The requirement to make a climate declaration in connection with the construction of a new building came on 1 January 2022, which means that the client is obliged to declare a climate footprint. At present, there are no limit values or guidelines on how large a climate impact and building may have, but in the future this will be introduced. The purpose of today's requirements for documentation is an increased knowledge of the climate issue and that the construction industry should work more sustainably. Climate declaration is a completely new part of the construction process and currently there are a number of different tools for producing a climate declaration. However, there is a lot to investigate regarding to which functions and tools are most effective for the future climate declaration.  Sweco has started to develop the tool C3, which calculates the climate impact of building components in a 3D model, as well as comparing different materials in carbon dioxide emissions and cost to facilitate calculation based on climate impact. It would be beneficial if the climate impact-based calculation in C3 could be combined with climate declarations to make work more efficient, and this issue has formed the basis for the report.  This thesis examines how three existing tools currently work and then evaluates this in relation to future climate declaration tools. The study aims to determine which functions are desirable to implement in a future climate declaration tool, such as C3.  The test execution, which was based on a BIM model, together with a literature study and interviews, has resulted in the required functions in a climate declaration tool being: a clear interface with high user-friendliness, smart and automated functions and integration of digital tools. The results show that these functions together will contribute to more efficient and precise climate declaration work. The survey has also shown that a prerequisite for climate declarations to work in the industry is that the legal requirement that exists today is developed and, above all, clarified.

Utförandet av klimatdeklarationer för nya byggnader är ett nationellt initiativ i Sverige som syftar till att minska den bebyggda miljöns klimatpåverkan. Denna undersökning syftar till att utföra två klimatdeklarationer för ett LSS-boende för att jämföra dess ursprungliga betongstomme med ett alternativ i stål ur ett klimatperspektiv. Stomalternativens påverkan på byggnadsdelars värmegenomgångskoefficienter (U-värde) och beständighet undersöks också för att få en helhetsbild av stålstommens konsekvenser på byggnaden. Den alternativa stommen baseras på en konstruktion från ett komparativt projekt och anpassas för att uppfylla brandskydds- och ljudisoleringskraven för den undersökta byggnaden. I den nya stommen används stålregelväggar, fackverkstakstolar och en reducerad grundkonstruktion.De frågeställningar som besvaras under studien är; vilken av de undersökta stommarna medför minst klimatpåverkan enligt de utförda klimatdeklarationerna, vilken byggnadsdel medför störst klimatpåverkan i varje stomme och hur påverkas byggnadsdelars initiala värmegenomgångskoefficienter samt beständighet vid byte till stålstommen. En klimatdeklaration definieras som ett dokument som redovisar en byggnads klimatpåverkan fördelad på dess bruttoarea (kg CO2eq/m2 BTA) under hela dess livscykel. Dokumentet grundar sig i livscykelanalys-metoden och omfattar Byggnadsskedet (A1-4 inklusive spill i A5) till en början enligt Boverkets rekommendation. De deklarationer som studien baseras på utförs med Byggsektorns miljöberäkningsverktyg med hjälp av generisk klimatdata från verktygets databas. Mängdningen av byggnadens material baseras på en Revit modell och ritningar utgivna av Här! Malmö samt information från produkttillverkare. U-värdena för konstruktionerna beräknas huvudsakligen i Excel enligt metoden beskriven i en byggnadsfysikbok. För att besvara frågorna om beständighet utförs en litteraturstudie baserad på information från materialböcker, varudeklarationer samt “Peer-reviewed” vetenskapliga artiklar hämtade från “Libsearch”. Enligt resultatet från deklarationerna medför betongstommen en total klimatpåverkan på 371,55 kg CO2eq/m2 BTA medan stålstommen medför en påverkan på 193,14 kg CO2eq/m2 BTA vilket motsvarar ett reduktionstal på 48 procent. Från deklarationerna går det också att avläsa att grunden medför störst klimatpåverkan för stålkonstruktionen medan stommen har störst påverkan i betongkonstruktionen. Vid beräkning av värmegenomgångskoefficienten medför bytet till stålstomme en reduktion av värdet för vindsbjälklaget från 0,137 till 0,104 W/m2K medan plattan på mark är i princip oförändrad (0,073 till 0,074 W/m2K). U-värdet för stålregelväggen (0,148 W/m2K) hamnar mellan de beräknade värdena för betongväggen med förbättrad och standard isolering (0,134 respektive 0,198 W/m2K). Enligt resultatet från litteraturstudien kan betong anses vara ett underhållsfritt material med högre beständighet mot brand och fukt än trä och stål som oftast