruppen är barn i åldrar fyra till sex år som går i förskolan.I studien presenteras en kort historisk bakgrund av undervisning i förskolan där vi beskriver begreppet barns perspektiv och barnperspektiv. Vidare följer en presentation av tidigare forskning utav barns perspektiv med fokus på barns erfarande och medvetande av undervisning och lärande. Teorier som studien utgår från är medvetandeteorin, fenomenologi och fenomenografi. Vi beskriver fenomenologi och fenomenografi utifrån Marton mfl och ger en förklaring varför studien använder sig av båda perspektiven. Teorikapitlet innehåller även professor i kognitationsvetenskap, Peter Gärdefors, beskrivning av medvetenhetsteorin. Metoden som studien använder sig av är semistrukturerade barnintervjuer som är inspirerade av det fenomenologiska och fenomenografiska förhållningsättet. I analysen utkristalliseras det ut sju beskrivningskategorier: skolundervisning, förskoleundervisning, lekundervisning, frökenundervisning, att göra undervisning, rolig/ tråkig undervisning och social undervisning.Resultatet av studien visar att barns erfarenheter och medvetande av begreppet undervisning i förskolan är komplexa och varierande. När begreppet undervisning förklaras utifrån definition av Skolverkets kunskapsöversikt, (vilket vi tolkar som att undervisning är när någon lär ut någonting till någon) tolkar vi att barnen visar sig medvetna om koppling från lärande till undervisning. Det vill säga att barnen är medvetna om undervisningsbegreppet utifrån lärande och inte lärande utifrån undervisning. Studiens resultat kan även visa på hur barns erfarenhet och medvetande om vad barn förväntas lära sig genom undervisning, när undervisning sker och vem det är som undervisar.

Begreppet inflytande kan tolkas på många sätt. Tolkningar som medbestämmande, demokrati, deltagande och självbestämmande är begrepp som vi mött i olika dokument och i olika litteraturer under arbetets gång. Vi har blivit medvetna om att forskare och författare har skilda meningar angående betydelsen i begreppet inflytande. Exempelvis Elisabeth Arnér (2009) anser att begreppet inflytande handlar om att barn ska ges möjlighet att påverka sin tillvaro på ett påtagligt sätt i förskolan. Detta medför att pedagogerna måste utveckla sin planering av innehållet i förskolan med uppmärksamhet på barnens erfarenheter, idéer och initiativ. Medans Nina Johannesen och Ninni Sandvik (2008) har en annan definition av begreppet inflytande. De menar att inflytande inte handlar om vem som bestämmer utan att alla är en del av en gemenskap där man måste visa respekt och inkludera oavsett åsikter och inställning. Barnen på den utvalda förskolan vill framför allt ha inflytande i vardagliga situationer så som bordsplaceringar, om de vill leka inne eller ute och verksamhetens dagliga innehåll. Pedagogerna verkar demokratiskt och lyssnar på vad barnen vill ha inflytande i. Genom att aktivt lyssna och anordna möten får de en inblick i vad barnen har att säga och barnen får på så sätt ett reellt inflytande i den dagliga verksamheten. Barnen pratar och refererar självmant till händelser i boken och drar paralleller över hur de har det på sin förskola. För övrigt tycker barnen att de får vara med och bestämma på sin förskola.

Vi har ofta upplevt att konflikter i förskolan inte hanteras på ett sätt som främjar det sociala klimatet och detta kan resultera i dålig stämning på avdelningen. Syftet med detta arbete har därför varit att synliggöra barns känslor i och efter konflikthanteringssituationer, samt att lyfta fram vad olika konflikthanteringsmetoder ger för konsekvenser.I detta arbete har vi valt att se utifrån en barndomspsykologisk teori. Denna teori syftar på att all utveckling sker kontextuellt, bland annat i förskolan. Barnperspektivet, vuxnas sätt att se på barn, är även något som har genomsyrat detta arbete.Vi besökte en fyra- till femårsavdelning på en förskola i Skåne, där vi observerade olika konfliktsituationer och utförde intervjuer med barnen. Allt detta skedde med hänsyn till de etiska principerna Vetenskapsrådet fastställt. När vi samlat in vårt material klassificerade vi våra observationer och intervjuer, samt strukturerade fram olika tabeller som sedan kom att bli till hjälp för oss i analysen.Det visade sig att barns känslor under en konflikthanteringssituation kunde vara både positiva och negativa, men att barnen efter en konflikt alltid verkade nöjda. Olika konflikthanteringsmetoder gav alltså olika resultat och utifrån detta står barnens utveckling i fokus.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad pedagoger och barnen anser om samlingarna i förskolan samt om barn är delaktiga när det kommer till samlingarnas innehåll och planering. Studien har utgått från följande frågeställningar: Vilka föreställningar har pedagogerna om hur de gör barnen delaktiga i samlingarna? Hur uppfattar barnen samlingarna och sin delaktighet i samlingen? Vilka exempel på hur barnen görs delaktiga syns i observationerna? I litteraturgenomgången tar vi upp olika forskares och teoretikers syn på barnperspektiv, barns perspektiv och delaktighet som är relevant för vår studie. Därefter går vi genom metoden vi använde oss av när vi gjorde observationerna och intervjuerna samt vilka frågor vi ställde till pedagogerna och barnen. För att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativ metod i insamlandet av empirin. Vi gjorde intervjuerna och observationerna på två förskolor där vi intervjuade sju pedagoger samt 16 barn. Resultatet visar att det fanns tre mönster som stämde överens med pedagogernas definition av delaktighet. När det kommer till att göra barnen delaktiga i samlingen så utgår pedagogerna efter att göra samlingen så innehållsrik som möjligt för barnens lärande. De försöker utgå från att barnen ska blir så delaktiga som möjligt genom tillåtande, turtagning, samarbete och bekräftande. Resultatet visar att utförandet varierar mellan förskolorna, en faktor till variation är pedagogernas barnsyn på hur de omsätter tanken om det kompetenta barnet.Resultatet visar även att barnens uppfattningar om samling och delaktighet skiljer sig från pedagogernas. Barnen ser samlingarna som en aktivitet där man gör olika saker utifrån vad pedagogerna bestämmer. De känner sig delaktiga men bara inom en viss ram.Nyckelord: Barnintervjuer, barns perspektiv, barnperspektiv, delaktighet, förskola, samling

