Denna rapport behandlar en energianalys av fastigheten Björnen i Mariestad. I rapportenkommer aspekter som antags vara kritiska för byggnadens energianvändning att behandlas.Exempel presenteras på hur framtagande av dokumentation och behandling av existerandesådan gjordes. Att dokumentation saknas eller inte är uppdaterad kan innebära problem dåfastigheten skall analyseras. Detta problem eftersträvas delvis att elimineras i denna rapportgenom de analyser som görs.Ett syfte med rapporten är att ta fram möjliga förtjänster som framtida energieffektiviseringsåtgärder påverkar. Exempelvis vid en renovering. Emellertid är en heltäckande förståelse förhur den i fastighetens tillförda fjärrvärmeenergi tillförs och används i byggnaden central. Enkartläggning av hur fastigheten fungerar i nuläget med till exempel energisignatur, samt samladstatistik finns också att tillgå. Detta skall fungera som ett underlag inför eventuella framtidaenergieffektiviserande åtgärder i fastigheten. / This report is covering an energy analysis of the property Björnen, Mariestad. The report willcover aspects assumed to have a critical impact on the energy use of this property in particular.Examples on how produce documentation and analysis of existing documentation is covered.Missing documentation or badly organized one can cause major problems in an energy analysis.This problem is sought to be partially eliminated through this report.One purpose of this report is to declare possible profits that may be the result of proposed energyefficiency actions regarding this property. Actions such as renovation. The central purpose,however, is to create an understanding of how this property in particular is using the energydelivered to it. A survey of how the property is functioning in these aspects with appurtenantstatistics and analysis are covered. This should act as a base of thought to consider for possibleactions taken with this property in the future.

The aims of this thesis were to evaluate how Skanska Hus Norr works with energy audits in housing projects and provide improvement suggestions in that area. The evaluation was conducted through interviews with two property management companies in Uppsala. We also interviewed managers and energy engineers at Skanska to review the use of internal resources and evaluated if these resources can be used more efficiently. The results show that Skanska Hus Norr fulfill all the necessary prerequisites to perform thorough energy audits in housing projects. The study also shows that one of the problems is lack of time for project and production managers. The conclusions of the thesis recommend Skanska Hus Norr to schedule follow-up meetings regarding energy and to hire a person who can act as energy coordinator.

As a result of high energy use in buildings, the rules for energy conservation has, since 2006, become stricter in Sweden. Today, it must be verified that buildings meet the requirements of specific energy consumption (energy consumption per square meter heated floor area), with a calculation of the energy performance in a simulation program and by measuring the energy performance when the building is done. This in addition to the requirement that the average coefficient of thermal transmittance and the installed electrical power, for electrically heated buildings, must be calculated at the design stage. It is, however, often noted that the result of the calculations and measurements differ from each other, and that the measured values ​​often are higher than those calculated. In collaboration with NCC and Mälardalens University, an investigation was made in which the calculated and measured values ​​of energy were examined for a number of apartment buildings, schools and sports halls, to identify causes of difference, and to identify priority areas of work within, above all , energy simulation and energy follow-ups. It turned out that the difference is largely influenced by the type of the building, as it differed between apartment buildings, schools and sports halls. In addition, the amount of window area turned out to have impact on the results, as it allows for more airing, which is a factor that is very difficult to anticipate for the simulations. The windows ability to let in sunlight is another factor that is hard to anticipate. Furthermore, it was discovered that the standard values for the assumed energy consumption for domestic hot water is often too high. In some cases the assumed heated floor area and the assumed outdoor climate data differed between calculations and measurements. It also happens that heat losses from culvert pipes to the ground is not taken into account when calculations are done. As for priority areas of work, judging by the results of this work, better behavior related input data and standard values ​​for, above all, energy consumption for hot water needs to be developed. There has to be more diligence when ensuring that there are same conditions for calculations and measurements, and this could mean that those who perform the calculation may need to be assigned more responsibility over the measuring work. In addition, the follow-up work must be envisaged in the long term, which means that the number of registers should be sufficient to distinguish the different parameters, that consumes energy, apart to make it possible to learn from the over-/underestimation, and base future input and standard values ​​on it. This may mean that the simulation-/measure-work should not be limited only to comply with applicable laws, but it should be ensured that follow-up work can be done in such a way that it helps to improve the future work of simulations and measurements of energy use in buildings.

