The Swedish goverment has recently produced a proposition that demands that a developer of a housing project has to produce an climate calculation before finishing the project. The proposition also includes an amendment to the Planning and building act (PBL) which states that the building comitte cannot call to final clearance for the project unless the developer has produced the climate calculation. This law is determined to come into effect 1st of january 2022. Life cycle assessment is a method for calculating a products environmental impact. This study has used life cycle assessment to visualise the environmental impact of the load-bearing concrete base of a building. This study was developed for the purpose to understand the imporance the differerent choices in material and transportation have on the overall environmental impact of the concrete base. In this study three different life cycle assessment method have been used; a climate calculation by hand, a computer simulated calculation with generic data and lastly anoher computer simulated caluculation with environmental product declarations (EPD).    The results of this study found that the transportation only has an impact of maximum 2% on the overall environmental impact for the concrete base. Furthermore it was shown that the concrete and EPS insulation were the two materials with the highest singular environmental impact of all the materials in the concrete base.  With these results one can argue that the most important change one has to do to reduce the environmental impact of a concrete base is to find alternative materials to use in a load-bearing construction base instead of concrete and EPS insulation. The finding that transportation only has a 2% environmental impact seems smalls, although a 2% reduction in environmental impact with the use of more locally produced materials on each new construction projekt will result in a great reduction of the overall environmental impact for the building industry.

Bygg- och fastighetssektorn står för cirka en femtedel av Sveriges inhemska utsläpp av koldioxidekvivalenter. För att förändra detta har regeringen planerat en lagstiftning, som innebär att byggherrar skall klimatdeklarera. Lagen träder i kraft 2022. Wästbygg är ett bygg- och projektutvecklingsbolag som verkar i denna sektor. De har som målbild att till 2030 ha ett utsläpp av växthusgaser på netto-noll. Syftet med examensarbetet är att ge Wästbygg ett förslag på arbetssätt vid framtagande av gröna sidoanbud. Metoden som författarna använde sig av var en litteraturstudie, intervjuer med beställare, byggentreprenörer och underentreprenörer samt en fallstudie av ett pågående projekt. Intervjuerna utfördes enligt en kvalitativ semisturkurerad metod. I intervjuerna framkom en vilja från samtliga aktörer att driva arbetet med klimatdeklarationer framåt, samt en nyfikenhet i alternativa lösningar och anbud med miljöfokus för att nå såväl de olika företagens interna klimatmål som Sveriges övergripande klimatmål. För att nå dessa mål var respondenterna överens om att koldioxidberäkningar är ett nödvändigt steg. Fallstudien visar att olika betongsorter har olika klimatpåverkan men att dengeneriska data som återfinns i Bidcons klimatmodul är ett gott riktvärde för byggnadskomponenters koldioxidekvivalent påverkan. För att erbjuda alternativa lösningar till beställarna behöver företaget erbjuda något konkret som exempelvis en miljödeklaration vid färdigställt projekt. Upplevelsen hos såväl de intervjuade beställarna, underentreprenörerna samt författarna är att ett vidare intresse finns för arbete med gröna sidoanbud. Arbetet resulterade i att Wästbygg systematiskt bör lämna ett riktvärde till beställare, utifrån dengeneriska data som återfinns i Bidcons klimatmodul. Samt med denna information lämna ett löfte om klimatdeklaration när projektet är klart för att inte lägga för mycket tid på antaganden i anbudsfasen. På detta vis kan företaget under projektets gång komplettera upp med byggnadskomponenters faktiska påverkan och till andra projekt bygga en referensdatabas för mer träffsäkra anbud i framtiden. / The construction and real estate sector accounts for about one fifth of Sweden's domestice missions of carbon dioxide equivalents. In order to change this, the government has planned legislation, which means that builders must climate declare. The law comes into force in 2022. Wästbygg is a construction and project development company