Syftet med den här studien är att undersöka hur elever och lärare upplever de nationella proven i årskurs tre. Vilka tankar och åsikter de har om nationella proven och hur lärares tankar påverkar deras bedömning av eleverna. Studien tar även upp hur elever upplever proven och vad de har för tankar kring dem. Detta är en kvalitativ studie och det används intervjuer med lärare och en metod vid namn ”walk and talk” med eleverna. Resultatet visar att lärarna känner sig stressade över proven och huruvida tiden ska räcka till både undervisning och omdömen. Lärarna tar även upp hur tiden påverkar deras rättning och bedömning av proven. De visar sig att eleverna lyfter dilemman som omgivning och hur den påverkat dem.

Who is integrating school-holiday home? It is for the teachers, recreational pedagogue or the students? How do the students think and act to keep the different activities apart? My purpose was to study how children sort the day between school and recreational home interactions. The issues were: How do they distinguish between the different activities during the day?  See the students their stay after school program as part of the school day? Who decides whether you have to go to school, and whether you have to go to after school program? And do you really have to? I have interviewed six students at an elementary school, based from a phenomenographic perspective, I've used myself of issues that students have been able to respond from a school perspective and after-school perspective. My interview questions have been comparative in nature, where the same question have given different answers depending on whether the question focused on school or the afterschool program. Do you have to go to school/afterschool program? When are you at school/afterschool program? How do you know that you are in school or afterschool program? I have analyzed the interviews, from a child's perspective.  My results show that children can make a difference when they are at school and when they are in the afterschool program. The majority of the six students who I interviewed divide their day between work and play. They related work during the lessons and play to the afterschool program. Some of the interviewed students also made a distinction between the offices, subjects, friends and staff categories. I can also see a tendency for differences in the response that can be related to how old they are, and in what grade they are in.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om vad förskolepedagoger och huvudmän anser om deras och barns inflytande över utegårdarna på förskolor i Västra Götaland. En kvantitativ datainsamlingsmetod har valts ut genom enkäter för att kunna besvara studiens frågeställningar. För att analysera resultatet från enkäternas flervalsfrågor har frekvenstabeller skapats, detta för att få en sammanställning av resultatet. Tematisk analys har använts för att hitta specifika teman i svaren från fritextfrågorna. I diskussionsdelen diskuteras resultatet med vårt valda teoretiska perspektiv, Foucaults syn på makt samt relevant litteratur inom ämnet. Studiens resultat har visat att förskolepedagoger och huvudmän anser olika om deras och barns inflytande över utegården. Resultatet visar också att faktorer som tillåtelse, arbetssätt och budget möjliggör och begränsar barns och pedagogers inflytande. Vi tolkar resultatet som att vuxna står i en maktposition och har mer inflytande än barn. Makten verkställs beroende på vilka normer och normaliseringar som finns på de olika förskolorna, även miljön kan bära med sig föreställningar och normer. I resultatet framgick det även att barnkonventionen som ny lag inte har påverkat arbetet gällande inflytande över utegården. Detta tolkar vi som något negativt, eftersom lagen på ett eller annat sätt borde ha påverkat, då den tar upp att alla barn har rätt att utrycka sin mening.

Syftet med arbetet är att undersöka förskolebarns tillgång till den estetiska kulturen. Detta gör jag genom intervjuer med fyra kulturarbetare som arbetar med barn och kultur. Samt genom att undersöka empirin genom fenomentet hur förskolebarns möjligheter till kulturutbud set ut. Arbetet använder en kvalitativ och fenomenologisk metod. Resultatet av detta arbete visar att det finns många vägar att ta sig in till kulturlivet. Det kan vara genom  olika barnkultursutställningar där barns kultur tillåts och där de vuxna har ett starkt barnperspektiv.