Portvakten Söder i Växjö, med sina två huskroppar och 64 lägenheter är de högsta passivhusen i Sverige med en trästomme. En energiuppföljning görs för år 2012. Skillnader kring projekterat och uppmätt värde behandlas och klargörs. Granskning av funktionalitet och värmeåtervinningsmängd av avloppsvärmeväxlaren utreds. Ett frågeformulär har skickats ut och sammanställts, där hyresgästerna delar med sig av sina upplevelser utav Portvakten Söder.

Allt sedan oljekriserna på 1970-talet har intresset för energieffektivt byggande växt i Sverige. Idag finns det politiskt fastlagda mål inom EU om att energieffektivisera och från och med 2021 ska alla nya hus som byggs inom EU vara Nära Noll Energi-hus (NNE-hus). Definitionen för vad som är ett NNE-hus får medlemsländerna göra själva. För att snart kunna bygga lågenergihus i stor skala behövs uppföljnings- och informationsinsatser från demonstrationsprojekt. Kvaliteten på energiberäkningar behöver också höjas nu när efterfrågan av energieffektiva byggnader är större som kräver uppföljningsunderlag från olika fastigheter. Syftet med denna studie är att bidra till kunskaperna om erfarenheter från demonstrationsprojekt inom lågenergibyggnader med fokus på flerbostadshus med solfångare. Studien är uppdelad i tre delar. Den första delen består av litteraturöversikt av energibalansberäkningar, olika koncept inom lågenergihus, åtgärder för att kunna skapa lågenergihus samt drifterfarenheter från olika lågenergibyggnader såväl i Sverige som internationellt. Den andra delen består av fallstudier av tre demonstrationsprojekt i Örebro region. Projekteringsdata från fastigheterna samt uppmätt energiförbrukning erhölls och analyserades. Studiens tredje del består av kvalitativa intervjuer med byggherrarnas representanter om deras erfarenheter av projekten från idéutveckling till idrifttagning. Intervjuerna var öppet riktade och spelades in. Det första projektet var passivhusen vid Rynningeåsen som uppfördes av Asplunds Bygg AB. Byggnaderna blev färdigställda i maj 2010 och består av 13 bostadsrätter som fördelas på fyra huskroppar. Den årliga energianvändningen för värme erhölls inte från projektet och därmed kunde inte uppmätt specifik energianvändning tas fram. Å andra sidan kunde det konstateras, med hjälp av uppmätt elförbrukning i bostadsrättsföreningen, att solfångarsystemets årsprestanda låg långt under ett teoretiskt värde för värmeproduktion från solfångaranläggningar i Sverige. Årlig årsproduktion beräknades vara 180 kWh/m2 respektive 90 kWh/m2 och för det första respektive det andra året i drift. Det andra projektet som undersöktes var passivhusen i Frövi uppförda av Lindesbergsbostäder AB. Projektet färdigställdes i september 2010 och består av 16 hyresrätter som fördelas på fyra byggnader. Den specifika energianvändningen (korrigerad med graddagar) mättes till 50,8 kWh/m2 och år. Det tredje projektet var lågenergihusen i Kvarteret Pärllöken i Örebro uppförda av Örebrobostäder AB. Projektet blev färdigställt i februari 2011 och består av 24 hyresrätter fördelade på två punkthus. Husen har betongstomme och installerades bergvärmepumpar för värme- och varmvattenproduktion i husen. Den specifika energianvändningen (korrigerad med graddagar) mättes till 31,1 kWh/m2 och år i lågenergihusen i Kv. Pärllöken. Passivhusen i Frövi och lågenergihusen i Kv. Pärllöken har energiprestanda som är 44 respektive 65 % bättre än krav i BBR 19 samt uppfyller passivhusen i Frövi krav för passivhus i Sveriges Centrum för Nollenergihus. Trots låg energianvändning i båda projekten överskred den uppmätta energianvändningen (korrigerad med graddagar) den beräknade med 36 respektive 63 % i lågenergihusen i Kv. Pärllöken respektive passivhusen i Frövi. Resultaten visar att det går att bygga byggnader med låg energianvändning i Örebroregion men avvikelser mellan uppmätt och beräknad energianvändning är hög. I allmänhet underskattades de flesta delposterna i byggnadernas specifika energianvändning i projekteringen. Datorsimuleringar för solfångarprestanda skiljde mycket åt mellan projekten. De