operating in this sector. They aim to have a net-zero of greenhouse gas emissions by 2030. The purpose of the thesis is to provide Wästbygg with a proposal for working methods when developing green side tenders. The method used by the authors was a literature study, interviews with clients, construction contractors and subcontractors as well as a case study of an ongoing project. The interviews were conducted according to a qualitative semi-curated method. In the interviews, a willingness was expressed by all interview participants to drive the work on climate declarations forward, and a curiosity in alternative solutions and tenders with environmental focus to achieve both the companies' internal climate goals and Sweden's overall climate goals. To achieve these goals, the respondents agreed that carbon dioxide calculations are a necessary step. The casestudy shows that different types of concrete have different climatic impacts, but that the generic data found in Bidcon's climate module is a good guideline for the carbon dioxide equivalent impact of building components. In order to offer alternative solutions to the customers, the company needs to offer something concrete like a climate declaration at the end of the production stage. The experiences of both the interviewed clients, subcontractors and the authors are that there is a further interest in working with green side tenders. The result of this thesis was that systematically, Wästbygg should provide a benchmark value to clients, based on the generic data found in Bidcon's climate module. As well as with this information, make a promise on climate declaration when the project is ready. This method eliminates unnecessary time spend on assumptions in the tender phase. In this way, you can supplement the actual impact of building components during the project and build a reference database for more accurate bids in the future for other projects.

Sverige står inför en omfattande omställning, att år 2045 ha ett nettonollutsläpp av växthusgaser. Detta innebär stora utmaningar för byggbranschen som står för 19 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Fokus har sedan länge inriktat sig på att minska klimatpåverkan i driftsfasen, men i och med energiomställningar till mer förnybar energi står numera uppförandefasen, med stommen i fokus, för den största delen av utsläppen i en byggnads livscykel. Betongindustrin har en tung roll att axla då cementbruken befann sig på en andraplats bland de som släpper ut mest koldioxid i Sverige 2019. Idag finns det metoder att använda till att kartlägga en byggnads utsläpp under dess livscykel samt åtgärder att tillämpa för att minska dessa, trots detta praktiseras inte klimatförbättrade åtgärder i önskad utsträckning. Syftet med examensarbetet är att öka förståelsen för hur konstruktören kan bidra till ett minskat utsläpp av växthusgaser från byggprocessen. Målet är att beskriva konstruktörens utmaningar och möjligheter i teknik och process att använda sig av klimatberäkningsverktyg i projekteringsfasen, samt hur konstruktörer, med hjälp av klimatberäkningar, kan bidra till ett minskat utsläpp av växthusgaser i byggbranschen. Studien är uppdelad i två sammanhängande delar, ”Delstudie 1: Intervjuer” och ”Delstudie 2: Test av programvaror”. Delstudie 1 är en intervjustudie med intervjufrågor av semistrukturerad karaktär. Urvalet består av sex konstruktörer och två miljökonsulter anställda på teknikkonsulten AFRY. Intervjustudien har besvarat frågor som berör hur klimatarbetet utförs i företaget idag, optimering av konstruktioner och vad konstruktörer behöver för att integrera klimatkalkyler som en del av processen i projekteringen. I delstudie 2 har klimatberäkningsverktygen Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM1.0 och One Click LCA testats. I båda verktygen har en förenklad livscykelanalys gjorts där klimatpåverkan för bygg- och byggproduktionsskedet har beaktats för en betongstomme. Ett test med standardbetongsorter, samt ett test där betongsorten har bytts ut mot klimatförbättrad betong, för att undersöka vilken effekt det skulle ge. Båda verktyg har utvärderats efter ett antal punkter, som rör klimatkalkyler, i syfte att se hur olika verktygen kan användas. Intervjustudien visar att konstruktörerna efterfrågar resurser i form av tid och ekonomi samt en ökad kunskap om vilka verktyg och åtgärder som kan tillämpas för att kunna integrera klimatkalkyler i det dagliga arbetet. Båda