Vid årsskiftet 2022 trädde en ny lag i kraft med syfte att bidra till en lägre klimatpåverkan vid produktion av nya byggnader, denna lag är klimatdeklarationen. Klimatdeklaration bygger på metodiken ifrån en livscykelanalys men är begränsad till att enbart titta på produktskedet och byggproduktionsskedet (A1-A5), då dessa skeden ses som de mest kritiska sett till klimatpåverkan av byggnadens livscykel. Genom att implementera en klimatkalkyl i tidigt skede av byggprocessen med samverkan av samtliga berörda aktörer, beskriver Boverket att byggnadens miljöpåverkan kan påverkas betydligt. Miljöpåverkan av de ingående produkterna av byggnaden redovisas som kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea med data som finns att tillgå som specifika data eller som generiska data. Denna fallstudie har som syfte att besvara hur en totalentreprenörs arbetsprocess har påverkats och vilka utmaningar som tillkommit sedan klimatdeklarationen trätt i kraft. Dessutom är syftet med studien att bidra med en ökad förståelse kring hur implementeringen påverkat berörda. Studien har genomförts genom att granska en fallstudie med hänseende på en entreprenadform, detta har gjorts genom kvalitativ forskningsmetodik. I studien har det hållits semi-strukturerade intervjuer med aktörerna för att få problemformuleringarna besvarade. Entreprenadformen i studien består av en totalentreprenad viket vidare bestod av entreprenören Peab. Konstruktörskonsult och arkitekter har varit medverkande i studien genom intervjuer, dock har de valts att hållas anonyma. En litteraturstudie har även gjorts för att erhålla kunskap kring ämnet. Från de utförda intervjuerna har det framkommit att de berörda aktörerna i fallstudiens entreprenadform berörts varierande av klimatdeklarationens tillträdande. Aktörerna ifrån Peab beskriver sig bli mer berörda framöver då projekten kommer att beröras av lagkravet. Arkitekt och konstruktör beskriver sig inte alls vara berörda av klimatdeklarationen och beskriver att den ekonomiska aspekten fortfarande är avgörande. Sammanfattningsvis har det konstaterats att klimatdeklarationen delvis givit den effekt som den är menad till att ge för en totalentreprenör. Det har dock kunnat konstaterats att den som bär huvudansvaret för upprättningen för klimatdeklarationen är kalkylingenjören. / As of January first, 2022 a new law was implemented to control the environmental impact of the construction industry this law is the climate declaration. This law has its fundamental pillars from what´s known as life cycle analysis but is limited to, as of today, only the stages of (A1-A5) which are defined as the product stage and the construction stage. These stages have the biggest impact on the climate seen from the perspective of a life cycle analysis. The climate impact of building materials is stated as kilogram carbon dioxide equivalent per square meter gross area with available data in forms of specific data or generic data. The purpose of this study is to answer any uncertainties that the climate declaration may entail and the effect it has had on a contractor´s work process. The study was conducted by performing semi structured interviews. The contract form consisted of a main contractor positioned by Peab. By using this research methodology, the issue of the study has been answered. Examining the data from performed interviews, it was stated that the climate declaration had variously affected the roles in the case study. Peab´s actors describe themselves getting more involved with climate declaration work as more projects are being affected by the new requirement. The architect and construction designer seems not to be affected by the climate declaration and mentions that the economic aspect is still the dominant factor. In summary it has been shown that the climate declaration partly has affected the main contractor and that the main contractors engineer for calculations will have the responsibility for establishing the climate declaration.

The aims of this thesis were to evaluate how Skanska Hus Norr works with energy audits in housing projects and provide improvement suggestions in that area. The evaluation was conducted through interviews with two property management companies in Uppsala. We also interviewed managers and energy engineers at Skanska to review the use of internal resources and evaluated if these resources can be used more efficiently. The results show that Skanska Hus Norr fulfill all the necessary prerequisites to perform thorough energy audits in housing projects. The study also shows that one of the problems is lack of time for project and production managers. The conclusions of the thesis recommend Skanska Hus Norr to schedule follow-up meetings regarding energy and to hire a person who can act as energy coordinator.

