Vid årsskiftet 2022 trädde en ny lag i kraft med syfte att bidra till en lägre klimatpåverkan vid produktion av nya byggnader, denna lag är klimatdeklarationen. Klimatdeklaration bygger på metodiken ifrån en livscykelanalys men är begränsad till att enbart titta på produktskedet och byggproduktionsskedet (A1-A5), då dessa skeden ses som de mest kritiska sett till klimatpåverkan av byggnadens livscykel. Genom att implementera en klimatkalkyl i tidigt skede av byggprocessen med samverkan av samtliga berörda aktörer, beskriver Boverket att byggnadens miljöpåverkan kan påverkas betydligt. Miljöpåverkan av de ingående produkterna av byggnaden redovisas som kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea med data som finns att tillgå som specifika data eller som generiska data. Denna fallstudie har som syfte att besvara hur en totalentreprenörs arbetsprocess har påverkats och vilka utmaningar som tillkommit sedan klimatdeklarationen trätt i kraft. Dessutom är syftet med studien att bidra med en ökad förståelse kring hur implementeringen påverkat berörda. Studien har genomförts genom att granska en fallstudie med hänseende på en entreprenadform, detta har gjorts genom kvalitativ forskningsmetodik. I studien har det hållits semi-strukturerade intervjuer med aktörerna för att få problemformuleringarna besvarade. Entreprenadformen i studien består av en totalentreprenad viket vidare bestod av entreprenören Peab. Konstruktörskonsult och arkitekter har varit medverkande i studien genom intervjuer, dock har de valts att hållas anonyma. En litteraturstudie har även gjorts för att erhålla kunskap kring ämnet. Från de utförda intervjuerna har det framkommit att de berörda aktörerna i fallstudiens entreprenadform berörts varierande av klimatdeklarationens tillträdande. Aktörerna ifrån Peab beskriver sig bli mer berörda framöver då projekten kommer att beröras av lagkravet. Arkitekt och konstruktör beskriver sig inte alls vara berörda av klimatdeklarationen och beskriver att den ekonomiska aspekten fortfarande är avgörande. Sammanfattningsvis har det konstaterats att klimatdeklarationen delvis givit den effekt som den är menad till att ge för en totalentreprenör. Det har dock kunnat konstaterats att den som bär huvudansvaret för upprättningen för klimatdeklarationen är kalkylingenjören. / As of January first, 2022 a new law was implemented to control the environmental impact of the construction industry this law is the climate declaration. This law has its fundamental pillars from what´s known as life cycle analysis but is limited to, as of today, only the stages of (A1-A5) which are defined as the product stage and the construction stage. These stages have the biggest impact on the climate seen from the perspective of a life cycle analysis. The climate impact of building materials is stated as kilogram carbon dioxide equivalent per square meter gross area with available data in forms of specific data or generic data. The purpose of this study is to answer any uncertainties that the climate declaration may entail and the effect it has had on a contractor´s work process. The study was conducted by performing semi structured interviews. The contract form consisted of a main contractor positioned by Peab. By using this research methodology, the issue of the study has been answered. Examining the data from performed interviews, it was stated that the climate declaration had variously affected the roles in the case study. Peab´s actors describe themselves getting more involved with climate declaration work as more projects are being affected by the new requirement. The architect and construction designer seems not to be affected by the climate declaration and mentions that the economic aspect is still the dominant factor. In summary it has been shown that the climate declaration partly has affected the main contractor and that the main contractors engineer for calculations will have the responsibility for establishing the climate declaration.

Fragmented and adversarial are words used routinely to describe firstly the structure of the construction industry, and secondly the inherent culture that continues to exist within it. Both are characteristics that ultimately serve to not only routinely constrain the efficiency, performance and resultant productivity of the New Zealand building sector, but moreover they persist to play a part in increasing related costs whilst diminishing the quality of the built environment surrounding us. The ubiquity of the outsource model goes some way towards mitigating much of the risk and financial encumbrances that large construction companies have historically faced. But consequentially it is directly responsible for an industry now propagated mostly by small, specialist trade subcontracting organisations that for the most part are reliant upon securing work through construction companies. Contiguous to a degree is the propensity of an industry focussed upon procuring construction by means of competitive tendering, an approach whereby successful bids are traditionally weighted towards those incorporating the lowest initial cost. To garner an understanding of the role that contextual significance plays in construction procurement this study was facilitated by utilising a constructivist grounded theoretical approach. Data was generated by the way of fifty interviews with construction industry stakeholders, inclusive of Sub-Contractors, Main Contractors, Consultants, Architects and Clients. Subsequent analysis reveals that in response to power asymmetry and other environmental conditions, organisations have developed numerous proactive, reactive and opportunistic strategies and behaviours that become evident as the procurement process progresses. This study highlights and explains the relationships and factors from which an industry actor’s rationale is drawn. Furthermore, however, it argues that the proponents of construction industry procurement will when necessary, relax their ordinarily pre-conditioned moral constraints and consciously venture into business practices considered by their peers to be somewhat immoral.