både underskattade och överskattade solfångarnas årsprestanda jämfört med vad ett bra system med plan solfångare möjligen kan ge i Sverige. Det berodde på olika indata som användes till simuleringarna. Enligt intervjuer med byggherrarnas representanter hade alla projekten det gemensamt att projekteringen tog lång tid och blev dyr. Produktionen gick bra men under idrifttagningsskedet började oväntade problem att uppstå som två av byggherrarna fortfarande höll på med att lösa två år efter färdigställandet. / In 2010 the EU adopted the Energy Performance of Buildings Directive 2010/31/EU which requires Member States to ensure that by 2021 all new buildings are so called nearly zero-energy buildings. To set minimum requirements for the energy performance of the nearly zero-energy buildings are the sole responsibility of Member States. The objective with this study is to provide further real-world data about low-energy buildings in Sweden. The study comprises case studies which investigates three demonstration projects for low-energy buildings in the Örebro Region. All investigated projects are apartment buildings with solar collectors to reduce bought energy for hot water consumption. One of these objects, the passive houses in Frövi, was studied in more detail than the others. Qualitative interviews with the developers were also used to gain further knowledge about the projects. In general the measured energy consumption, corrected to a normal year, was higher than calculated by tens of percent. Still an energy saving was gained up till 65 % compared to the maximum allowed energy consumption according to the latest building regulations in Sweden, BBR 19. The measured annual bought energy for space heating, domestic hot water and common electricity was 50,8 kWh/m2 and year in the passive houses in Frövi. In the low-energy houses in Pärllöken, Örebro it was 31,1 kWh/m2 and year. The origin for the higher measured energy consumption compared to the calculated results did vary between the projects. The results from the simulations for the solar collectors did differ a lot between the projects and compared to general performance of solar collectors in Sweden. According to the projects developers the design stage was time consuming and expensive in all the projects. No problems occurred under the construction stage but under the buildings commissioning process some unforeseen problems occurred that two of the developers were still solving two years after occupancy.

The purpose of this study was to develop an operation method to manage the energy model at Nya Karolinska Solna and apply it to a fully operational floor in the facility. Deficiencies and improvement potential was then analysed for future management of the model. Manual measurements were performed on the examined floor regarding heating, cooling and facility electricity and were then compared to the corresponding parameters calculated by the model. The model was calibrated with actual airflows, time schedules and internal gains to get a representative comparison with the measured energy use. The results show that the developed mode of operation works well for the examined floor but has some improvement areas for when it should be applied to the the entire facility as a lot of processes connected to updating the model are time consuming. Improvement potential was found concerning the acquisition of data and calibration of the model. The proposed mode of operation could be improved by firstly concluding the actual usage of the occupants to adjust air flows, time schedules and internal gains and secondly, by implementing a system of reporting future deviations from normal operational patterns. The total actual energy use compares well to the energy use calculated by the model. However, if comparing the parameters individually, deviation is evident. It was also found that values in the model for internal gains are overestimated during days and underestimated during nights and weekends resulting in a deviation of the compared parameters of the examined floor.