måste behandlas och skyddas.Vid jämförelse med referensvärden från Svenska Miljöinstitutet hamnar endast stålstommen klimatpåverkan under det angivna gränsvärdet för flerbostadshus (216 kg CO2eq/m2 BTA). Betongstommens relativt höga klimatpåverkan anses bero på att stommen används i ett envåningshus. Stålstommen anses vara bättre ur klimatperspektiv men faktorer som kortare underhållsintervall och livslängd innebär att reduktionstalet som beskrivs är förmodligen mindre över hela livscykeln. / The introduction of climate declarations aims at minimizing the building sector's climate impact but earlier studies compare building frames by using declarations from two different buildings. This study focuses on creating two climate declarations in order to compare the concrete frame of a residential building with an alternative steel frame on the same building from a climate perspective. The steel frames’ effect on different building components thermal transmittance (U-value) and on the building’s durability are also analysed. The climate declarations in this study span over the Manufacture and Construction Process stages of the building’s life-cycle and are created with the use of the Construction Sector’s Environmental Calculation Tool and its built-in database. U-values for building components were calculated with Excel and a literature study was used to determine different building materials durability. The results from the climate declarations show that the concrete frame leads to a climate impact of 371,55 kg CO2eq/m2 gross floor area while the steel frame leads to an impact of 193,14 kg CO2eq/m2 gross floor area which corresponds to a reduction of the building's climate impact by 48 percent with the steel frame. The concrete frame accounts for the biggest amount of the building’s total climate impact while the foundation has the highest impact with the steel frame. The results from the U-value calculations show a decrease in the roof’s U-value from 0,137 to 0,104 W/m2K with the steel frame while the foundations U-value remains virtually unchanged (0,073 to 0,074 W/m2K). The comparison of the U-value for steel and concrete outer walls was inconclusive. According to the results from the literary study concrete was proved to be more durable and have better resistance to fire and humidity when compared to wood and steel and was considered to need little to no maintenance during a building’s lifespan.

Sveriges regering avser att införa ett lagkrav som innebär att byggherrar inom näringslivet som uppför en byggnad där bygglov krävs från och med 1 januari år 2022 måste lämna in en klimatdeklaration. Klimatdeklarationen ska ange hur mycket utsläpp av koldioxidekvivalenter den nya byggnaden genererar under byggskedet. Detta är ett steg i riktning mot att minska de utsläpp av koldioxidekvivalenter som genereras av byggsektorn. Den mängd material som krävs för byggnadens klimatskärm, bärande konstruktioner samt alla innerväggar ska tas upp i klimatdeklarationen. I denna studie jämförs mängden utsläpp av koldioxidekvivalenter mellan en trästomme och en betongstomme med klimatförbättrad betong. En bestämd byggnad har dimensionerats i trä samt i betong, där mängderna av de olika materialen har registrerats i Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, som tillhandahålls från IVL. Verktyget innehåller generisk data över olika materials utsläpp av koldioxidekvivalenter, alternativt kan produktspecifika data från en EPD registreras. När all materialdata har registrerats i verktyget kan en klimatdeklaration genereras fram. Studien visar att byggnaden utförd i trästomme har en klimatpåverkan med ett utsläpp av 108 kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter BTA. Betongstommen genererar ett utsläpp på 153 kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter BTA, alltså 42 procent mer än trästommen. För att jämföra olika materials genererade utsläpp av koldioxidekvivalenter kan data från materialets EPD användas, samt uppgifter om transportsträckor, spill och energiförbrukning på byggarbetsplatsen, vilket är de parametrar som registreras Byggsektorns miljöberäkningsverktyg för att få ut en klimatdeklaration. / The Swedish government intends to introduce a legal requirement which means that builders in the business community who erect a building where a building permit is required from 1 January 2022 must submit a climate declaration. The climate declaration must state how much emissions of carbon dioxide equivalents the new building generates during the construction phase. This is a step towards reducing the emissions of carbon dioxide equivalents generated by the construction sector. The amount of material required for the building's climate screen, load-bearing structures and all interior walls must be included in the climate declaration. In this study, the amount of emissions of carbon dioxide equivalents is compared between a wooden frame and a concrete frame with climate-improved concrete. A specific building has been dimensioned in wood and in concrete, where