verktyg som testats fungerar för att kunna genomföra förenklade klimatkalkyler. Vid en jämförelse mellan vanlig betong och klimatförbättrad betong blev resultatet i BM1.0 en sänkt klimatpåverkan med på 160 ton CO2e, och i One Click LCA 344 ton CO2e. Inget av verktygen lyckades uppfylla alla utvärderade punkter. Det visade sig även att det var svårt att tolka resultaten utan tydliga gränsvärden. För att klimatkalkyler ska kunna integreras i en konstruktörs arbete i projekteringen krävs framförallt tid i projekten och högre krav både internt och externt. God kunskap om livscykelanalys, klimatberäkningsverktyg, byggprocessen och betong är också nödvändigt för att utföra bra kalkyler. Om detta saknas ska det finnas information om var eventuell expertis kan hittas. Klimatet ska också vara en likvärdig beslutsfaktor som tid och kostnad i projekt. / Sweden is facing a major change, having zero net emission of greenhouse gases in 2045. This brings major challenges to the building industry, as it alone is accountable for almost a fifth of these gases today. The focus has been reducing climate impact in the operational phase for a long time, but with more renewable energy in the energy mix, the construction phase stands for almost half of the emissions in the for a building’s whole life cycle of a building. The concrete industry has a heavy role in this. In 2019, the cement industry came in second place over those with the heaviest emissions in Sweden and is, therefore a major contribution to the negative climate impact. Today, there are methods for reduced climate impact which can be applied, such as construction optimization or use of life cycle analyzes in the design phase but are not used in the desired extent. For example, climate-enhanced concrete is on the market but is not yet the most common option. This study has been carried out with the aim and goal of increasing the understanding of how the design engineer can contribute to reducing climate impact in the construction industry. The aim is to describe the designer's challenges and opportunities in technology and process to use climate calculation tools in the design phase, and how designers, with the help of climate calculations, can contribute to a reduction in greenhouse gas emissions in the construction industry. The study is divided into two connected sub-studies. First sub-study is called "Sub-study 1: Interview study" and the second is called "Sub-study 2: Software testing". In sub-study 1, an interview study was conducted at the engineering consultant AFRY. Six design engineers have been interviewed as well as two environmental consultants. The interview study has answered questions such as how climate work applies in the business today, construction optimization and what is missing for the designers to calculate climate impact in their daily work. In sub-study 2, the climate calculation tools “Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM1.0 and One Click LCA have been tested. A test with ordinary concrete types, as well as a test where the ordinary concrete type has been replaced by climate-improved concrete, has been carried out to see what the difference could be. In both tools, a simplified life cycle analysis has been performed for a concrete frame in the construction phase. Both tools have been evaluated according to a number of criteria’s, about climate calculations, to highlight how different tools can be used. The results from the interview study show that the designers demand time and money from the customer and from the organization, as well as more training in the subject and the climate tools that can be used. The result for BM1.0 was only a small improvement of 160 tonnes of CO2e and in One Click LCA there was a total difference of about 344 tonnes of CO2e. Both tools have been evaluated according to several points and none of the tools succeeded in meeting all the study's desired criteria. For BM1.0, there is no integration with a BIM tool and the program only considers the environmental impact category; climate impact. For One Click LCA, it is not possible to import EPDs, but the user must use generic values ​​or already entered EPDs from the database of the tool. However, both tools are considered good for being able to carry out simplified climate calculations in the design phase. However, the user must have a good analytical ability if he or she is to consider only a few categories of environmental impact.

