Bilparkeringsplatsen är något som under en väldigt lång tid har vart en självklar del av staden likaså har ägandet av en egen bil har varit en självklarhet. Detta har gjort att stora delar av stadens yta har tagits i anspråk av bilparkeringsplatser, vilket har bidragit till att skapa platser i staden som endast några få kan utnyttja. Det här tillsammans med att allt fler människor väljer att bosätta sig i staden ökar antalet bilar vilket leder till att konkurrensen av stadens yta ökar allt mer, vilket bidrar till att stadens yta måste tas tillvara på ett mer effektivt sätt för att klara av den höga efterfrågan. Detta gör att stadsplaneringen blir än viktigare. Även stadsmiljön påverkas negativt av att bilantalet ökar, då luften försämras och bullernivåerna och slitaget på stadens gator ökar. För att skapa en trivsammare och hållbar stads- och bostadsmiljö krävs det att åtgärder genomförs för att minska bilantalet i staden kan parkeringsfrågan vara en del.  I den här studien kommer jag att lyfta fram vilka planeringstrender som finns i dagens stadsplanering vad gäller parkering och alternativa transportlösningar som finns för att minska bilägandet och bilanvändningen och behovet av parkeringsutrymme. Jag kommer även att presentera hur olika aktörer, byggherrar och kommun, ställer sig kring frågor som berör parkeringsfrågan och olika alternativa parkeringslösningar. Kommer även att presentera hur de boende i två utvalda centrumnära bostadsområden ser på parkering och bilägande.

Behovet av att anpassa samhällen till ett blötare, varmare och mer oförutsägbart klimat uppmärksammas allt mer. I Sverige har kommunerna fått huvudansvaret för detta, och många har antagit mål och strategier. Det är dock oftast inte kommuner utan byggherrar som faktiskt utformar och bygger boendemiljöer; en aktör som nästan helt saknas i litteraturen om klimatanpassning. Jag har i denna studie undersökt hur en kommun har gått tillväga för att se till att byggherrar implementerar klimat- anpassningsåtgärder vid nybyggnation av flerbostadshus i stadsmiljö. Genom intervjuer med projektledare på byggherrar samt med kommunala tjänstemän har jag undersökt vad som påverkat implementeringen av de kommunala riktlinjerna gällande klimatanpassning i ett planområde i Gustavsberg, Värmdö kommun, och hur kommuntjänstemännen har gått tillväga för att se till att byggherrarna implementerar dessa riktlinjer. Studien visar att implementeringen har påverkats av ett stort antal så kallade barriärer, som är relaterade till bland annat planområdet i sig, till aktörernas kunskaper och resurser, och till de tillgängliga regelverken. Planområdet som jag har undersökt har utformats som en tät kvartersstad, med innergårdar på bjälklag för att på plats med parkering under. Bristen på ytor samt markföroreningar från tidigare verksamheter har gjort det svårt för byggherrarna att nå kommunens högt satta mål gällande dagvatten och grönska. Den främsta förklaringsfaktorn gällande implementering är dock aktörernas motiv och intressen. Byggherrar är vinstdrivande företag, och deras ekonomiska utrymme i projekten har varit avgörande. Åtgärder som ger positiva effekter för både byggherrar och kommun, såsom energibesparing och grönskande boendemiljöer, har i regel varit lättare att implementera. Åtgärder som byggherrarna främst ser som kostnader har däremot varit svårare att implementera, såsom fördröjningsmagasin för dagvatten. Trots att ett miljöprogram kopplats till detaljplanen och kommunen angett att programmet ska vara en bedömningsgrund för bygglovgivning så har kommunens tjänstemän behövt aktivt genomdriva dess riktlinjer gentemot byggherrarna inför varje bygglov. Genom att försöka träffa byggherrarna så tidigt i processen som möjligt och på så sätt påverka utformningen av kvarteren har kommuntjänstemännen föhandlat fram klimatanpassningen av området kvarter för kvarter.