Examensarbetet utförs under sista årets energiingenjörsstudier vid Mälardalens högskola. Med hjälp av Ramböll Västerås utfördes en energiuppföljning av energiförbrukningen vid Hälleborgs äldreboende beläget på Bäckby i Västerås åt Västerås stad. Hälleborgs äldreboende stod klart och var fullt inflyttat våren 2015. Boendet byggdes för att möta det ökade behovet av vårdplatser i Västerås kommun. Vid byggnationen ställde kommunen ett byggkrav på 60 kWh/(m2,år) köpt energi vilket var hårdare än de gällande byggkraven som gällde i Sverige vid dåvarande tidpunkt. Under projekteringen av byggnaden ändrades kravet till 70 kWh/(m2,år) viktad energi där fjärrvärmen viktas med 1 och elen med 2.  Ändringen uppkom efter att behovet av kyla kunde lösas med ett borrhålslager vilket ger möjlighet att ta tillvara på värmen som kyls bort via värmepumpar. Byggnadens värmebehov tillgodoses av både värmepumpar och fjärrvärme vilket innebär olika energikrav enligt BBR, viktningen görs för att få ett mellanting mellan kraven för byggnad med el uppvärmning och byggnad utan eluppvärmning. Examensarbetet går ut på att utreda om byggnadens energianvändning går att följa upp efter ett år i drift. Genom att försöka beräkna förbrukningen och på den vägen upptäcka problem som behöver åtgärdas till 2 årsuppföljning 2017. Det har under arbetets gång visat sig att anläggningens mätsystem inte fungerar som tänkt vad det gäller överföring mellan fastighetens mätssystem och Västerås stads mätdata hanteringssystem Momentum. Men även när mätdatainformationen skulle hämtas manuellt visades sig att det endast fanns för ett fåtal datum vilket gjorde det omöjligt att ställa upp en årsenergi. För att kontrollera att mätningen fungerade som det skulle ställdes en sammanställning upp för perioden 2015-02-22 och 2016-03-24 vilket visade att all elproduktion inte registreras i de interna mätarna. Fjärrvärmen var enda energienhet som kunde verifieras då den förbrukningen hämtades från fjärrvärmeleverantören Mälarenergi AB. Fjärrvärmeförbrukningen uppgick till 29 kWh/ kWh/(m2,år) mot projekterade 11.7 kWh/ kWh/(m2,år). För att kunna utföra en korrekt energiuppföljning och visa tappvarmvatten förbrukningen behöver fastigheten uppdateras med fler mätare. Dels behövs en mätare som mäter levererad fjärrvärmeenergi till tappvarmvattnet och det rekommenderas även att registrera en flödesmätare på tappvarmvattnet till verksamheten. Det bör även undersökas vilka elförbrukningar som inte omfattas av internmätning för att kunna skilja verksamhets- och fastighetsenergi åt. Elenergin för undermätarna var 555 406 kWh för perioden 2015-02-22 och 2016-03-24 och motsvarnade 924 025 kWh för nätägaren Mälarenergi i perioden 2015-05-01 till 2016-04-30. För att kunna utföra en balans ska undermätarna uppgå till samma förbrukning som huvudmätaren för samma mät period. Byggnaden uppfyller idag inte förutsättningar för att kunna göra en korrekt energiuppföljning. / In order to reach the 20/20 goals (meaning 20% lower energy consumption until 2020) the energy requirements on buildings must get tougher and tougher. The city of Västerås has from year 2011 set its own energy requirements on all sold estates to 60 kWh/(m2,year). When the city needed to build the new Hälleborgs elderly care center, their aim was to reach this limited energy consumption. Soon, during the planning stage, they changed this requirement to 70 kWh/(m2,year) weighted energy. The reason for this was because they were using two heating systems, one was a electric heat pump and the second was district heating. Because of higher average age in the society, the need for more elderly care centers arise even in Västerås. In the spring 2015 Hälleborgs elderly care center was completed and occupied. 2 year after the building was complete, the contractor has to do an energy monitoring and see if the goal 70 kWh/m2 is reached. In this bachelor thesis all information will be tested and the aim is to try to make a energy monitoring and figure out what needs to be done to be able to performe the energy monitoring 2017. During the work the biggest problem has been to get the right information. The system that should keep all the measured data (Momentum) was found not to have the connection to the building. When we try to pick the data by hand from the building it was not complete. So the conclusion is that the building is not ready to energy monitoring jet. This is because the building needs more time to be stable and adjust the technical systems. It also needs more points of energy measurments and flowmeters in order to get the heating water consumption. In the electric system first the net owners energy meter is installed, then the building has own meters at each electric central to separate customers consumption from building consumption. When groups of energy is summarized, it is just half of the net owners consumption. This is because some of the energy in the building is not registered. One of the electric energy’s that not is registered is the commercial kitchen, but the difference is to big that it need to be evaluated what’s missed.