The government of Sweden set an ambitious climate target to have zero net emissions of greenhouse gases by 2045. The building and construction sector is expected to play a significant role in achieving the climate target since it accounts for approximately 20 percent of Sweden's greenhouse gas emissions. New and innovative solutions is therefore needed to decrease the impact of the construction sector on the environment. Any such solution can include a general requirement on reduction of total carbon dioxide emission or specific requirements on materials and fuels used in a construction project. According to earlier research it is often preferable to apply specific requirements on materials and fuels. Otherwise, entrepreneurs should themselves develop strategies to fulfill any general requirement that can be a complex and time-consuming task. This thesis applies specific material and fuel requirements in various construction projects and aims to evaluate their effectiveness of reaching general requirement on reduction of total carbon dioxide emission. In addition, it analyzes whether the reduction of carbon dioxide emissions varies among the projects and why. The construction projects comprise five different types of road, railway, bridge and pedestrian & cycleway projects each, which are executed by the Swedish Transport Administration. The analyses are performed using a life cycle assessment tool known as Klimatkalkyl, which allows one to calculate the total carbon dioxide emissions of a project during its construction phase. The analysis of results shows the applied material and fuel requirements can contribute in reducing total carbon dioxide emissions in all projects. However, the effectiveness of the material and fuel requirements in reaching general reduction requirements varies among the projects. The material and fuel requirements have a more significant positive effect on general reduction requirements in pedestrian & cycleway projects, while they are less effective in railway projects compared. Furthermore, the effectiveness of the material and fuel requirements depends on the year in which the climate requirements are applied. The material and fuel requirements tend to have larger impact on the reduction requirements today versus in the future. To fulfill the long-term goals of the roadmap and national target, additional actions should be taken.

Vid projektering av ett byggnadsverk är det viktigt att ta hänsyn till miljöpåverkan och kostnader under hela konstruktionens livslängd. Detta görs genom så kallade livscykelanalyser (LCA) och livscykelkostnadsanalyser (LCC-analys). En LCA berör miljöaspekter och potentiell miljöpåverkan genom en produkts hela livscykel d.v.s. ”från vaggan till graven”. I en LCC-analys summeras investeringskostnad samt kostnader för drift och underhåll under produktens livslängd. BIM 3D-modelleringsverktyg används för att modellera flertal olika byggkonstruktioner. Det optimala vore om det gick att utnyttja de kraftfulla BIM-verktygen tillfullo och kunna använda den information som redan finns i modellerna för att utföra LCA och LCC-analyser. Önskvärt vore om det även gick att koppla till företagsinterna moduler, t.ex. i detta projekt Trafikverkets Klimatkalkyl (ett verktyg som baseras på den vedertagna metoden för LCA). Syftet med examensarbetet är att integrera kostnad och miljöpåverkan i tidigt projekteringsskede genom automatisering av koppling mellan BIM-program och LCA-/LCC-verktyg. Genom automatisering av denna process kan optimering av konstruktioner effektiviseras. Ett Excelark har skapats genom programmering i Visual Basic for Applications (VBA) som hämtar materialmängder från antingen Tekla Structures, Excel eller genom manuell inmatning och sedan generar LCA- och LCC-rapporter. Dessa har sedan jämförts med tidigare genomförda LCA och LCCanalyser för att säkerställa utfallets reliabilitet. Resultatet av arbetet visar att framtagna LCA- och LCC-rapporter kan bidra till en effektivare projekteringsprocess för optimering av konstruktioner med hänsyn till miljö och kostnad. Excelarkets användarvänliga uppbyggnad gör det möjligt för personer med begränsad kunskap inom LCA och LCC att göra mer hållbara val vid projektering av en konstruktion. Detta bidrar till att främja hållbarhetstänk i företag och uppmuntrar anställda att arbeta mot ett gemensamt mål om en koldioxidneutral infrastruktursektor. / While carrying out structural design work, it is important to take into consideration the environmental impacts and costs throughout the life time of the structure. This is done through life cycle assessment (LCA) and life cycle cost analysis (LCC analysis), respectively. LCA addresses the environmental aspects and potential environmental impacts throughout a product’s life cycle i.e. from cradle to grave. An LCC analysis summarizes the investment cost and costs for operation and maintenance during the life time of the product. BIM 3D modeling tool are used for modeling several different types of buildings and civil works. Ideally, digital information readily available through these powerful BIM tools, should be reused to perform LCA and LCC analyses. It would also be beneficial if it was possible to connect it to a company’s internal systems for instance in this study, the Swedish Transport Administration's “Klimatkalkyl” (a tool based on the method for LCA). The purpose of the thesis project is to integrate cost and environmental impact into the early design phase through an automated connection between BIM programs and LCA / LCC tools. By automating this process, optimization of structures can be made more efficient. An Excel sheet has been created through programming in Visual Basic for Applications (VBA) which retrieves quantities from either Tekla Structures, Excel or manual input and then generates LCA and LCC reports. These have then been compared with existing LCA and LCC analyses to ensure the program's quality. The result of the work shows that produced LCA and LCC reports can contribute to a more efficient structural design process for optimizing structures regarding environmental impacts and investment cost. The Excel sheet's user-friendly structure also enables people with limited knowledge in LCA and LCC to make more sustainable choices when undertaking structural design tasks. This helps to promote sustainable thinking in companies and encourages employees to work towards a common goal of a carbon-neutral infrastructure sector.