I denna studie utreds definitionen av samverkan, vad det egentligen innebär och hur detupphandlas, samt vilka för- och nackdelar som finns med samarbetsformen. Äveninvolveringen av strategiskt viktiga underentreprenörernas har studerats. För att undersökadetta har både en litteraturstudie och en kvalitativ intervjustudie utförts.Studiens utgångspunkt är upplevelsen och erfarenheten av att arbeta med samverkan och föratt få ett så brett perspektiv som möjligt intervjuades beställare, huvudentreprenör ochunderentreprenör.Litteraturstudien ger en överblick av byggbranschens problem som bland annat innefattarbristfällig projektering, otillräcklig kompetens och tidsbrist. I denna rapport beskrivs hursamverkansentreprenad växt fram som en motreaktion till dessa problem. Det redogörs ävenför vad som kännetecknar en lyckad samverkan och när det är som mest lämpat att använda.Resultatet visar att definitionen av samverkan är projektspecifikt och det är beställarensengagemang som är avgörande för att samverkan faktiskt genomsyrar projektet. Vidare visarstudien att upphandlingen till stor del sker på mjuka parametrar och att lagen om offentligupphandling, LOU, inte egentligen är något hinder.Sammanfattningsvis är det av stor vikt att en samverkansentreprenad består av gemensammamål, förtroende och transparens för att lyckas. / In this study, the definition of partnering is looked into, what it actually means and how it isprocured, as well as the advantages and disadvantages of partnering. The involvement ofstrategically important subcontractors has also been studied. To examine this, both a literaturereview and a qualitative interview study have been conducted.The starting point of this study is the experience of working with partnering, and to gain asbroad a perspective as possible, clients, main contractor, and subcontractor were interviewed.The literature study gives an overview of the construction industry's problems, includinginadequate planning, insufficient competence, and time constraints. This report describes howpartnering has emerged as a reaction to these problems. It also explains the characteristics ofsuccessful partnering and when it is most suited.The results show that the definition of partnering is project-specific, and it is the involvementof the client that is crucial for partnering to permeate the project. Furthermore, the studyshows that procurement largely relies on soft parameters and that the Public Procurement Actis not actually an obstacle.In summary, it is crucial for partnering to consist of shared goals, trust, and transparency inorder to succeed.

Det finns stora förbättringsmöjligheter inom logistiken i byggbranschen då den idag är väldigt kostsam och innebär många störningar i produktionen. Den logistik som sköts av underentreprenörerna i ett byggprojekt är ofta ej synkroniserad med huvudentreprenörens logistik vilket innebär ytterligare svårigheter. Dålig kommunikationen mellan aktörerna och en relation som karaktäriseras av misstro försvårar en mer integrerad logistik. Denna studie syftar därmed till att undersöka en alternativ lösning där huvudentreprenören övertar underentreprenörens materialansvar. En sådan lösning innebär att huvudentreprenören är ansvarig för all logistik och att underentreprenören utför monteringen. Genom intervjuer med en huvudentreprenör samt flera underentreprenörer och leverantörer har denna studie försökt besvara både hur bygglogistiken och relationen mellan huvudentreprenör och underentreprenör påverkas. I och med ett övertagande av materialansvaret får huvudentreprenören ökad kontroll över logistiken vilket innebär ett större ansvar men även möjligheter att förbättra leveranssäkerheten och att huvudtidplanen följs. Då de hanterar all logistik kan de i högre grad nyttja resurser som t.ex. samlastning via mellanlager och en intern tredjepartlogistiker. Huvudentreprenören kan även ha en tidigare och tydligare kommunikation med leverantören. Underentreprenören får ett minskat ansvar i och med övertagandet och även en minskad kontroll över logistiken vilket leder till att de blir mer beroende av huvudentreprenören. Detta innebär ett ökat samarbete mellan aktörerna och därmed krävs en förbättrad