The Swedish legislation for energy efficiency in buildings established in 2006 presents maximum limits for annual energy use in new buildings. To fulfill these goals the property developer is required to perform an energy calculation beforehand. The regulations also include an independent follow-up of energy use within two years after commissioning of the building. Significant discrepancies between calculated and actual results appear and need to be reduced. In this case study the energy consumption inoperation has been compared to the energy simulations in VIP Energy from the planning phase for a property consisting of four apartment buildings located in Uppsala, Sweden. The property uses a combination of geothermal heating and district heating. A wide approach to identify possible causes was applied, ranging from review of input parameters in the simulation files to evaluation of impact from deviating operation parameters and residential behavior. Furthermore, the thesis highlights the possible impact of the working process with energy calculations and follow-up of energy use in operation. The process was compared to a Swedish industry standard called Sveby, which defines a work plan for energy management in building projects. In the case study the energy use in operation exceeds the simulated results with approximately 63 % for two of the buildings and 44 % for the remaining two. The property uses more district heating than predicted. Possible causes have been identified, for example poor functioning of the heat pump and excluded heat losses in the simulation, but more detailed onsite measuring is needed to confirm the causes. An industry wide systematic approach to extend the monitoring of energy usage inoperation may reduce the deviations in future projects.

Det är många studenter som står utan bostad när de ska börja studera på Universitet och högskola. Företagen inom branschen vill ha lönsammare byggnader och samtidigt gynna sina hyresgäster som bor i bostäderna. I takt med populationsökningen och att fler människor väljer att flytta in till städer måste samhället se till att det också finns bostäder till dessa. Med ett ökat tryck på bostadsmarknaden och vetskapen om att det inte finns så många studentbostäder är det svårt för en student i en ny stad att hitta ett boende med tanke på bostadsköer och därför bör utbudet av studentbostäder också ökas. Hur görs detta på ett effektivt sätt när marken är så eftertraktad? Studien har undersökt vad studenter prioriterar i sin studentbostad, om det är ytorna i lägenheten eller läget på den. Beställaren förklarar vad de anser är problematiskt med att bygga studentbostäder och hur de anser att studentlägenhet ska utformas. Tidigare referensobjekt jämförs för att få en förståelse för hur lägenheterna är utformade idag och ett stort fokus ligger på tillgänglighetskraven som lägenheterna är anpassade efter. Andra referensobjekt som har tagit avsteg från BBR:s krav på studentlägenheter redovisas och beskrivs hur de har gått tillväga för att få ta de avstegen. Boverket måste ha en större förståelse för att en studentbostad är en tillfällig bostad och att det är viktigt för många av beställarna men även för studenter som har önskemål som inte överensstämmer med Boverkets krav. Förslag till alternativa krav och kvoter analyseras för att en studentbostad förhoppningsvis ska kunna utformas som en egen boendeform i Boverkets byggregler.

