Lietuvos istorijoje vyko daug žemės pertvarkymo procesų, kurie turėjo įtakos žemės naudojimui, naudmenų kitimui, kuriuos lėmė nuosavybės formų pokyčiai bei gamtinės sąlygos. Magistrantūros studijų baigiamajame darbe analizuojama žemės fondo kitimas ir pagrindinės tikslinės žemės naudojimo paskirties keitimas Kauno apskrityje 1998 – 2008 metais. Tyrimas atliktas išanalizavus literatūros šaltinius, norminius bei teritorijų planavimo dokumentus, surinktus statistinius duomenis. Kauno apskrityje didžiausią žemės fondo dalį užima žemės ūkio paskirties žemė – 61,54 %, kuri nuo 1998 – 2008 m. padidėjo 2 tūkst. ha. Mažiausiai yra konservacinės paskirties žemės – 0,18 % apskrities žemės fondo. Žemės savininkas ar kitas naudotojas privalo naudoti žemę pagal pagrindinę tikslinę naudojimo paskirtį. Tačiau žemės ūkio paskirties žemės, naudojamos ūkininkavimui, ir kitos paskirties žemės, naudojamos gyvenamųjų namų statybai, kaina labai stipriai skiriasi, todėl žmonės yra suinteresuoti keisti žemės naudojimo paskirtį. Per 2005 – 2008 metus įregistruotų žemės sklypų skaičius, kuriems buvo pakeista pagrindinė tikslinė žemės naudojimo paskirtis, visoje Lietuvoje išaugo 1,6 karto, Kauno apskrityje – 2,6 karto. Kauno apskrityje daugiausia rengiami detalieji planai žemės ūkio paskirties pakeitimui į kitos paskirties (mažaaukščių gyvenamųjų namų statybos ir komercinės paskirties objektų teritorijos/pramonės ir sandėliavimo objektų teritorijos). / A number of land reform processes took place in Lithuanian history, which influenced land use and landed property change, which were conditioned by changes of property’s forms and natural conditions. Change of land fund and main purpose change of purposive land use in Kaunas district in the period 1998 – 2008 are analysed in the final Master studies paper. Research has been carried out after analysing literature sources, regulative and territory planning documents, collected statistical data. Most part of land fund in Kaunas district is occupied by agricultural purpose land – 61,54 %, which from 1998 – 2008 enhanced by 2 thousand ha. There is least of conservation purpose land – 0,18 % of district land fund. Land owner or other user is obliged to use land in accordance with main targeted land use purpose. However, the price of agricultural purpose land used for farming and other purpose land, used for dwelling houses construction, differs a lot thus people are interested in changing the purpose of land use. During the period of 2005 – 2008 the number of recorded land sites, the purpose of which was changed, increased in Lithuania by 1,6 times, whereas in Kaunas district by 2,6 times. Detailed plans for changing land use purpose into other kind of land use (low floor dwelling house construction and commercial purpose objects territory and storage object territories) are mostly prepared in Kaunas district.

Magistrantūros studijų baigiamąjį darbą sudaro 52 puslapių, 5 lentelės, 12 paveikslų ir 28 literatūros šaltiniai. Tyrimo objektas: Kauno mieste 2009-2011 m. patvirtinti detalieji planai. Tyrimo tikslas: išanalizuoti 2009-2011 m. Kauno mieste patvirtintus detaliuosius planus ir jų rengimo tvarką. Tyrimo uždaviniai: 1. Išanalizuoti mokslinę ir probleminę literatūrą bei teisės aktus teritorijų planavimo klausimais; 2. Ištirti detaliųjų planų rengimo tvarką, nustatytą norminiuose dokumentuose; 3. Ištirti žemės sklypo plano, prilyginamojo detaliojo teritorijų planavimo dokumentui, rengimo tvarką, nustatytą norminiuose dokumentuose; 4. Atlikti 2009-2011 m. Kauno mieste patvirtintų detaliųjų planų analizę; 5. Palyginti žemės sklypo plano, prilyginamojo detaliojo teritorijų planavimo dokumentui, ir detaliojo plano efektyvumą Kauno mieste. Pagrindiniai tyrimų metodai: teisės aktų ir mokslinės literatūros analizė, statistinių duomenų analizė bei grafinio vaizdavimo metodai. Pirmoje dalyje analizuojama teisės aktai bei mokslinė literatūra teritorijų planavimo klausimais. Antroje ir trečioje dalyje nustatoma tyrimo tikslas ir uždaviniai bei aprašomi pagrindiniai tyrimo metodai. Ketvirtoje dalyje išsamiai aptariamos detaliojo plano rengimo procedūros Kauno mieste. Penktoje dalyje aptariama žemės sklypo plano, prilyginamojo detaliojo teritorijų planavimo dokumentui rengimo tvarką. Šeštoje dalyje aptariamas Kauno miesto bendrasis planas ir atliekama detaliųjų planų analizė 2009-2011 m... [toliau žr. visą