the quantities of the various materials have been registered in the tool Byggsektorns miljöberäknings-verktyg, which is provided by IVL. The tool contains generic data on various materials' emissions of carbon dioxide equivalents, alternatively product_specific data from an EPD can be registered. When all material data has been registered in the tool, a climate declaration can be generated. The study shows that the building made of wooden frames has a climate impact with an emission of 108 kg carbon dioxide equivalents per square meter BTA. The concrete frame generates an emission of 153 kg of carbon dioxide equivalents per square meter of BTA, which is 42 percent more than the wooden frame. To compare different materials' generated emissions of carbon dioxide equivalents, data from the material's EPD can be used, as well as data on transport distances, waste and energy consumption at the construction site, which are the parameters registered in the Byggsektorns miljöberäkningsverktyg to obtain a climate declaration. / <p>Betyg 2021-07-15</p>

Vid årsskiftet 2022 trädde en ny lag i kraft med syfte att bidra till en lägre klimatpåverkan vid produktion av nya byggnader, denna lag är klimatdeklarationen. Klimatdeklaration bygger på metodiken ifrån en livscykelanalys men är begränsad till att enbart titta på produktskedet och byggproduktionsskedet (A1-A5), då dessa skeden ses som de mest kritiska sett till klimatpåverkan av byggnadens livscykel. Genom att implementera en klimatkalkyl i tidigt skede av byggprocessen med samverkan av samtliga berörda aktörer, beskriver Boverket att byggnadens miljöpåverkan kan påverkas betydligt. Miljöpåverkan av de ingående produkterna av byggnaden redovisas som kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea med data som finns att tillgå som specifika data eller som generiska data. Denna fallstudie har som syfte att besvara hur en totalentreprenörs arbetsprocess har påverkats och vilka utmaningar som tillkommit sedan klimatdeklarationen trätt i kraft. Dessutom är syftet med studien att bidra med en ökad förståelse kring hur implementeringen påverkat berörda. Studien har genomförts genom att granska en fallstudie med hänseende på en entreprenadform, detta har gjorts genom kvalitativ forskningsmetodik. I studien har det hållits semi-strukturerade intervjuer med aktörerna för att få problemformuleringarna besvarade. Entreprenadformen i studien består av en totalentreprenad viket vidare bestod av entreprenören Peab. Konstruktörskonsult och arkitekter har varit medverkande i studien genom intervjuer, dock har de valts att hållas anonyma. En litteraturstudie har även gjorts för att erhålla kunskap kring ämnet. Från de utförda intervjuerna har det framkommit att de berörda aktörerna i fallstudiens entreprenadform berörts varierande av klimatdeklarationens tillträdande. Aktörerna ifrån Peab beskriver sig bli mer berörda framöver då projekten kommer att beröras av lagkravet. Arkitekt och konstruktör beskriver sig inte alls vara berörda av klimatdeklarationen och beskriver att den ekonomiska aspekten fortfarande är avgörande. Sammanfattningsvis har det konstaterats att klimatdeklarationen delvis givit den effekt som den är menad till att ge för en totalentreprenör. Det har dock kunnat konstaterats att den som bär huvudansvaret för upprättningen för klimatdeklarationen är kalkylingenjören. / As of January first, 2022 a new law was implemented to control the environmental impact of the construction industry this law is the climate declaration. This law has its fundamental pillars from what´s known as life cycle analysis but is limited to, as of today, only the stages of (A1-A5) which are defined as the product stage and the construction stage. These stages have the biggest impact on the climate seen from the perspective of a life cycle analysis. The climate impact of building materials is stated as kilogram carbon dioxide equivalent per square meter gross area with available data in forms of specific data or generic data. The purpose of this study is to answer any uncertainties that the climate declaration may entail and the effect it has had on a contractor´s work process. The study was conducted by performing semi structured interviews. The contract form consisted of a main contractor positioned by Peab. By using this research methodology, the issue of the study has been answered. Examining the data from performed interviews, it was stated that the climate declaration had variously affected the roles in the case study. Peab´s actors describe themselves getting more involved with climate declaration work as more projects are being affected by the new requirement. The architect and construction designer seems not to be affected by the climate declaration and mentions that the economic aspect is still the dominant factor. In summary it has been shown that the climate declaration partly has affected the main contractor and that the main contractors engineer for calculations will have the responsibility for establishing the climate declaration.