Denna studie syftar till att undersöka hur dagens stadsbyggnadsutveckling med allt tätare och funktionsblandade städer som ideal har kommit att påverka planeringen av skolgårdar. Studien tar avstamp i den offentliga debatten som på senare tid har uppmärksammat att större städers skolgårdar krymper allt mer i takt att staden förtätas. För att undersöka om så verkligen är fallet att dagens ideal kring den täta och funktionsblandade staden krymper skolgårdars ytor, har Malmö stads grundskolor utgjort uppsatsens kartläggning.                        Studien har genom de lagstadgade normer och riktlinjer som finns att tillgå vid planering av skolgårdar kvantitativt kartlagt hur Malmö stads grundskolor uppfyller dessa riktlinjer för att på så vis påvisa om den offentliga debatten har någon grogrund eller endast bygger på anekdotiska dåliga exempel. Anledningen till varför Malmö valdes som objekt till kartläggningen beror på att staden uttryckligen har påpekat att staden ska utvecklas ur idealen kring den täta staden i sin förtätningspolicy (Malmö stadsbyggnadskontor, 2010).                       Kartläggningen grundar sig på både de nationella riktlinjerna samt de riktlinjer som Malmö stadsbyggnadskontor (Malmö stadsbyggnadskontor, 2016) antagit för planeringen av skolgårdar samt i historiska stadsbyggnadsideal för att på så vis se om dagens stadsutvecklingsideal har haft någon påverkan på planeringen av skolgårdar alternativt att det finns någon bakomliggande orsak. Slutligen framkommer det att utifrån dagens stadsutvecklingsideal kring den täta och funktionsblandade staden har viss påverkan men är inte den enda orsaken till att dagens skolgårdar uppfattas som mindre.

Syftet med detta examensarbete var att göra en jämförelse mellan uppmätt A-temp och framräknad A-temp. A-temp är ett area begrepp som används när man räknar ut byggnadens energianvändning i kWh per m2 och år, vid upprättande av energideklarationer.   För att få fram A-temp kan man mäta upp den men det är också tillåtet att räkna fram den från existerande area enheter. Vilket är lättare och går snabbare men kan ge något fel area värde.   Det jag fann i undersökningarna var att för de undersöknings objekt jag haft så är det oftast inte så stor skillnad mellan uppmätt och framräknad A-temp. Störst skillnad blev det i de fall där A-temp räknades fram från BOA och LOA, där den i ett par av fallen uppgick till nästan 15%.   För att göra undersökningarna har jag själv, mätt upp A-temp på ritningar samtidigt som jag räknat fram A-temp från existerande area mått som BOA+LOA, BRA eller BTA, därefter har jag jämfört värdena. / The main purpose of this paper was to compare the measured A-temp with the calculated A-temp. A–temp is an area term used in Sweden when calculating the buildings energy usage while performing energy assessments.To obtain A-temp you can measure it, this way you will get the exact value. Or you can calculate it, from other already existing area measurements. It is easier and more time efficient to calculate A-temp but it may deviate from the real A-temp.What I found in my study was that for most of the buildings I had chosen, there was not a very big deviation, between measured and calculated A-temp. The largest difference was when calculating A-temp from BOA+LOA when in two of the cases there were differences of 15 %.When doing this study, I have measured A-temp for the buildings, on blueprints. I have calculated A-temp from already measured area and compared them to each other.

Wood is a renewable material, it is strong in relation to its weight, climate smart but also combustible. Owing to its many advantages and the easy access in Sweden, wood is motivated as a topical building material. However, the aspects related to the combustible nature need to be considered in the design of buildings with a wooden frame. Whether and in such cases how to take into account the increased permanent fire load is a problem of which there are shared opinions. Today's regulatory framework is unclear in some aspects in its formulation and thus leaves room for interpretation. The purpose of this work is to investigate the reasonableness of tabulated data for permanent fire load and the sharp boundary between a BR1 building and a BR0 building but also by surveying how the industry handles the issue. In order to assess the reasonableness for the tabulated data, the method has been calculations with two different methods; one that follows BBR's guidelines (method 1) and another where calculations of the charring depth (method 2) have been performed, as well as a survey and a literature study. The result from the calculations in method 1 shows that in order for the level of the total fire load not to exceed the standard value for a residence of 800 MJ/m2, a low coefficient is required, and thus in principle all wood is assumed to be protected. According to the calculations in method two, it is possible to read out how the permanent fire load is affected by different protective linings and carbonation rates. The survey shows that the most common way to dimension fire protection is through simplified sizing, which entails that one does not have to consider whether the permanent fire load increases due to a combustible frame. There are divided opinions about whether Boverket's rules are enough to achieve adequate protection and how to handle it. The literature study shows that for the timber frame to be counted as fully protected it needs to be three layers of fire gypsum board in the ceiling and that two layers on the walls. Several conclusions can be drawn; the calculations indicate that a permanent fire load of 200 MJ/m2 (2013:11) is unreasonable in a wooden frame building also that if the permanent fire load is considered it becomes costly both economically and in terms of space. Even that Boverket's rules need to be clarified and adapted further against tall wood buildings and that fire projectors work differently and the experience of working with tall wood buildings differs greatly.