In this MSc thesis, it is investigated what parameters are relevant for describing energy consumption of heavy haul freight trains and how these can be used to develop key performance indicators (KPIs) for energy efficiency. The possible set of KPI is bounded by data available from energy meters used in electric IORE class locomotives hauling iron ore trains in northern Sweden. Furthermore, the analysis is only concerned with energy efficiency at the rolling stock level, excluding losses in the electric power supply network. Based on a literature study, parameters of interest describing driver, operations and rolling stock energy efficiency have been identified. By means of simulation, a parametric study is performed, simulating a 30 ton axle load iron ore train with 68 wagons. Train modelling input is obtained from technical documentation or estimated through measurements and statistical analysis. A multi-particle representation of the train is used to calculate gradient resistance for the simulation, which is also applied to determine the curve resistance.  Results show that the motion resistance is simulated quite accurately, while the lack of a driver model in the simulation tool leads to overestimation of energy consumption. Taking this into account, the importance of the driver for energy efficiency can still clearly be showcased in the parametric study. Especially on long steep downhill sections, prioritising the electric brakes over mechanical brakes is demonstrated to have a huge influence on net energy consumption, as has the amount of coasting applied. With the same driver behaviour in all simulations, the savings in specific energy from increasing axle load to 32.5 tons is estimated. Moreover, a comparison of increased train length and axle load points towards higher savings for the latter. In the end, parametric study results are used to recommend a structure for a monitoring system of energy efficiency based on a set of KPIs. With a sufficiently high sampling rate of energy meter data, it is adequate for calculating driver related KPIs and some additional KPIs. More KPIs can be tracked with access to additional data, e.g. cargo load. / I detta examensarbete undersöks vilka parametrar som är relevanta för att beskriva energiförbrukning för tunga godståg och hur dessa kan nyttjas för att utveckla nyckeltal för energieffektivitet. Antalet möjliga nyckeltal avgränsas till sådana som kan beräknas med data från elmätare som används i elektriska littera IORE lok som drar tunga malmtåg i norra Sverige. Vidare så tar analysen endast hänsyn till energieffektivitet för rullande materiel, vilket utesluter förluster i elektriska kraftmatningsnätet. Baserad på en litteraturstudie har relevanta parametrar som beskriver förare, drift och rullande materiel identifierats. Med hjälp av simuleringar av ett malmtåg med 30 tons axellast och 68 vagnar så utförs en parameterstudie. Indata för tågmodelleringen erhålls från teknisk dokumentation respektive uppskattas genom mätningar och statistisk analys. En representation av tåget som flertalet partiklar tillämpas i simulering för att beräkna lutningsmotståndet. Dessutom används densamma för att ta fram kurvmotståndet. Resultaten visar att gångmotstånd simuleras ganska exakt, medan avsaknad av en förarmodell i simuleringsvertyget leder till överskattad energiförbrukning. Med hänsyn tagen till detta så kan betydelsen av föraren för energieffektivitet fortfarande påvisas mycket tydligt i parameterstudien. I synnerhet i långa branta nedförsbackar har prioritering av den elektriska bromsen framför den mekaniska bromsen mycket stor påverkan på nettoenergiförbrukningen, likaväl som hur mycket tåget frirullar. Med samma förarbeteende i samtliga simuleringar har besparingar i specifik energiförbrukning kunnat uppskattats för en ökning av axellasten till 32,5 ton. Dessutom pekar en jämförelse av ökad tåglängd och axellast mot att sistnämnda ger större besparingar. Slutligen så har resultaten från parameterstudien nyttjats för att rekommendera en struktur för ett uppföljningssystem av energieffektivitet baserad på en uppsättning av nyckeltal. Med tillräckligt hög samplingsfrekvens på data från elmätare är den adekvat för att beräkna vissa nyckeltal, framförallt relaterad till förare. Fler nyckeltal kan följas upp med mer tillgänglig data så som lastvikter.