Skandinavien har en lång tradition att bygga vägar i asfalt framför att konstruera dem i betong. Examensarbetets syfte är att ta reda på om alternativet betong är mer lönsamt och miljövänligare ur ett livscykelperspektiv. Som jämförelse har en möjlig omläggning av Väg 97 i Norrbotten studerats. Programmen som använts för dimensionering och klimatanalys är PMS Objekt och Trafikverkets Klimatkalkyl. Rapporten har utrett hur beläggningsmaterialen asfalt och betong fungerar i ett subarktiskt klimat, där betongens styvhet kan vara en nackdel eftersom den är mer känslig för sprickbildning vid tjällyft i jämförelse med asfalt (men detta kan förändras om klimatet blir varmare). En fördel med betongen är dess livslängd på 40 år jämfört med asfaltens livslängd på 8 år. Asfalten behöver underhållas och bytas oftare samtidigt som kostnaden för bytet är mindre och enklare att genomföra jämfört med betongvägar. Därutöver har examensarbetet studerat tjälsprickor, hur de uppkommer, preventiva metoder och underhåll. Det sker även ett klargörs vad en Livscykelanalys är och hur den genomförs för att beräkna en teoretisk mängd koldioxid vid produktion av vägen. Resultatet har delats upp i tre fallstudier: tjällyft i PMS Object, handberäkningar av spänningar i betong och storlek på möjlig tjälspricka och CO2 som generas vid produktion av vägkropp i de två olika materialen. Betongen klarar av 20 mm tjällyft och det beräknas bli 6 mm medan asfalt klarar av upp till 50 mm och har en beräknat värde på 41 mm. Därutöver släpper asfalten bara 39 136 ton vilket är en mindre mängd än betongen. Asfalten vinner därför över betongen i det här fallet, men när vägarna blir mer trafikerade eller/och om tjälen blir mindre på grund av klimatförändringar kan detta förändras. En av de mest bidragande faktorerna till att asfalten vinner är att betongen klarar av mindre deformation på grund av sina styva egenskaper. När två fall studerades och jämfördes med betongens tryckhållfasthet klarades sig enbart det ena (spänningar på 10 kPa/m och 2,21 kPa/m uppstår i betongen på grund av temperaturskiftningar, detta jämfört med betongens tryckhållfasthet på 4,1 kPa/m). För det värsta fallet, där plattan beräknas spricka på mitten, har en teoretisk spricka beräknats till ca 0,3 mm. En felkälla vid dessa beräkningar är att det enbart tar hänsyn till 16 års tjällyft, trots att betongen är beräknad att ligga i 40 år. Vår rekommendation är därför att bygga vägen i asfalt eftersom det i dagsläget är för få trafikanter (<9000 ÅDT) och att beläggningen belastas av för mycket deformationer av temperaturskiftningar. Att betong även genererar mer koldioxid spelar även in, men vi misstänker att detta kan bero på att denna skillnad kan bero på för generella dimensioneringsprogram. Vi har resonerat kring möjliga merkostnader med att bygga med ett mer koldioxidgenererande material vilket kan orsaka stora kostnader för samhället på grund av dess inverkan på klimatförändringar i efterhand trots att den initiala kostnaden kan bli lägre. Dock är denna kostnad problematisk att beräkna på grund av många okända faktorer. Det som skulle vara intressant att studera vidare i framtida forskning är att med handberäkningar, alternativ skapa ett nytt program, som på ett mer rättvisande sätt kan beräkna de två olika materialen skillnader och styrkor. I dagsläget är det för många generaliseringar för att verkligen ställa de två materialen mot varandra. Däröver skulle det också vara intressant att se hur betong och asfalt kan användas tillsammans, i hybridvägar. Att till exempel använda asfalt på det generella vägnätet och betong i rondeller, korsningar, eller busshållplatser där belastningen på beläggningen är större (mer specifikt undersöka hur fogarna mellan dessa material skulle utformas). / Scandinavia has a long tradition of