From 2022 the Swedish housing council (Boverket) is requiring that all new production houses,with a few exceptions, calculate their climate impact in a climate declaration. This is the firststep of many in order to reach climate neutrality in 2045. The plan is to set limits for maximumemissions from a building project in 2027. Any numbers on what the maximum limit might behas not yet been presented.The climate declaration will include the emission from transports and a few mandatory buildingparts. These parts are load-bearing structural parts, interior walls and climate screens. Thedeveloper has the responsibility that the climate declaration will be sent to the housing councilwhen the project is finished.With this law many actors in different parts of the construction value chain will be affected andwill have to change their routines. The thesis aims to present what adjustments different actorsneed to make and what problems may arise in the making of a climate declaration.The thesis is mainly based on interviews and the practical climate calculation that was done inconnection to the study. Results from the interview shows that much of the climate calculationwork will be sent over to the next instance, for example the developer will most likely requirethat the entrepreneur is responsible for the climate calculation, in turn the entrepreneur ordeveloper will require that the material supplier will calculate their emissions on transports andthe material.The material suppliers are those who likely will be affected the most. Customers will demandEPDs and precise transport distances on their orders to make sure their climate declaration iscorrect. Material suppliers with EPDs on many of their products will be much more attractive tocustomers.The results from the practical climate calculation shows that producing a climate declarationdigitally will not be especially complicated as there is intuitive software to ease the transition,without the need for any greater knowledge. The critical moment will be the resourcecompilation and making sure that the amount of material used is correct. This can be done byestablishing templates and routines at an early stage, and continuously post transports andmaterials used throughout the project. / Från och med 2022 ställer boverket krav att alla nyproducerade byggnader, med ett fåtalundantag, skall redovisa sin klimatpåverkan i en klimatdeklaration. Detta är ett första steg avflera för att minska utsläppen i byggbranschen och senare kunna uppnå klimatneutralitet 2045 ienighet med det klimatpolitiska regelverk som röstades igenom i riksdagen 2017. Planen är attår 2027 kommer referensvärden och gränsvärden att träda i kraft, några precisa siffror har pågränsvärden har ännu inte presenterats.Klimatdeklarationen skall visa utsläppet från transporter, energiåtgång i byggprocessen samt ettantal obligatoriska byggnadsdelar. De byggnadsdelar som måste ingå i en klimatdeklaration ärbärande konstruktionsdelar, innerväggar samt klimatskärmar. Byggherren innehar det ytterstaansvaret att klimatdeklarationen lämnas in till boverket när projektet är färdigställt.I och med lagkravet kommer många företag i olika delar av värdekedjan behöva göraomställningar i sina rutiner och arbetssätt. Undersökningen syftar att presentera vilkaomställningar olika aktörer behöver göra samt vilka problem som kan uppstå i samband medframställning av en klimatdeklaration.Arbetet är till stor del baserat på intervjuer och det praktiska klimatberäkningsarbetet som utförtsi samband med studien. Resultatet från intervjuerna visar att nya krav kommer ställas iupphandlingarna angående klimatdeklarationen, likt det vi ser i arbetet med energideklarationeridag. Byggherren kommer ställa krav i upphandlingen att entreprenören skall utföraklimatberäkningen till exempel. I sin tur kommer entreprenören eller byggherren ställa krav påbyggmaterialleverantören att dessa ska redovisa utsläpp för material och transporter.Aktörerna i värdekedjan som med stor sannolikhet kommer påverkas mest ärmaterialleverantörerna. Kunderna kommer begära EPD-underlag på produkterna och precisatransportsträckor för att enkelt kunna säkerställa att deras klimatdeklaration är korrekt.Materialleverantörerna med EPDer på många av sina produkter kommer bli konkurrenskraftigaframöver.Resultatet från det praktiska arbetet visar att framställandet av klimatdeklarationen inte medförstörre svårigheter då det finns flera effektiva programvaror som är lätta att förstå utan störreförkunskaper. Det kritiska momentet kommer vara att resurssammanställningen är korrekt gjordoch att mängderna stämmer. Detta kan göras genom att tidigt upprätta mallar och rutiner för attkontinuerligt kunna bokföra transporter och material i projektets gång.