Klimatförändringar har resulterat i att flertalet aktörer i diverse branscher börjat ta hänsyn till hur deras affärsverksamhet påverkar miljön. Sveriges riksdag har fastställt ett klimatmål som avses uppnås 2045. Mer specifikt innebär målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. År 2019 stod Sveriges bygg- och fastighetssektor för landsomfattande utsläpp av växthusgaser, motsvarande cirka 12 miljoner ton koldioxidekvivalent, vilket innebär att angiven sektor kan ha en stor inverkan på miljön. Klimatdeklarationer  är ett begrepp som används i olika sammanhang  som  redovisar en byggnads klimatbelastning. Klimatdeklarationer utförs enbart i byggskedet, varav det har delats in i två subkategorier: produktskedet (A1-A3) och byggproduktionsskedet (A4-A5)  (Boverket, 2021).  Denna  studie  illustrerar  hur  processen  kan  gå till  vid framtagande av klimatdeklarationer för hallbyggnader. Dessutom har en mall tagits fram som visar hur mycket koldioxidutsläpp  ett specifikt  byggnadselement avger.  Studien bestod av intervjufrågor som besvarades av sex olika företag med olika roller och liknande åsikter inom hållbart byggande. Respondenterna som har intervjuats i studien är säljingenjören Krister Andersson från företaget Ruukki, miljö- och hållbarhetschefen Alexandra Rosenqvist från Beijer Byggmaterial, verksamhetsutvecklingschefen Linda Hedvall från Lindab, verkställande  direktören Oscar Hoolmé från Jacob Lindh AB samt konstruktören Samir Goralija från Areco Profiles. Vidare har strukturerade intervjufrågor förberetts och ställts till ovannämnda företag som exempelvis hur ställer sig  företagen inför klimatdeklarationslagen?  Vilka åtgärder kommer att tas för att uppfylla lagen? Hur har  lagen påverkats i  verksamheten samt  vilka åtgärder  kommer att tas både kort- och långsiktigt? Företagen som blivit intervjuade framhåller att en EPD endast utgår från byggskedet i A-modulen i dagsläget. Företagen önskar en komplett EPD med ingående moduler från A-D där hela livscykelanalysen tas i beaktning. Detta i syfte att få en klarare bild på hur mycket koldioxidutsläpp en hallbyggnad genererar. Inom ramen för studien har även mallen testats på en industribyggnad som är belägen i Eslövs kommun. Mallen användes för att beräkna hur mycket koldioxid en hallbyggnads klimatskärm genererar. Resultatet  visade  att hela byggnadens klimatskärm avger  58 065  kilo koldioxidekvivalenter. Vidare visades att både traditionell vägg (41 kilo koldioxidekvivalenter per m2) och traditionellt tak  (42  kilo  koldioxidekvivalenter  per m2) ger lägre utsläpp än sandwichvägg (60  kilo koldioxidekvivalenter per m2) respektive papptak (71 kilo koldioxidekvivalenter per m2). Problematiken vid framtagande av klimatdeklarationer är att dagens klimatdatabas är oklar och att olika byggföretag tillämpar olika klimatdata, vilket gör det svårt att jämföra. Ytterligare ett problem är att klimatdeklarationer endast gäller för byggskedet (A-modulen). Detta innebär att resten av byggnads livscykelanalys inte tagits hänsyn vilket  fördröjer processen att uppnå angivna klimatmål. Slutsatsen blir därför att processen vid framtagande av klimatdeklaration är något nytt, och det inte  finns  tydliga riktlinjer för hur  indata  ska  väljas. Däremot  visades att leverantören med generisk värden kan minska sina koldioxidutsläpp. Detta genom att välja rätt kombination av byggnadselement. / Climate change has resulted in several actors in various industries starting to take into account how their business activities affect the environment. The Swedish Parliament has set a climate target that is intended to be achieved by 2045. More specifically, the goal means that Sweden should  have no net emissions of greenhouse gases into the atmosphere. In 2019, Sweden's construction and real estate sector accounted for nationwide  greenhouse gas emissions, corresponding to approximately 12 million tonnes of carbon dioxide equivalent, which means that the specified sector can have a major impact on the environment. Climate declarations are a term used in various contexts that report a building's climate impact. Climate declarations are carried out only for the construction stage, of which it has been divided into  two subcategories:  the product stage (A1-A3) and the construction production stage (A4-A5) (Boverket, 2021).  The study illustrates how the process can be done when producing climate declarations. In addition, a template has been designed  that  shows how  much carbon dioxide equivalents building elements emit. The study consisted of interview questions that were answered by six different companies with different roles and similar views in sustainable construction. The respondents  that have been interviewed in the study are sales engineer Krister Andersson from the company Ruukki, environmental and sustainability manager Alexandra Rosenqvist from Beijer Byggmaterial, business development manager Linda Hedvall from Lindab,  chief executive officer  Oscar Hoolmé from Jacob Lindh AB and constructor Samir Goralija from Areco Profiles. Furthermore, structured interview questions have been prepared and asked to the above-mentioned companies, such as how do companies stand before the  climate  declaration  act? What measures will be taken to comply with the law? How has the law been affected in the business and what measures will be taken both short- and long-term? The companies that have been interviewed point out that an EPD is only based on the construction phase of the A-module at present. The companies want a complete EPD with modules from A-D where the entire life cycle analysis is taken into account. This is in order to get a clearer picture of how much carbon dioxide equivalents a hallbuilding generates. Within the framework of the study, the template has also been tested on an industrial building located in Eslöv municipality.  The template was used to calculate how much carbon dioxide equivalents a hallbuildings climate screen generates. The results showed that the entire building's climate screen emits 58,065 kilo of carbon dioxide equivalents. Furthermore, it was shown  that both  traditional wall (41  kilo carbon dioxide equivalents per m2) and traditional roof (42 kilo carbon dioxide equivalents per m2) produce lower emissions than sandwich wall (60 kilo carbon dioxide equivalents per m2) and cardboard roof (71 kilo carbon dioxide equivalents per m2). The  problem with  the production of climate declarations is that today's climate database is unclear and  that  different construction companies  apply  different climate indicators, which makes it hard to compare.  Another  problem  is  that climate declarations only  apply to  the construction phase (A-module). This means that the rest of the building's life cycle assessment has not been taken into account, which delays the process of achieving specified climate goals. The conclusion  is  thus that the process of producing a climate declaration  is something new since there are no clear guidelines for how inputs  should  be chosen. However,  it was shown that the supplier  can with use of generic values can reduce its carbon dioxide emissions. This is done by choosing the right combination between building elements.