building roads in asphalt rather than constructing them in concrete. Therefore, this report's purpose is to find out which material would be more profitable in an environmentally perspective while building an extension of the regional Road 97 located in the subarctic county of Norrbotten. Software’s the industry use to design roads are, among others, PMS Object and Trafikverkets Klimatkalkyl. The report analyzes how asphalt and concrete differ in subarctic climate, and concludes that concrete has great disadvantage because it cannot deform sufficiently enough as needed to due to frost heaves, especially compared to asphalt. The concrete should last for 40 years compared with asphalts estimated lifespan of 8 years. This means that the asphalt needs a shorter maintenance plan and if something goes wrong in the production it’s not the same amount money wasted. The report concluded what frost cracks are, how they occur and are counteracted (during the construction phase and maintenance).  Furthermore it clarifies what a Life Cycle Analysis is and how it is implemented to calculate the amount of carbon dioxide in the production of a road. The result has been divided into three cases: 1. PMS Object Simulations of frost heaves, 2. hand calculations of tension in concrete resulting and the size of the formed frost cracks, 3. the amount of CO2 generated in the production. Those three cases gives the outcome that concrete has a frost heave capability of 20 mm and a calculated value of 6 mm thermal expansion while asphalt is able to handle 50 mm and have a calculated 41 mm expansion. The asphalt releases only 39 136 tons of CO2, which is less than the concrete. Asphalt therefore wins over the concrete, but the tables might turn if the roads get more traffic and frost heave reduces due to climate changes. The decisive factor in making asphalt the winner in this race is that the concrete can handle less deformation due to its stiffed properties.  In order to show this phenomena two cases were studied and compared to the standardized compressive strength of the concrete (4,1 kPa/m for C50); the worst case scenario ended up with 10 kPa/m (and would crack) and the normal case created a tension of 2.21 kPa/m. The crack of the worst case scenario has about a 0,3 mm theoretical crack width. A source of error in these calculations is that it only takes into account the 16 seasons of frost heaves, despite that the concrete is estimated to last for 40 years. Our recommendation is therefore to build the road in asphalt since the current traffic on the road is below 9000 AADT and the pavement is greatly affected by frost heaves. Concrete would also increase release more carbon dioxide during its production, but we suspect this may be because of insufficient amount of critical factors in the design software. We have discussed the possible additional costs of building the road with a material that generates high amount carbon dioxide, and studied the future costs for the society due to its impact on climate change. However, this cost is problematic to calculate due to its many unknown factors. It would be interesting to do further research and determine what hand calculations should be used, or alternatively, create a new program that can calculate the differences between the two materials more accurately. At present, there are too many generalizations that makes it nearly impossible to compare the two materials against each other. Moreover, it would also be interesting to see how concrete and asphalt can be used together, in hybrid roads. For example, using asphalt on the general road network and concrete in roundabouts, intersections, or bus stops where the load on the pavement can be greater (more specifically, examine how the joints between these materials should be designed).