The world population is increasing, meanwhile people are looking for the urban environments for better living conditions. The increase will result in growing pressures on ecosystems which are located near the cities. This means a reduction of green areas, loss of biodiversity and higher emissions of air pollutants. To prevent this meanwhile as the society is focusing in developing for a more sustainable urban planning for a better living environment and a sustainable development, it can also enable the work towards Sweden's environmental goal of a God-built environment (God bebyggd miljö).The purpose of the study is to investigate what opportunities there are to make demand on environmental requirements during the land allocation process. The study focuses on the urban development project Barkarbystaden in Järfälla, Sweden. The involved actors in the land allocation process are Järfälla municipality and the developers.The method which was used for the study was interviews with a municipal worker from Järfälla municipality and developers in Barkarbystaden. As an analysis tool, implementation theory has been used with focus on the top-down and bottom-up perspective.The results show good opportunities to set environmental requirements for both the municipality and the developers, and an effective implementation of environmental requirements. The study is based on the implementation theory, and three conditions that indicate the theory; understanding, feasibility and willingness to implement / Jordens befolkning ökar medan människor söker sig till urbana miljöer, för bättre levnadsvillkor. Denna ökning resulterar i ett ökat tryck på exploatering och påverkan på ekosystem som befinner sig i närområdet till städerna. Mer specifikt innebär det en minskning av gröna ytor, påverkan och förlust av biodiversitet och utsläpp av föroreningar i både luft och natur. För att hindra detta samtidigt som en utveckling för en hållbar stadsplanering till goda livsmiljöer och en hållbar utveckling, kan det även leda arbetet mot Sveriges miljömål om God bebyggd miljö.Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter det finns att ställa miljökrav under markanvisningsprocessen. Studien fokuserar på stadsbyggnadsprojektet Barkarbystaden i Järfälla kommun, där de involverade aktörerna Järfälla kommun och respektive byggherrar får ta sig igenom markanvisningsprocessen.Metoden som användes för studien var intervjuer med en kommuntjänsteman från Järfälla kommun samt tre byggherrar i Barkarbystaden.Resultatet visar goda möjligheter att ställa miljökrav för både kommunen och byggherrarna. För att svara på detta utgår studien från implementeringsteorin, och tre villkor som tyder på de; förståelse, genomförbarhet och vilja att implementera ett beslut.

Sveriges befolkning ökar ständigt och i korrelation till det ökar efterfrågan på bostäder. För att tillgodose den stora efterfrågan som finns på bostadsmarknaden sker det byggnationer i en stor utsträckning. Det innebär att många byggprojekt pågår där logistik och arbetsmiljö är bland de viktigaste utmaningarna att ta itu med för att få ett lyckat projekt. För att möjliggöra detta måste leveranser komma in i rätt mängd, i rätt tid till rätt plats. Vid stadsförtätningsprojekt ingår det vanligtvis byggherrar, entreprenörer, underentreprenörer och konsulter som ska samspela. Därför är det viktigt att planerna följs och att lagar och regler upprätthålls. Bygglogistiken är därför en stor utmaning när flera byggherrar ska verka samtidigt på en gemensam arbetsyta.Syftet med examensarbetet är att undersöka den problematik som uppstår när flera byggherrar opererar på samma arbetsplats ur ett arbetsmiljö- och logistikperspektiv. Studien är begränsad till fallstudien Barkarbystaden där Prolog Bygglogistik har på uppdrag av Järfälla kommun tagit fram en logistiklösning. Referensobjektet som används i denna studie är Norra Djurgårdsstaden där logistiklösning har studerats och jämförts med logistiklösningen i Barkarbystaden. Målet var att samla ihop handlingssätten som är mest användbara och presentera dessa slutsatser, som både Prolog och andra företag ska kunna bruka i framtiden. Examensarbetet utförs i samarbete med Prolog Bygglogistik AB.Examensarbetets resultat visar att problematiken som uppstår när flera byggherrar verkar på samma byggarbetsplats samtidigt är i första hand trafikflödet. Leveranser av material och andra transporter som sker i området påverkar säkerheten för både allmänheten och arbetare på byggarbetsplatsen. Därför är koordinering av byggtrafik en avgörande faktor i stadsförtätningsprojekt. En risk med att inte ha en samordningsansvarig på plats kan leda till att den som är störst går först, vilket i sin tur påverkar arbetsmiljön på en byggarbetsplats.En lösning för samordning mellan flera aktörer i stadsförtätningsprojekt är att kommunen ska inkludera en logistikbilaga i exploateringsavtalet, vilket binder byggherren och entreprenörerna till att gå med i områdets gemensamma logistiklösning. Detta innebär att byggherren är bunden till nyttjandet av logistiklösningens olika tjänster som kan innefatta bland annat Check Point, gemensamt bokningssystem och omlastningstjänster. / Sweden's population is constantly increasing and in correlation with that, the demand for housing is increasing. In order to meet the great demand that exists in the housing market, construction is taking place to a large extent. This means that many construction projects are underway where logistics and work environment are among the most important challenges to tackle, in order to achieve a successful project. To make this possible, deliveries must arrive in the right quantity, at the right time to the right place. Urban densification projects usually include builders, contractors, subcontractors and consultants who are to interact. Therefore, it is important that the plans are followed and that laws and regulations are maintained. Construction logistics is therefore a major challenge when several builders have to work simultaneously on a common workspace.The purpose of this research paper is to investigate the problems that arise when many builders operate at the same workplace from a work environment- and logistics- perspective. The study is limited to the project Barkarbystaden where Prolog Bygglogistik has, on behalf of Järfälla kommun, developed a logistics solution. The reference object used in this study is Norra Djurgårdsstaden, where the logistics solution has been studied and compared with the logistics solution in Barkarbystaden. The goal was to gather the actions that are most useful and present these conclusions, which both Prolog and other companies will be able to use in the future. The degree project is carried out in collaboration with Prolog Bygglogistik AB.The results of the degree project show that the problem that arises when several builders operate on the same construction site at the same time is primarily the traffic flow. Deliveries of materials and other transports that take place in the area affect the safety of both the public and workers at the construction site. Therefore, coordination of construction traffic is a crucial factor in urban densification projects. A risk of not having a coordinator on site leads to the one who is the biggest going first, which in turn affects the working environment at the construction site.A solution for coordination between several actors in urban densification projects is that the municipality must include a logistics appendix in the development agreement, which binds the client and the contractors to agree to the area's joint logistics solution. This means that the client is bound to use the logistics solution's various services, which may include, among other things, Check Point, a common booking system and transshipment services.