Bakgrunden till denna studie är proposition 2020/21:144 som överlämnades till Sveriges riksdag den 18 mars 2021, där regeringen initierar en ny lagstiftning som förväntas träda i kraft den 1 januari 2022. Lagen medför en skyldighet för byggherrar att upprätta och registrera en klimatdeklaration för varje ny bygglovspliktig byggnad som uppförs, där mängden växthusgasutsläpp från byggskedet måste beräknas och redovisas för att byggnaden slutligen ska kunna tas i bruk. Studien har en fastighetsjuridisk utgångspunkt men behandlas ur ett företags- och samhällsekonomiskt perspektiv med syfte att undersöka lagens syfte, tillämpning och konsekvenser ur ett marknadsmässigt perspektiv, samt för att analysera korrelationen mellan lagkravets ikraftträdande och konsekvenser för enskilda branschaktörer av olika storlek. Studien utförs genom en kombination av tre vetenskapliga metodologier som tillsammans utgör ett empiriskt underlag för vidare analys. Studiens resultat visar på att lagens ikraftträdande kommer att medföra konsekvenser för samtliga aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen, och enskilda branschföretag kommer bli tvungna att implementera kostnadsdrivande anpassningsåtgärder för att uppfylla det nya lagkravet. Detta riskerar särskilt att orsaka problem för de aktörer som inte redan arbetar aktivt med klimatfrågan, och riskerar även särskilt att drabba mindre företag. Detta kan i sin tur orsaka ogynnsamma konkurrensförhållanden på en marknad influerad av oligopolliknande tendenser, vilket även kan medföra samhällsekonomiska effekter, exempelvis i form av stagnation på bostadsmarknaden. I kontrast till detta framhäver dock klimatkalkyler som integrerar ekonomiska och ekologiska nyttoeffekter att införandet av lagen om klimatdeklaration för byggnader på längre sikt kan anses utgöra en lönsam investering ur både ett företags- och samhällsekonomiskt perspektiv. / The background of this study is proposition 2020/21:144 which was submitted to the Swedish Parliament on March 18th 2021, where the government initiates a new law that is expected to enter into force on 1st of January 2022. The law entails an obligation for property developers to prepare and register a climate declaration for each new building subject to a building permit, where the carbon footprint from the construction must be calculated and reported in order to take the building into use. The study has a legal outset towards applicable law but is mainly treated from a business and socio-economic perspective in order to examine the law’s purpose, application and consequences from a corporate view, and to analyze the correlation between the legal requirements and consequences based on company size. The study is carried out through a combination of three scientific methodologies which together form an empirical basis for further analysis. The essence of the study shows that the new legal requirements will affect all different organisations within the construction and real estate industry, and will demand cost-driven adaptation measures to meet the new legal requirements. This is particularly likely to cause problems for those companies who have not already implemented an eco-friendly strategy for sustainability and climate awareness, and will also most likely particularly affect smaller companies in a negative way. This in turn can cause unfavorable conditions of competition in a market influenced by oligopol tendencies, with socio-economic effects, such as stagnation in the housing market, as a result. In contrast, climate calculations that integrate economic and ecological benefits emphasize that the introduction of the Climate Declaration Act for buildings in the longer term could be seen as a profitable investment from both a business and socio-economic perspective.