Anläggningsprojekt är resursintensiva och kan medföra stora utsläpp av växthusgaser. För att beräkna klimatpåverkan från anläggningsprojekt använder Trafikverket en modell som kallas Klimatkalkyl. I denna modell används så kallade byggdelar och typåtgärder tillsammans med resursschabloner och emissionsfaktorer för att beräkna ett projekts klimatgasutsläpp och energianvändning. Resultaten används bland annat för att ställa utsläppskrav på entreprenörer och projektörer. För att säkerställa att emissionsfaktorerna så bra som möjligt motsvarar ett aktuellt, genomsnittligt utsläppsvärde uppdateras de med jämna mellanrum. Dessa uppdateringar skapar en viss osäkerhet kring resultattolkning och kravställning för Trafikverket. I detta arbete undersöks effekten av uppdaterade emissionsfaktorer från de som används i Klimatkalkyl v. 6.1 till de som ska användas i v. 7.0, som lanseras i juni 2020. Slutsatsen är att uppdateringens effekt på kalkylens byggdelar påverkas av de tre faktorerna mängd, förändring av ingående emissionsfaktorer och utsläppsnivå per mängdenhet för byggdelen. Stor mängd, stor förändring av emissionsfaktorer och hög utsläppsnivå innebär stor effekt. På projektnivå påverkas effekten av ingående byggdelar och varierar från projekt till projekt. För väg- och järnvägsprojekt blir utsläppsförändringen generellt liten, men för bro- och tunnelprojekt samt mindre projekt och projekt av typen om- och utbyggnad bedöms effekten kunna bli stor.

Klimatet på jorden är i förändring. Detta är främst på grund av en förstärkt växthuseffekt, till följd av ökade mängder växthusgaser i atmosfären. Fortsätter denna klimatförändring kommer det resultera i förödande konsekvenser för både människa och natur. Det är därför viktigt att åtgärder sätts in för att minska utsläppet av växthusgaser. Klimatkalkyl underlättar arbetet med att sänka utsläppet av växthusgaser i byggprojekt. De ökar medvetenheten om var i projekten de största utsläppen av växthusgaser finns och kan användas som underlag för var åtgärder bör sättas in för att minska växthusgasutsläppen. Klimatkalkyler kan även användas till att jämföra olika lösningar för att se vilket alternativ som är miljömässigt bäst. En minskning i utsläpp av växthusgaser leder även ofta till en minskning av kostnader. Det finns i dagens läge dock brister i arbetet med klimatkalkyler. De anställdas kunskap om hur utförande bör ske är inte tillräcklig och det finns svårigheter i att tolka resultatet som fås ut. Brister upptäcktes även i de verktyg som klimatkalkylerna utförs i. Exempelvis fanns det inte resurser för alla material och det var fel i vissa maskiners utnyttjandegrader. Svårigheter uppstår även då ändringar och tillägg uppkommer på projekt. En klimatkalkyl bör utföras i anbudsskedet på alla större projekt. Uppföljning bör göras i slutet av projektet och i vissa fall även under projektets gång. I dagens läge finns det ingen tydlig mall för hur en klimatkalkyl ska följas upp, men målet är att ta fram en.

This project presents a cost-benefit analysis for a water and sewage pipeline project in north  Hisingen, Sweden, with a focus on the climate impact of the project. Specifically, the project examines the emissions in carbon dioxide equivalents from the project per invested Swedish krona, using a climate calculation. The results of the analysis provide important information about the cost-benefits of the project, and can be used to guide decision-making regarding pipe network investments in the future. Overall, the project highlights the importance of considering both the financial factor and greenhouse emissions in infrastructure planning and investment. The study analyzes the difference between fossil and bio-based PE-pipes and construction with open excavation and directional drilling. The results of this study gave the following conclusions: The production phase of materials in the construction stage of the life cycle has the biggest impact on the climate in water and sewage construction projects.Switching material from fossil-based to biobased has a bigger positive impact on the emissions than switching construction methods from construction with open excavation to construction with directional drilling in water and sewage construction projects. Of the four cases analyzed in this project, the case with fossil-based PE-pipes and directional drilling has the least amount of invested Swedish krona per ton carbon dioxide reduction. It is possible to reduce costs and decrease emissions simultaneously during the construction phase of a water and sewage project by switching the construction method from open excavation to directional drilling. These findings highlight the importance of considering the environmental impact of  infrastructure projects in decision-making and prioritizing sustainable solutions for future investments. In particular, the results suggest that material choice has a greater impact on emission reduction than construction methods.