IKEAs mål är att deras produkter ska vara för ”de många människorna”. För att bygga hus som passar ihop med detta måste det vara till kostnader som folk har råd med. Syftet med den här rapporten är att ta fram ett förslag på en yteffektiv lägenhet som kan sättas ihop till ett mindre flerbostadshus. Yteffektiva lägenheter gör att huset tar upp mindre plats på marken och därför kostar mindre per kvadratmeter. Med hjälp av detta hus kommer en jämförelse av kostnader för olika invändiga ytmaterial att utföras. Detta kommer användas för att se hur stor skillnad det blir på slutsumman om man till exempel väljer ”finare” ytmaterial, som parkett och klinker, istället för plastmatta.

In this dissertation constructions of contemporary urban ideals are in focus, starting from the understanding that they are constructed in relation to both an idea of an urban renaissance and one ofa dissolving, or sprawling, city. The aim of the dissertation is to investigate and analyse how the city and the urban are discursively constructed in contemporary Swedish urban planning discussion. This is done by analysing articles from the Swedish Journal of Planning (Plan) and publications from the National Board of Housing, Building and Planning (Boverket) and the Urban Environment Council (Stadsmiljörådet). The main research topics are: How is the city and its history constructed? What norms are constructed about the city and the urban? How is planning and the role of the planner constructed, and what kind of knowledge and practices are emphasised? Methodologically, the dissertation is inspired by social constructivist methods, and mainly discourse theory. Applying this to the urban context means understanding urbanity and cities as constantly constructed and reconstructed discursively, even if both appear to be defined, absolute and recognisable. The analysis investigates these appearances and the meanings they are given – in this case in an urban planning context.  The analysis shows that history plays an important part in both the construction of ideals and problems. Both contemporary planning and the urban ideals are conceptualised in the light of a modernist planning era, which is emphasised as the period when the “real” city was dissolved or even destroyed. An “original”, pre-modern city is constructed and guarded as the norm, and the categorisation of places appear as important. Concepts both open and defined appear as central, such as diversity, variation, identity and urbanity. The planning practice that supposedly creates the good city is ideally a sensitive and emotional practice and practitioner, in line with communicative planning theory. Binary conceptual couples structure the discourse to a high degree, resulting in polarisations such as compact/sparse, city/countryside or inner city/suburb. The problematic or contradictory, such as the suburb, is marked off from the “real” city, and an inside and outside of the good city is created. The importance of a holistic and comprehensive planning perspective is emphasized, but at the same time the urban ideal that comes out appear as a strongly normative outlook from the traditional inner city. An inner city “we” is constructed, and the suburb, the suburban and its inhabitants are seen as an Other.  The dissertation also discusses some openings and contrary voices in the discourse and in other urban research indicative of an attempt to move beyond the polarisations. By questioning hierarchies and polarisations, and opening up for influence from outside of the discourse, concepts such as diversity and urbanity could be given alternative meanings instead of being used to mourn the loss of a “real”, original city or urban public space. / <p>QC 20130204</p>