I undersökningen genomförs en del av klimatdeklarationen på ett studieobjekt som fortfarande är i tidigt skede. För att sedan se hur den framtagna metoden potentiellt kan förändra en byggnad för att få ner koldioxidutsläppet till atmosfären. Detta görs av anledning av Boverkets riktlinjer angående klimatdeklarationer och de lagstadga gränsvärden som kommer införas inom snar framtid. Den här undersökningen ska ge företag möjlighet att börja klimatdeklarationen i tidigt planeringsskede, för att kunna göra förändringar baserat på klimatdata.  Arbetsmetoden som tas fram, är en Buildings Information Modeling (BIM) baserad klimatdeklaration. Med hjälp av Dynamo som brygga, kompletteras Revit med Excel. Excel agerar beräkningsmotor. Utbyte av datamängder mellan Revit och Excel hanteras av Dynamo. Klimatdeklarationen blir då tillgänglig i både Revit och Excel. Processen är utförd så att förändringar i klimatdeklarationen ska vara enkelt under projektets gång.  Resultatet av undersökningen är en metod för att göra klimatdeklarationer på ett effektivt sätt. Arkitektur och Byggnadsvård AB, som hållits uppdaterade av arbetes progress, kommer att analysera metoden för att se hur de kan komma att använda den för klimatdeklarationer. Det kommer att bero på utseendet på kommande projekt då beställares krav ser olika ut. Med stöd av arbetsmetoden, kan Arkitektur och Byggnadsvård AB väcka intresse för klimatfrågan, genom att utforma en miljöguide till olika beställare. Samt att använda arbetsmetoden som helhet i de projekt som ska klimatdeklareras enligt lag.  I undersökningen kommer man fram till att klimatdeklaration via Dynamo är möjligt. Den påvisar att det är värdefullt att klimatdeklarera i tidigt skede, då förändringarna som gjorts resulterar i en minskning på 31 ton CO2 – ekvivalenter till atmosfären. Vilket är koldioxidutsläppet som man sparar in genom att göra olika förändringar. Den största vinsten, är att gå från betongvägg till KL – trävägg.  Arkitektur och Byggnadsvård AB kommer att utveckla metoden för att potentiellt använda den i deras framtida projekt. / In the study, part of the climate declaration is carried out on a study object that is still at an early stage. This is done to see how the developed method can potentially change a building to bring down carbon dioxide emissions into the atmosphere. This is due to the Boverket guidelines regarding climate declarations and new statutory limit values, ​​that soon will be introduced. This study will give companies the opportunity to start the climate declaration at an early planning stage and to be able to make changes based on facts. The working method that is developed is a Building information modeling (BIM) based climate declaration. Using Dynamo as a bridge, Revit is supplemented with Excel. Excel acts as a calculation engine. Exchange of data sets between Revit and Excel is handled by Dynamo. The climate declaration will then be available in both Revit and Excel. The process is carried out so that project changes must be easy to maintain and visible in the climate declaration. The result of the survey is a method for making a climate declaration in an effective way. Arkitektur och Byggnadsvård AB, which has been updated regarding progress, will analyze the method to see how they can use it for climate declarations in projects. This will depend on format of coming projects, as the client's requirements are different. With support of the working method, Arkitektur och Byggnadsvård AB can raise interest in the climate issue, by designing an environmental guide for different customers. And to use the working method as a whole where projects are obligated by law to produce a climate declaration.  The survey concludes that a climate declaration through Dynamo is possible. It shows that changed values at an early-stage results in a reduction of 31 tons of CO2 - equivalents to the atmosphere. The biggest gain, is to go from concrete wall to CLT - wooden wall. Arkitektur och Byggnadsvård AB will develop the method to potentially use it in their future projects.