kommunikation. Ett övertagande innebär vidare att huvudentreprenören blir mindre beroende av underentreprenören vilket ökar risken för att underentreprenören ersätts. Den främsta fördelen med ett förändrat materialansvar är enligt studien att byggplatslogistiken förbättras. Svårigheter i övertagandet ligger dels i kulturella normer då det innebär en förändring av underentreprenörens roll i bygglogistiken men även i huvudentreprenörens brist på kunskap om underentreprenörens material. Vidare visar studien att det finns en oro bland aktörerna kring vem som är ansvarig vid problem med materialet och att omorganiseringen kräver en utredningsprocess som avgör om byggnationsfel orsakats av materialfel eller monteringsfel. Sammanfattningsvis visar studien att det finns en stor potential i att huvudentreprenören övertar underentreprenörens materialansvar men för att en sådan omorganisering ska bli lyckad så bör underentreprenören vara involverad i utformandet. Vidare krävs en tydlig ansvarsfördelning, en förbättrad kommunikation och en förståelse för andra aktörers perspektiv. Lyckas aktörerna med detta kan omorganiseringen innebära en effektivare produktion. / In the area of building logistics there are great possibilities for improvement since it is today very costly and entails many disruptions in the production. The logistics handled by the subcontractors are often not synchronized with the logistics of the main contractor which leads to more difficulties. Bad communication between the actors and a relationship characterized by mistrust hinders more integrated logistics. The purpose of this study is to examine an alternative solution where the material responsibility is changed from the subcontractor to the main contractor. Such a solution entails that the main contractor is responsible for all the logistics and that the subcontractor will perform the assembly. Through interviews with a main contractor and several subcontractors and suppliers this study aims to answer both how the building logistics and the relationship between main contractor and subcontractor will be affected. As an effect of the change of material responsibility the main contractor will get a higher level of control over the logistics which results in a bigger responsibility but also the possibility to improve deliverance certainty and that the main time schedule is followed. As a consequence of them handling all the logistics they can to a greater extent utilize resources such as joint loading via storage facilities or an internal third-party logistics provider. The main contractor can have an earlier and more direct communication with the supplier. The subcontractor will have less responsibility as a result of the change but also a lowered control over the logistics which leads to a stronger dependence on the main contractor. This implies an increased cooperation between the actors and thus a demand for an improved communication. The main contractor will become less dependent on the subcontractor and therefore the risk for the subcontractor to be replaced will increase. The main benefit with the change of material responsibility is according to the study that the on-site logistics will improve. Difficulties with the reorganization are partly in cultural norms as it will change the subcontractor’s role in the construction logistics and partly in the main contractor’s lack of knowledge about the subcontractor’s material. The study also shows that there is a worry among the actors about who is responsible when a material problem occurs and the change demands an investigation process to determine whether a construction error is caused by a material or assembly error.  To conclude; this study shows a big potential in the material responsibility changing from the subcontractor to the main contractor but for such a reorganization to be successful the subcontractor should be included in the process of developing the reorganization. Furthermore, this demand a clear division of responsibilities, an improved communication and an understanding for the other actors’ perspective. If the actors succeed with this change of material responsibility it can lead to a more effective production.