tekstą] / Final work of University Master Studies consist of 52 pages, 5 figures, 12 tables, 28 references. Object of the research: Approved detailed plans in 2009-2011 in the Kaunas City. Aim of the research: to analyze approved detailed plans and their preparing procedures in 2009-2011in the Kaunas City. Objectives of the research: 1. To analyse the scientific and the problematic literature and the legislation of territory planning issues; 2. To investigate the preparing procedures of detailed plans, which is determinated in normative documents; 3. To investigate the plan of land parcel which is equivalent to a detailed territory planning document, preparing procedures determinated by normative documents; 4. To analyze the Kaunas City approve detailed plans in 2009-2011; 5. To compare the plans of land parcel which are equivalent to a detailed territory planning document and detailed plans effectiveness in Kaunas city. The methods of research: the legislations and scientific literature analysis, statistical analysis, graphical imaging techniques. The first part of analysis consists of the legislation and the scientific literature about the territory planning issues. In the second and third part the aim and object of the research are determined and the main research methods are described. In the fourth part the preparing procedures of detailed plans in the Kaunas city are discussed. The fifth section discusses the preparing procedure of the plan of land parcel as equivalent to a... [to full text]

Žemės savininkas ar kitas naudotojas privalo naudoti žemę pagal pagrindinę tikslinę naudojimo paskirtį. Tačiau dažnai žemės sklype norima vykdyti kitokią veiklą, nei galima pagal nustatytą paskirtį (pavyzdžiui, žemės ūkio paskirties sklype statyti gyvenamąjį namą). Tuomet susiduriama su žemės paskirties keitimo problema, kurią galima išspręsti nustatyta tvarka parengus detalųjį planą. Sprendimą dėl paskirties pakeitimo detaliojo plano pagrindu priima apskrities viršininkas. Magistrantūros studijų baigiamąjame darbe analizuojamas detaliųjų planų regimas ir paskirties pakeitimo procesas arti Kauno miesto esančiose kaimo gyvenamosiose vietovėse. Tyrimuose buvo naudojami teisės aktų analizės, teritorijų planavimo dokumentų analizės bei statistiniai metodai. Tyrimų objektas – Kauno rajono priemiestinės vietovės ir Ringaudų seniūnijos Noreikiškių kadastro vietovėje parengti detalieji planai. Tyrimu metu nustatyta, kad detaliųjų planų rengimas ir tikslinis paskirties pakeitimas priemiestinėse teritorijose yra labai intensyvus dėl šių priežasčių: 1) kaimo gyventojų skaičius didėja, todėl yra gana didelė paklausa statyti gyvenamuosius namus; 2) priemiestinėse teritorijose yra gera infrastruktūra, todėl labai nesudėtinga pakeisti paskirtį, kada galima prisijungti prie jau esamų magistralinių inžinerinių tinklų ir nereikia formuoti ir projektuoti naujų; 3) gyventi priemiestyje yra patogiau dėl švaresnio oro ir mažesnio triukšmo; 4) didelė gyventojų dalis dirba Kauno mieste, todėl yra... [toliau žr. visą tekstą] / Land-owner or other land user must use land according to the main, objective purpose of its usage. However, very often some other activity, instead of that one that ought to be performed according to the stated purpose (f. e., to built a dwelling house in the land plot used for agricultural purposes), is supposed to be performed in the land plot. Then the problem of the change of the land use purpose occurs. The problem can be solved in an established order by preparing a detailed plan. The head of the county makes the decision over the change of the land use purpose on the ground of detailed plan. The preparation of detailed plans and the process of the change of the land use purpose in the rural inhabited localities situated not far from the Kaunas Town are analysed in the job of post graduated studies. The methods of the analysis of legal acts, the analysis of the territory planning documents as well as statistical methods were used in the investigations. The objects of investigations were the detailed plans prepared in the Kaunas district’s suburban localities and in Ringaudai subdistrict Noreikiskės cadastral locality. During the investigations it was determined that the preparation of Detailed plans and the objective change of the land use purpose in the suburban territories are very intense due to the following reasons: 1) the number of rural inhabitants is increasing, therefore, there is large demand for the land plots to build house domains; 2) there is a good... [to full text]