Sverige står idag inför utmaningen att minska sin klimatpåverkan och bygg- och fastighetssektorn står för totalt 22% av Sveriges utsläpp. Som ett försök att minska denna andel har lagen om klimatdeklarationer införts den 1 januari 2022, där utsläpp av växthusgaser under byggskedet ska redovisas. Byggskedet delas upp i råvaruförsörjning, transport och tillverkning av byggprodukter (A1-A3) samt transport och bygg- och installationsprocessen (A4, A5). Det är byggherrens ansvar att upprätta och lämna in en klimatdeklaration till Boverket för de byggnader som enligt lag kräver en deklaration. För deklarationen kan det även komma att införas gränsvärden tidigast 1 juli 2025 som sedan ska skärpas efter fem år, detta eftersom det måste ske en drastisk minskning av bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan. Studiens syfte är i och med detta, att undersöka hur byggherrar anpassar sitt byggande och vilka strategier de använder för att minska klimatpåverkan i byggskedet. Detta görs genom sex stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med företag från bygg- och fastighetssektorn som tar aktiva val för miljön. Företagen har främst rekryterats från medlemsföretagen i Hållbart Stockholm 2030 och intervjuerna är med representanter från företagen som arbetar med klimat- och hållbarhetsfrågor. Resultatet av studien visar att de strategier som byggherrarna använder omfattas främst av mål, krav och miljöcertifieringar. De åtgärder som genomförs kopplat till materialanvändningen handlar framförallt om att använda klimatförbättrad betong och att reducera mängden material. Byggherrarnas utmaningar med att minska klimatpåverkan är huvudsakligen kopplat till ekonomi och osäkerheter kring material. Utifrån detta kan slutsatsen dras att byggherrarna arbetar aktivt med att minska klimatpåverkan från byggskedet genom deras strategier och åtgärder. Samtliga byggherrar hävdar att deras nuvarande utsläpp av växthusgaser vid nybyggnation är lägre än de föreslagna gränsvärdena för klimatdeklarationer, vilket visar på att företagen ligger i framkant av utvecklingen mot att sänka bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan. / Sweden is currently facing the challenge to reduce their climatic influence and the construction- and real estate sector emits 22% of the emissions of Sweden. A new law about climate declarations has been introduced on January 1st 2022, as an attempt to reduce this part, where emission of greenhouse gases during the construction stage must be reported. The construction phase can be divided into raw material supply, transport and manufacturing of construction products (A1-A3) and transport and the construction- and installation process (A4, A5). The developer is obligated to establish and submit a climate declaration to Boverket for buildings that require a declaration. A drastic reduction of the emissions from the construction- and real estate sector must occur and therefore may threshold limit values be introduced in the climate declaration on July 1st 2025 at the earliest, and the threshold limit values will then be reduced after five years. The purpose of the study is to investigate how the developers adjust their production and what strategies they are using to reduce their climate impact in the construction stage. The study will be based on six qualitative semi-structured research interviews with companies from the construction- and real estate sector that actively take action for the environment. The companies have mainly been recruited from the members of “Hållbart Stockholm 2030” and the interviews are operated with representatives from the companies that work with climate-and sustainability issues. The results of this study show that the developers mainly use strategies covered by visions, requirements, environmental certifications. The measures in material use are primarily about using climate improved concrete and reducing the amount of material. The challenges for the developers to lower their climate impact are economical issues and dubiety about the materials. The conclusion is that the developers are constantly trying to reduce their climate impact from the construction stage with their strategies and measures. All developers claim that their emissions of greenhouse gases from new production is lower than the suggested threshold limits in the declaration, which shows that the companies have taken the lead in the process of reducing the climate impact from the construction- and real estate sector.

Klimatförändringar är ett faktum. Bygg- och fastighetssektorn stod 2018 för 21 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Boverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett lagförslag på klimatdeklarationer som förväntas träda i kraft första januari 2022 och syftar till att byggherrar, byggentreprenader och andra aktörer i byggbranschen ska bli mer medvetna om byggnaders klimatpåverkan. Klimatpåverkan för byggskedet kan beräknas i klimatkalkyler med hjälp av livscykelanalyser. I dagsläget är klimatkalkyler inte utformade och anpassade efter de uppgifter som ska vara med i en klimatdeklaration. Studien har undersökt hur en befintlig klimatkalkyl kan användas för att göra en klimatdeklaration. Syftet med studien var att skapa djupare förståelse och kunskap för hur byggentreprenadsföretags befintliga klimatkalkyler kan användas som ett underlag till klimatberäkningar för att skapa klimatdeklarationer som uppfyller Boverkets kommande lagförslag. Studiens mål var att besvara tre frågeställningar. Genom att undersöka, identifiera och sammanställa information från en klimatkalkyl för klimatbelastade poster i ett byggprojekt har följande frågeställningar besvarats: Vilka möjligheter och utmaningar finns det med befintligt innehåll i klimatkalkyl hos byggentreprenadsföretag för att göra en klimatdeklaration? Hur kan befintlig klimatkalkyl utvecklas och anpassas för att uppfylla de kommande klimatdeklarationer som Boverket ställer krav på? Hur kan byggentreprenadsföretag underlätta arbetet med klimatkalkyler för att kunna genomföra klimatdeklarationer? Studien genomfördes med en litteraturstudie som identifierade hur en klimatdeklaration ska tillämpas och konsekvenserna av dess införande för byggherre och byggentreprenadsföretag samt en fallstudie av en befintlig klimatkalkyl för ett pågående byggprojekt hos ett byggentreprenadsföretag. Datainsamling har skett via intervjuer med anställda på byggentreprenadsföretaget, en utredare på Boverket samt deltagande observationer i samband med arbetsmoment och möten med byggentreprenadsföretaget. Resultat visar att klimatberäkning för