Stockholm Royal Seaport is one of Europe´s largest urban development projects. The city of Stockholm has ambitious environmental goals and a vision for Stockholm Royal Seaport to develop into a world-class environmental urban district. In order to achieve the aspiring goals, requirements are set in the agreement with property developers with land allocation. The city of Stockholm offers a capacity development programme to assure fulfilling of the requirements and simultaneously educate the property developers. The aim of this thesis is to examine how the requirements and capacity development programme in Norra 2, the third leg in the development of Stockholm Royal Seaport, has contributed to spreading knowledge among property developers. The thesis is limited to investigation energy requirements. With focus on the technical solutions used to obtain a low energy usage and what the developers will carry on to future projects. The analysis indicates that the capacity development programme has a positive effect on the developers´s collaboration to achieve more sustainable buildings. Strict verifying of the requirements has been a contributing factor to the positive results in Stockholm Royal Seaport. Several technical solutions are incorporated in the buildings in order to meet the requirements of energy savings. This leads to advanced systems that are difficult to manage and has beeenan issue fort the developers. Another issue is ambiguous and contradictory requirements that according to the developers has taken a consideralble amount of time and resources to fulfil. Setting requirements is important in developing more sustainable buildings. If demans are not made a lot of companies will chose the cheap and simple way to maximize profits. Continuing setting requirements and having a dialouge between stakeholders in an eraly stage is essential for a continuing sustainable development.