I dagens samhälle står vi inför tuffa utmaningar för att minska vår miljöpåverkan och stoppa växthuseffekten. Vi har mycket att arbeta mot för att nå ett hållbart samhälle där vi säkrar en bevarad mångfald och en hälsosam miljö att leva i för kommande generationer. Sverige har tagit fram 16 olika miljömål som ska vägleda och hjälpa samhället på väg mot en grönare framtid. Växthusgaser har störst påverkan på växthuseffekten och år 2019 stod byggsektorn för hela 21,1% av den totala mängden växthusgaser som släpptes ut i Sverige. Eftersom byggsektorn har en så pass stor roll i miljöarbetet är det viktigt att vi ser över vår byggteknik och hur vi kan utveckla den. Idag finns mängder av äldre hus i Sverige som är i behov av renovering men frågan som behandlas i det här arbetet är om alternativet att riva ett äldre hus och upprätta ett nytt faktiskt kan vara ett mer hållbart alternativ. I arbetet har en fallstudie genomförts för Bergets LSS-boende där en kontroll har gjorts om det är mer miljövänligt att riva det befintliga huset och bygga ett helt nytt i stället för att renovera byggnaden som Peab gör i skrivande stund. Eftersom växthusgaser är det som mest påverkar miljön negativt har koldioxidekvivalenter valts som värde att studera.Vid undersökningen har växthusgaser från byggnadsmaterial, maskiner och energianvändning granskats och ställts upp i en graf för att undersöka hur många år det tar för en nyproduktion att tjäna in den kvot som uppstår vid byggproduktionen jämfört med renoveringen. Enligt uträkningarna släpper renoveringen under produktionen ut en betydligt mindre andel koldioxidekvivalenter än nyproduktionen men renoveringen har årsvis en större energiförbrukning. Resultatet visar att efter knappa 17 år är båda fallen på samma nivå utsläpp och kommande år kan en nyproduktion klassas som mer miljövänlig. / Today, we face tough challenges to reduce our environmental impact and stop the greenhouse effect. We have much work to put effort into, to achieve a sustainable society where we ensure the preservation of diversity and a healthy environment for future generations to live in. Sweden has developed 16 different environmental goals to guide and help society towards a greener future. Greenhouse gases have the greatest impact on the greenhouse effect and in 2019 the construction sector accounted for a staggering 21.1% of the total amount of greenhouse gases emitted in Sweden. Since the construction sector plays such a large role within the environmental efforts, it is important that we examine our construction technology and ways to develop it. Today, there are many older houses in Sweden that need renovation, but the question addressed in this work is whether the alternative of demolishing an older house and build a new one instead can be a more sustainable option. In this work, a case study has been carried out for Bergets LSS-boende where a review has been made of whether it is more environmentally sustainable to demolish the current house and build a completely new one instead of renovating the existing building as Peab is doing at the time of writing. Since greenhouse gases are the most damaging to the environment, carbon dioxide equivalents have been chosen as the unit to study.In the study, greenhouse gas emissions from building materials, machinery and energy use have been examined and plotted in a graph to explore how many years it will take for a new construction to earn the quota that occurs during the production compared to renovation. According to the calculations, during the production phase, renovation emits a significantly lower proportion of carbon dioxide equivalents than new production, but renovation has a higher annual energy consumption. The result shows that after almost 17 years, both cases are at the same level of emissions and in the coming years a new production can be classified as more environmentally friendly. / <p>2022-06-28</p>