1990 m. atkūrus Lietuvos nepriklausomybę prasidėjo nauji žemės reformos ir teritorijų planavimo procesai. Pradėjus vykdyti žemės pertvarkymo procesą susiformavo naujos privačios žemėtvarkos struktūros. Dėl neprincipingų teisinių nuostatų žemės sklypai formuojami neplaningai, neįvertinant perspektyvaus jų naudojimo. Viena iš galimybių sprendžiant šias problemas galėtų būti nuosavybės teisių pertvarkymas, įvertinant teisingai tiek privačių savininkų, tiek visuomenės interesus. Miškų ūkio paskirties teritorijų planavimo problemos nėra pakankamai ištirtos, nors aktualios daugumai. Lietuvos piliečių, kurie siekia susigrąžinti savo žemes, atkuriant nuosavybės teises į senelių turėtą žemę todėl šio darbo objektu ir pasirinktas miškų ūkio paskirties teritorijų planavimo problemos. Nepaisant to, dar labai trūksta literatūros, elementarių žinių apie šį valstybinės reikšmės procesą, darbe apibrėžtos pagrindinės sąvokos, išanalizuota miškų ūkio paskirties teritorijų planavimo samprata. Atliekant tyrimą analizuoti Lietuvos Respublikos įstatymai, Lietuvos Respublikos Vyriausybės nutarimai, gairės bei kiti norminiai aktai, susijusieji su teritorijų planavimo dokumentų rengimu, analizuoti kitų autorių darbai. Siekiant įvairiais aspektais įvertinti miškų ūkio paskirties teritorijų planavimą, pasiremta mokslinės literatūros ir teisinių dokumentų analizės bei statistiniais ir anketavimo metodais. / The research discusses territory planning and land reform during the period of the independence of Lithuania since 1990. With the beginning of unplanned land restitution private land parcels were formed chaotically. According to this situation, land reallocation principles are suggested that can help to combine private and state interests in the territory planning process. The problems of the lands for forests purposes of spatial planning are not sufficiently investigated, although relevant to the majority of Lithuanian citizens, who are seeking to recover their lands, restoring property rights to the former old people's land and therefore subject to selected areas of forest for agricultural purposes of planning problems. Nevertheless, there is a serious lack of literature, basic knowledge about the process of national significance, the article first defines key concepts, analyze the forest for agricultural purposes of spatial planning concept. In a study to analyze the laws of the Republic of Lithuania, the Lithuanian Government regulations, guidelines and other regulations, those relating to spatial planning documents in preparation for analysis of other authors' works. In order to assess various aspects of the lands for forests purposes of spatial planning issues, relied on scientific literature and legal instruments for the analysis and statistics poll methods.

Sollefteå kommun är en landsbygdskommun som stått relativt still i exploateringen under många år men som nu blivit aktuell för en rad olika större etableringar. Detta har inneburit att många äldre detaljplaner finns kvar, och kan komma att bromsa utvecklingen. Kommunen har som mål att växa befolkningsmässigt med hållbarhet som utgångspunkt och därför bör det finnas en bra struktur för hur hinder som inaktuella detaljplaner medför kan undvikas. Syftet med denna studie är att förstå vilka problem en inaktuell detaljplan kan leda till, om de förhindrar utveckling samt om hållbarhetsarbetet kan påverkas. Vilka konsekvenser får eventuellt upphävande och ersättning av planerna? Detaljplaner i Sollefteå kommun har studerats och intervjuer med berörda resurser gjorts för att få en bild av hur det ser ut idag och i vilken omfattning problemen uppstår. Den äldsta gällande planen är nära 100 år gammal och därmed framtagen för ett helt annat typ av samhälle. Det visar sig att en del hållbarhetsaspekter alltid funnits med i detaljplaner men idag ställs högre krav i dem och kunskapsläget är bättre. Det medför att en nyare och aktuell detaljplan kan främja arbetet mot att nå vissa miljömål. En svårighet är att en plan får definitionen som inaktuell först när hindren uppstår och de är på så sätt svåra att förebygga. Något som kan konstateras är att en inaktuell detaljplan kan hålla tillbaka utvecklingen samt göra