This paper aims to describe how a small developer can survive in a market dominated by a few large developers. Plan monopoly gives municipalities’ absolute right to control land use. This often results in lowered prioritizing of innovation and new thinking, in favor of larger projects which are characterized by monotonous design. We have investigated how municipalities in the Stockholm area perceive smaller developers by performing interviews with several development managers. We have investigated what factors that plays a role when a developer wants to make his entrance into the market. Is the background just a complicated law to interpret, or is there any area where the municipalities can further assist small unproven developers? We have also interviewed some developers to understand what the reality looks like from their perspective. We will describe the problems they face and how they do when they compete against larger players. We have found that due to the fact that municipalities are bound to certain laws and regulations, they can’t adjust these to fit the small developer. They can however choose to divide the land area into smaller sizes which makes it possible for smaller developer to buy them. Another intriguing conclusion drawn from this study is that small developers tend to organize themselves into groups with other developers with similar size and condition. By joining together they become stronger financially and more competitive against larger developers, and hence get better options of buying land from the municipalities. / Denna uppsats har till syfte att redogöra för hur en liten byggherre kan överleva på en marknad som domineras av ett fåtal stora aktörer. Planmonopolet ger kommunerna absolut rätt att bestämma över markanvändningen. Detta resulterar allt för ofta i att innovation och nytänkande bortprioriteras till förmån för stora projekt präglade av monoton utformning. Vi har undersökt hur kommuner kring Stockholms stad ser på de små byggherrarna genom att utföra intervjuer med exploateringskontoren där vi går in på vilka faktorer som spelar roll när en mindre aktör vill göra entré på marknaden. Är bakgrunden bara en krånglig lagstiftning eller finns det utrymme från kommunernas sida att ytterligare underlätta för små obeprövade aktörer. Vi har även intervjuat några byggherrar för att förstå hur verkligheten ser ut ur deras perspektiv. Vi kommer beskriva de problem de möter samt hur de går tillväga när de tävlar mot större aktörer. Vi har funnit att på grund av det faktum att kommunerna är bundna till vissa lagar och regler, kan dessa inte justeras för att passa små byggherrar. Något som kommunerna kan tänka sig att göra är att dela upp landområdet i mindre storlekar, vilket gör det möjligt för mindre aktörer att köpa dem. En annan intressant slutsats från denna studie är att små byggherrar tenderar att organisera sig i grupper med andra byggherrar med liknande storlek och förutsättningar. Genom att gå samman blir de starkare ekonomiskt och mer konkurrenskraftigt gentemot större utvecklare, och därmed få bättre möjligheter att köpa mark från kommunerna.

<p>What traces of their actions are the Building Corporations in Sweden leaving in their archives and are they followingsome archival policies? This thesis is trying to answer that question. For that reason 25 archives fromSwedish Building Corporations have been investigated concerning their size, contents and age. Furthermore apoll performed by the Swedish National Archives in cooperation with the Swedish Employers’ Confederationhas been analyzed. As a complement to these investigations some people responsible for the archives at SwedishBuilding corporations have been interviewed about their companies’ archival policies.The result of this study is, sadly enough, that the Swedish Building Corporations are neglecting their archives.Most of the archives that were studied are very small, less than half a running metre. A few builders of thegeneration born in the late nineteenth century have left more or less extensive archives, but they were very poorlyorganized. But generally the will to build up archives for the need of the future researchers and for the culturalheritage seems to be very poor in the Building Corporations, even poorer than in the Swedish companies in general.Almost no archival strategies could be discerned, other than that most companies preserve their record onlyfor that time the law and their own immediate needs prescribe. That is a shame, concerning the Building Corporations’importance for the cultural heritage in that that the buildings they are making are forming our culturalenvironment.This is a two years master’s thesis in Archival Science.</p>

What traces of their actions are the Building Corporations in Sweden leaving in their archives and are they followingsome archival policies? This thesis is trying to answer that question. For that reason 25 archives fromSwedish Building Corporations have been investigated concerning their size, contents and age. Furthermore apoll performed by the Swedish National Archives in cooperation with the Swedish Employers’ Confederationhas been analyzed. As a complement to these investigations some people responsible for the archives at SwedishBuilding corporations have been interviewed about their companies’ archival policies.The result of this study is, sadly enough, that the Swedish Building Corporations are neglecting their archives.Most of the archives that were studied are very small, less than half a running metre. A few builders of thegeneration born in the late nineteenth century have left more or less extensive archives, but they were very poorlyorganized. But generally the will to build up archives for the need of the future researchers and for the culturalheritage seems to be very poor in the Building Corporations, even poorer than in the Swedish companies in general.Almost no archival strategies could be discerned, other than that most companies preserve their record onlyfor that time the law and their own immediate needs prescribe. That is a shame, concerning the Building Corporations’importance for the cultural heritage in that that the buildings they are making are forming our culturalenvironment.This is a two years master’s thesis in Archival Science.