Anläggningsprojekt är idag allt fler på grund av att den infrastruktur som byggdes på mitten på 1900-talet inte längre uppfyller dagens ställda krav. I takt med att större entreprenader utförs idag, krävs även större resurser och bättre samspel mellan beställare och entreprenörer. Entreprenadsumman för ett betongbroprojekt är väldigt stark förknippat med mängden ÄTA–arbeten och avvikelser. ÄTA–arbeten kan gå i olika riktningar, till exempel från underentreprenör mot beställare och tvärtom. I denna studie ligger fokus på entreprenörens ÄTA–arbeten gentemot beställaren och avvikelser som uppstår i produktionen. Syftet med studien är att identifiera de vanligaste ÄTA–arbeten och avvikelser som förekommer i olika betongbroprojekt för att undersöka hur dessa påverkar entreprenadsumman samt hur de i framtiden skall hanteras av entreprenören så att de inte upprepas i kommande projekt. Till en början har en litteraturstudie gjorts för att öka kunskapen kring ämnet. Därefterhar en fallstudie utförts av fyra tidigare betongbroprojekt. Den centrala delen av fallstudien har varit en kvalitativ undersökning, med intervjuer samt en enkätundersökning. Det har hållits 10 intervjuer med olika platschefer, en jurist och en arbetschef, samtidigt har 55 tjänstemän från fallföretaget deltagit i enkätundersökningen. I den kvantitativa delen har en sammanställning gjorts av samtliga ÄTA–arbeten och avvikelser som uppstått i de betongbroprojekt som studerats. Därefter har de ÄTA–arbeten och avvikelser som upprepats i dessa betongbroprojekt identifierats. Studien visar att ÄTA–arbeten oftast uppstår på grund av brister i beställarens förfrågningsunderlag. Geotekniska undersökningar och tekniska lösningar föreskrivna av beställaren är det som vanligen föranleder ÄTA–arbeten. Även entreprenadformen är avgörande för mängd och typ av ÄTA–arbeten. I en utförandentreprenad är det mycket mer likställda ÄTA–arbeten och när det gäller en totalentreprenad är de vanligaste ÄTA–arbetena föreskrivna tilläggs- och ändringsarbeten. Det är sällan lönsamt med många ÄTA–arbeten i betongbroprojekten, däremot ökar det projektensomsättning vilket får ses som positiv. Avvikelser förekommer oftast på grund av dålig planering och kommunikation. Bristfälliga arbetsberedningar och missade kontroller är andra orsaker till att avvikelser förekommer. Det är oftast entreprenörens eget fel attdet uppstår avvikelser. Avvikelserna har då alltid en negativ inverkan på projektetsslutkostnad i och med att kostnaden inte läggs på entreprenadsumman, det vill säga att entreprenören avhjälper avvikelser på egen bekostnad. De vanligaste ÄTA–arbetena förekommer kring brokonstruktionens grundläggning,oftast på grund av att de geotekniska undersökningar som gjorts, har gjorts fel eller inte i tillräcklig omfattning. När det kommer till avvikelser är de vanligast i samband med armeringsarbeten och betonggjutningar. Dyrare avvikelser förekommer men inte i någon större utsträckning. Genom att lägga mer fokus på planering, kommunikation, involvering och upprätta bättre arbetsberedningar kan negativa effekter på entreprenadsumman på grund av ÄTA–arbeten och avvikelser undvikas. / Various plant projects are today more common because the infrastructure built in themid-1900s no longer meet today's set requirements. As major contracts are carried out today, greater resources and better interaction between client and contractor are also required. The contract sum for various concrete bridge projects is very strongly associated with the amount of contract changes and deviations. Contract changes can go between different entrepreneurs for example from a subcontractor against the clientand vice versa. In this study the focus is on contract changes from the main entrepreneur towards the client and deviations that occurs in the production. The purpose of the study is to identify the most common contract changes and deviations that occur in different concrete bridge projects to investigate how these affect the contract sum and how they should be handled by the entrepreneur in the future so that they are not repeated in upcoming projects. Initially a literature study has been done to increase knowledge about the subject. Then a case study has been carried out on four previous concrete bridge projects. The central part of the case study has been a qualitative investigation, where interviews have been held and a survey has been conducted. There have been 10 interviews with various site managers, a lawyer, and a supervisor, while 55 officials from the case company have participated in the survey. In the quantitative part, a compilation of contract changes and deviations that has occurred in the concrete bridge projects that was studied has been done. Then the contract changes and deviations that was repeated in all the studied concrete bridge projects has been identified. The study shows that contract changes occur most often because of deficiencies in the clients request documents. Geotechnical investigations and technical solutions prescribed by the client are what usually prompt contract changes. The contract form is also crucial for the amount and type of contract changes. In a contract that is based on AB 04 it is much more preserved contract changes and when it comes to a general contract based on ABT 06, the most common contract changes are prescribed alterations and additional works. It is rarely profitable with many contract changes in concrete bridge projects, yet it increases the revenue of the projects, which may be positive. Deviations occur most often due to poor planning and communication. Inadequate work preparations and missed controls are other reasons for the presence of deviations. It is usually the entrepreneur’s fault that there are a lot of deviations. Deviations always has a negative effect on the project’s final cost since the cost for it is not added to the contract sum, which means that the entrepreneur remedies deviations at their own expense. The most common contract changes occur around the groundwork of the bridge construction, usually because the geotechnical investigations carried out by the client, have been done wrong or not enough. When it comes to deviations the most common are in connection with reinforcement work and concrete castings. More expensive deviations occur but not to a greater extent. By focusing more on planning, communication, involvement and establishing better work preparations, negative effects on the contract sum due to contract changes and deviations can be avoided.