åtgärder både dyrare och mer tidskrävande än nödvändigt. / relatively still in the development for many years, but which has now become relevant for several different major establishments. This has meant that many older detailed plans remain and may slow down development. The municipality's goal is to grow in terms of population with sustainability as a guideline. Therefore, there should be a good structure for how obstacles caused by outdated detailed plans can be avoided. The purpose of this study is to understand what problems an outdated detailed plan can lead to, whether they prevent development and whether sustainability work can be affected. What are the consequences of any revocation and compensation of the plans? Detailed plans in Sollefteå municipality have been studied and interviews with relevant resources have been done to get a good view of ​​what it looks like today and to what extent the problems arise. The oldest current plan is almost 100 years old and developed for a completely different type of society. It turns out that some sustainability aspects have always been included in detailed plans, but today higher demands are placed on them, and the state of knowledge is better. This means that a newer and current detailed plan can promote the work towards achieving certain environmental goals. One difficulty is that a plan is defined as outdated just when obstacles arise, and the problems are therefore difficult to prevent. Something that can be stated is that not updated detailed plans can hold back development and make measures both more expensive and more time-consuming than necessary. / <p>2022-06-21</p>

Studien har för avsikt att undersöka hur byggherrar, utan att tilldelas lokaliserade byggrätter, och kommun tillsammans kan arbeta med storskaliga stadsbyggnadsprojekt. Stadsbyggnadsprojekt där flera byggherrar är involverade och där vissa av dem tilldelas en samordnande roll med komplicerade frågeställningar vad gäller byggande och fördelning av ansvar, kostnader och byggrätter. Studien har också för avsikt att utreda om en samverkan mellan de utvalda byggherrarna och kommunen är av betydelse för detaljplanens genomförande. Dessutom undersöks vilka för- och nackdelar det kan finnas med att involvera utvalda byggherrar vid byggande på kommunal mark, en s.k. markanvisning.  Undersökningen består av en fallstudie som har utförts på två kommuner i Stockholms län. Fallstudien har sin grund i elva intervjuer med representanter från byggbolag samt från kommunerna Stockholms stad och Järfälla kommun. Dessutom är undersökningen gjord genom studier av material kring markanvisningar såsom markanvisningspolicy, avtal, nämndbeslut, tjänsteutlåtanden och detaljplaner etc.  Resultaten pekar på att de utvalda byggherrarnas roll är av betydelse för detaljplanens genomförande. Det beror på att byggherrarna med sina tekniska och ekonomiska kunskaper samverkar med kommunen för att hela detaljplaneområdet ska gå att genomföra. / This study aims to examine how developers, without being allocated with localized building rights, and municipalities collectively undertake large-scale urban development projects. Urban development projects involving several developers where some of them are assigned with a coordination role with complex issues regarding the construction and distribution of possibilities, costs and building rights. The study also aims to examine whether an interaction between the selected developers and the municipality is of importance for the implementations of the detailed plan. In addition, the study investigates the pros and cons of involving selected developers in building om municipal land, a so-called land allocation. The study consists of a case study which has been conducted in two municipalities in Stockholm County and is based on eleven interviews with representatives from property developers as well as the municipalities of Stockholm City and Järfälla. In addition, the study has been performed by examining land allocations, policies and agreements, council resolutions, official statements and detailed plans etcetera.  The findings include that the role of selected developers is important for the implementation of the detailed plan. This is due to the fact that the developers, with their technical and financial knowledge, interact with the municipality to enable to implement the plan.