Studien har för avsikt att undersöka hur byggherrar, utan att tilldelas lokaliserade byggrätter, och kommun tillsammans kan arbeta med storskaliga stadsbyggnadsprojekt. Stadsbyggnadsprojekt där flera byggherrar är involverade och där vissa av dem tilldelas en samordnande roll med komplicerade frågeställningar vad gäller byggande och fördelning av ansvar, kostnader och byggrätter. Studien har också för avsikt att utreda om en samverkan mellan de utvalda byggherrarna och kommunen är av betydelse för detaljplanens genomförande. Dessutom undersöks vilka för- och nackdelar det kan finnas med att involvera utvalda byggherrar vid byggande på kommunal mark, en s.k. markanvisning.  Undersökningen består av en fallstudie som har utförts på två kommuner i Stockholms län. Fallstudien har sin grund i elva intervjuer med representanter från byggbolag samt från kommunerna Stockholms stad och Järfälla kommun. Dessutom är undersökningen gjord genom studier av material kring markanvisningar såsom markanvisningspolicy, avtal, nämndbeslut, tjänsteutlåtanden och detaljplaner etc.  Resultaten pekar på att de utvalda byggherrarnas roll är av betydelse för detaljplanens genomförande. Det beror på att byggherrarna med sina tekniska och ekonomiska kunskaper samverkar med kommunen för att hela detaljplaneområdet ska gå att genomföra. / This study aims to examine how developers, without being allocated with localized building rights, and municipalities collectively undertake large-scale urban development projects. Urban development projects involving several developers where some of them are assigned with a coordination role with complex issues regarding the construction and distribution of possibilities, costs and building rights. The study also aims to examine whether an interaction between the selected developers and the municipality is of importance for the implementations of the detailed plan. In addition, the study investigates the pros and cons of involving selected developers in building om municipal land, a so-called land allocation. The study consists of a case study which has been conducted in two municipalities in Stockholm County and is based on eleven interviews with representatives from property developers as well as the municipalities of Stockholm City and Järfälla. In addition, the study has been performed by examining land allocations, policies and agreements, council resolutions, official statements and detailed plans etcetera.  The findings include that the role of selected developers is important for the implementation of the detailed plan. This is due to the fact that the developers, with their technical and financial knowledge, interact with the municipality to enable to implement the plan.

Det är endast mark som ägs av kommunen som kan markanvisas och när kommunen markanvisar finns det olika förfaranden som de kan välja att använda sig av; ett av dessa förfaranden är markanvisningstävlingar. Oftast gäller det speciella områden där kommunen har en vision och grundidé om hur området ska utformas. Kommunen sätter ihop ett tävlingsprogram och låter byggherrarna utforma sina bidrag som sedan bedöms av kommunen efter de uppsatta kraven i tävlingsprogrammet. Studiens syfte är att undersöka hur Sveriges kommuner utformar sina markanvisningstävlingar samt klargöra vilka typer av krav som kommunerna ställer på byggherrarna i tävlingsprogrammen för markanvisningen. Sveriges 290 kommuner har kontaktats varav 200 stycken har svarat på frågan om de använder sig av markanvisningstävlingar eller ej. Undersökningen visar att 43 kommuner har genomfört markanvisningstävlingar från 1 januari 2015 och framåt. Totalt sett har 57 stycken tävlingsprogram granskats. Vidare visar resultatet av undersökningen att kommunerna ställer en rad olika typer av krav, vissa mer specificerade än andra. Resultatet visar också att kommunerna ställer krav som går utöver deras befogenheter, alltså att de bryter mot särkravsförbudet i 8 kap. 4 a § PBL. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att kommunerna strävar i samhällsbyggnadsprocessen att uppnå hållbarhetsmålen. I arbetet med detta ställer kommunerna höga krav på att bebyggelsen ska bidra till en god bebyggd miljö samt en modern hållbarhetsstad. / Land allocations can only be performed by the Swedish municipalities on the land they themselves own. When the municipalities design a land allocation, they have different types of procedures to choose from. One of these is called land allocation competition, when chosen its often for an area which the municipality already have formed a vision regarding what it should become. A competition program is created with certain demands set by the municipality, following the developers create a design for the area and present this. Subsequently the municipality consider the designs and choses the one which falls best in line with the competition program. The aim of the study is to investigate how the Swedish municipalities frame the land allocation competitions, and which types of demands they outline in the competition programs. All 290 Swedish municipalities were contacted and 200 of them responded on whether they use land allocation competitions, in total 43 municipalities use such. The study only contains land allocation competitions that have been completed after January 1st, 2015. A total of 57 land allocation competitions have been examined.The result of the study shows that the Swedish municipalities requires different types of demands, some more specified than others. It can also be shown that demands are outlined which extends beyond such defined in the Swedish constitutional law and the planning and building act. In conclusion, municipalities strive to reach goals of sustainable development in the process of building a city. Municipalities demands that exploitation contribute to a sustainable urban planning and design.