Produktskede A1-A3, Byggproduktionsskede A5 Spill och A5 Övriga energikrävande aktiviteter på byggarbetsplatsen kan användas för klimatdeklarationer om klimatdatabas från Boverket används. Byggproduktionsskede A4 Transport behövs utvecklas och kan delvis användas för beräkning av modulen övriga transporter till byggarbetsplatsen. Manuell beräkning behövs tillämpas för beräkning av klimatpåverkan för informationsraderna tre byggprodukter av störst vikt till byggarbetsplatsen. För att använda klimatberäkningar för A1-A3 och A5 behöver klimatkalkylen korrigeras med faktiska mängder byggmaterial för att få korrekta värden som möjligt. Uppgifter om byggnadens identitet och konstruktion som ska anges i klimatdeklarationen är inga svåra uppgifter att fastställa. Däremot visade studien att några projektenheter som ska klimatdeklareras saknas i dagsläget. Studien visade vidare att uppgifter som ska uppges i klimatdeklarationen är fördelade i olika handlingar och programvaror. Baserat på studiens resultat har rekommendationer till arbetsmetoder tagits fram för de byggentreprenadsföretag som arbetar med klimatkalkyler. Rekommendationerna presenterar att byggentreprenadsföretagen behöver beräkna projektenheter, samordna ett digitalt dokument med de uppgifter som ska klimatdeklareras på ett ställe, utveckla programvara för klimatkalkyler och använda Boverkets klimatdatabas. Rekommendationen är även att byggentreprenadsföretag inför som rutin att använda EPD:er och ställer krav på leverantörer att uppge transportsträcka, transportbränsle och EPD:er. / Climate change is a fact. In 2018, the construction and real estate sector accounted for 21 % of Sweden’s total greenhouse gas emissions. The National Board of Housing, Building and Planning has been commissioned by the Swedish government to produce a bill on climate declarations that aims to make developers, construction contractors and various actors in the construction industry more aware of climate impact. The climate impact for the construction phase can be calculated in climate calculations using life cycle analysis. At present, these climate calculations are not adapted to the information that must be included in a climate declaration. This study has investigated how an existing climate calculation can be used to produce a climate declaration. The purpose of the study was to create a deeper understanding and knowledge of how construction companies’ existing climate calculations can be used as a basis to create climate declarations according to the forthcoming bill. The aim of the study was to answer the following research questions: What opportunities and challenges exists within the present content of climate calculations to produce a climate declaration? How can an existing climate calculation be developed and adapted to meet the forthcoming climate declarations that the National Board of Housing, Building and Planning requires? How can construction companies facilitate the work with climate calculations to be able to implement climate declarations? The study has been a qualitative study with data collection via literature study and a case study. The literature study was conducted to identify how to make a climate declaration. The case study examined an existing climate calculation for an ongoing construction project at a construction company. The construction company provided data and information about the studied climate calculation. The case study was done through interviews and observations with employees at the construction company and interview with an investigator at the National Board of Housing, Building and Planning.The results show that climate calculation for Product Stage A1-A3 and Construction Production Stage A5 can be used for climate declarations if the climate database from the National Board of Housing, Building and Planning is used. Construction Production stage A4 Transport needs to be developed and can only partly be used for the climate calculation regarding the module other transports to the construction site. Manual calculations need to be applied to calculate the climate impact for the categories three construction products with the largest accumulated weights to the construction site. To use climate calculations for A1-A3 and A5, the calculation needs to be corrected with actual amounts of building materials to get as accurate values as possible. Results shows that information about the building's identity and construction information that must be stated in the climate declaration is not difficult to define. On the other hand, the study showed that some project units that needs to be declared are missing and are not currently calculated. The study showed that information to be stated in the climate declaration is distributed in various documents and software. Based on the results of the study, a list of recommendations for working methods has been produced for construction companies working with climate calculations. The recommendations present that construction companies needs to calculate project units, coordinate digital document with the information to be declared in one place, develop software for climate calculations and use the National Board of Housing, Building and Planning's climate database. The recommendations are also that companies introduce as a routine to use EPDs and require suppliers to state transport distance, fuel and EPDs.

The purpose of this paper is to get an understanding if the climate declaration is an effective policy instrument in the construction sectors supply chain. In present time, it is difficult to predict how the effect of this instrument will affect the market and if it will be an effective and prerequisite regulation in the future. A policy instrument can contribute to higher costs for both organisations and individuals. Therefore, the aim of this paper is to examine whether the transaction costs differ before and after the climate declaration was introduced, dependent on the public or private construction sector and investigate if there is a difference dependant on the design-build contract or design-bid-build contract as a procurement form. With the help of a survey that was distributed to over 590 individuals in 38 different companies, the survey asked questions regarding their experience in the design phase, procurement phase and the construction phase of, request for tenders and tenders, before and after the climate declaration was introduced. The results demonstrate there is a difference before and afterwhich can indicate that the transaction costs also have increased regardless of which sector or form of procurement.