I arbetet studerades vad som kan orsaka hög detaljeringsgrad i detaljplaner. Samt vilka konsekvenser som hög detaljeringsgrad kan resultera i. Litteraturstudien visade att hög detaljeringsgrad sannolikt inte berodde enbart på lagstiftning, utan även på mänskligt beteende och vanor. Därför nyttjades teorin Institutional theory för att bidra med en ram och skapa förståelse för hur och varför det ser ut som det gör och hur detaljplanerna har blivit som de är idag. Utöver det användes även fjärilseffekten och kaosteorin för att bidra med en förståelse för det alternativa amplifierande av effekter och hur sammanlagda små handlingar och effekter kan resultera i konsekvenser. Studien utfördes genom en djupdykande litteraturstudie och 9 semi-strukturerade intervjuer från ett brett utbud av respondenter från såväl den offentliga som privata sidan. På grund av det kunde en helhetsbild skapas av situationen och inte enbart en synvinkel på marknaden. Eftersom ämnet är något postmodernistiskt fick respondenterna frågor som stimulerade diskussion med dem själva och de kunde därför komma med förklaringar, förslag och insikter. För att kunna tolka materialet från intervjuerna och exkludera partiskhet och irrationella tankar så kategoriserades respondenterna och deras svar analyserades efter vardera gruppering. Initialt identifierades de alternativa orsakerna bakom hög detaljeringsgrad och de utvärderades därefter med hjälp av en modell över hur vi människor fungerar och arbetar enligt Institutional theory. Varav det visade sig att det framstår mycket sannolikt att detaljplanen ser ut som den gör idag på grund av kulturella normer, beteendemönster med mera. Vilket i det här fallet fokuserades mest på hur detaljplanerna generellt påverkas och inte hur lagstiftningen har påverkats. Alternativa konsekvenser och effekter identifierades därefter genom respondenternas alternativa fördelar och nackdelar med situationen. Dessa effekter analyserades efter vilka effekter de kan resultera i vad gäller exempelvis tid, kostnader samt påverkan på sociala och ekologiska faktorer. Därefter kunde dessa fyllas i en modell av fjärilseffekten för att bidra med en visuell översikt över situationen.  Baserat på modellen framstår det kunna innebära större konsekvenser om detaljplaner har hög detaljeringsgrad i stor utsträckning. Enligt modellen kan det exempelvis potentiellt ha en påverkan på byggtakten. Varav om så är fallet, så kan det även ha en påverkan på landets ekonomiska tillväxt. / In this work it was studied what can cause a high level of detail in detailed plans. As well as what consequences a high level of detail can result in.The literature study showed that a high level of detail probably was due not only to legislation, but also to human behavior and habits. Therefore, the Institutional theory was used to contribute with a framework and create an understanding of how and why it is the way it is and how the detailed plans have become what they are today.In addition, the butterfly effect and chaos theory were also used to contribute with an understanding of the alternative amplification of effects and how small actions and effects combined can result in consequences.The study was conducted through an in-depth literature study and 9 semi-structured interviews from a wide range of respondents from both the public and private sectors. Due to this, an overall picture could be created of the situation and not just a single point of view from the market. Since the subject is somewhat postmodern, the respondents were asked questions that stimulated discussion with themselves and they could therefore provide explanations, suggestions and insights.In order to be able to interpret the material from the interviews and exclude bias and irrational thoughts, the respondents were categorized and their answers were analyzed according to each grouping. Initially, the alternative causes behind a high level of detail were identified and they were then evaluated using a model of how us humans function and work according to institutional theory. From which it turned out that it seems very likely that the detailed plan is what it is today due to cultural norms, behavioral patterns and more. Which in this case was mostly focused on how the detailed plans are generally affected, and not how the legislation has been affected. Alternative consequences and effects were then identified through the respondents' alternative advantages and disadvantages of the situation. These effects were analyzed according to the effects they can result in in terms of, for example, time, costs and the impact on social and ecological factors. Then these could be inserted into a model of the butterfly effect to contribute with a visual overview of the situation. Based on the model, it appears that this could have major consequences if detailed plans have a high level of detail to a great extent. According to the model for example, it can potentially have an impact on the rate of construction. Of which if this is the case, it can also have an impact on the country's economic growth.

När plan- och bygglagen (PBL) reviderades 2011 tillfördes ett krav på kommunerna att handlägga ett bygglovsärende inom tio veckor från det att ärendet blev komplett. Det infördes dock inga sanktioner mot kommunerna om de skulle överskrida tidsfristen. Efter flera utredningar av bland andra Boverket har det visat sig att kommunerna har svårt att hålla tidsfristen. Justitieombudsmannen (JO) har flertalet gånger sedan revideringen 2011 kritiserat kommuner som inte haft en rimlig handläggningstid. Regeringen gav 2016 Boverket i uppdrag att undersöka hur kommunerna förhåller sig till tidsfristen samt att ta fram ett förslag om sanktionssystem mot byggnadsnämnden när de överskrider tio veckor. Syftet med uppdraget var att kommunerna skulle förbättra sina handläggningstider och att byggprocessen skulle bli mer effektiv. Boverket konstaterade i sin rapport att 81 procent av kommunerna klarar av att handlägga majoriteten av sina ärenden inom tidsfristen och att kommunerna succesivt har förbättrat sina handläggningstider sedan 2011 års PBL infördes. Boverket ansåg i rapporten att införandet av en reducerad bygglovsavgift var det mest lämpliga system att införa mot nämnderna. Reducering av bygglovsavgift infördes i PBL den 1 januari 2019 genom paragraf 12:8 a. Reduceringen innebär att bygglovsavgiften ska minskas med en femtedel för varje påbörjad vecka som överskrider tidsfristen. I denna studie har det undersökts vilken inverkan den nya regeln har fått på utvalda kommuner, och hur kommunerna förhåller sig till den. Studien är avgränsad genom att fokus har riktats mot bygglov utanför detaljplan, liten avvikelse inom detaljplan och vid större projekt. Studien bygger på intervjuer med bygglovschefer eller handläggare i fyra kommuner i Västra Götalands län, där tre av kommunerna valdes efter befolkning och den fjärde valdes för att representera en kommun med stor andel säsongsboende. Inför intervjuerna har de intervjuade fått till sig en intervjuguide och under intervjuerna har samma grundfrågor ställts med möjlighet till fördjupade följdfrågor. Resultatet visar att 12:8 a inte kommer att få en stor inverkan på kommunerna och därmed inte leda till en mer effektiv byggprocess. Orsaken till detta är att lagändringen är en liten del i hela kedjan med en avsaknad av tidsfrister inom andra delar av byggprocessen. Nu kommer kommunerna att flytta resurser till den del som är tidsstyrd medan andra moment i processen blir nedprioriterade. Utifrån resultatet är slutsatsen att hela byggprocessen bör ses över. Paragraferna inom själva PBL men även andra lagar bör samverka bättre med varandra, och att den vägledningen som Boverket ska ge till kommunerna bör bli tydligare då kommunerna tolkar lagar olika. Sammantaget har 12:8 a inte fått någon större påverkan på byggprocessen och PBL:s syfte om en enklare plan- och bygglag fortsätter att motverkas. / The Planning and Building act (PBL) was rewritten in 2011. A new requirement was added for the local authorities to handle building permits within ten weeks from when the applications were completed. However there were no sanctions added against the local authorities if they were to exceed the deadline of ten weeks. Several investigations performed by, for example Boverket, show that the local authorities have difficulties meeting the deadline. JO has several times, since the readjustment in 2011, complained to local authorities of their unreasonable processing time. In 2016 the government gave Boverket an assignment to investigate if the local authorities are meeting the deadlines and to propose a sanction system for the building committees, if they exceed the ten weeks. The purpose of the assignment was to improve the local authorities' processing time and to make the building process more effective. The report from Boverket showed that 81 percent of the local authorities handle a majority of the building permits within the deadline and that the processing time has improved every year since the Planning and Building act was rewritten in 2011. It was stated in the report from Boverket, that a reduction of the building permit fee was the most suitable penalty to use against the local authorities for a time violation. The reduction of the building permit fee was introduced in PBL on the first of January 2019, and was stated in paragraph 12:8 a. The penalty is structured so that every started week that exceeds the deadline, the building permit fee will be reduced by a fifth. In this study it has been analysed what impact the rule has had on four local authorities and how they interpret the rule. The study has been limited to and is only focused on building permits that are outside of the detailed plan, with minor deviance from the detailed plan and building permits for major buildings. The study is based on interviews with the manager in the department of building permit in four different local authorities located in Västra Götaland. Three of the local authorities were chosen based on size of population and the fourth was chosen to represent a local authority that has major seasonal accommodation. Before every interview the interviewees have been given an interview guide, and during the interviews the same basic questions have been asked with an opportunity to ask in-depth follow-up questions. The result showed that 12:8 a will not have a significant impact on the local authorities and therefore will not result in a more effective building process. The reason for this is that the new regulation is only a small part in the bigger picture and has a lack of deadlines in other parts of the building process. This will lead to local authorities simply moving resources to the area that has a deadline, while other steps of the process will not be as prioritized. The conclusion from these findings show that the whole building process should be looked over. The rules within PBL should be better aligned with each other and also with other laws. The guidance that Boverket gives to the local authorities should also be clearer, since local authorities can interpret the law differently. Overall, the 12:8 a paragraph will not have a big impact on the building process. The purpose of PBL on a simpler Planning and Building act continues to be sidestepped.

I nästan 20 år har mega projektet med Nya Karolinska Solna pågått. Upphandlingen har blivit en av de största i Sveriges historia och fått stor medial uppmärksamhet, inte bara nationellt men även internationellt. Rapporten syftar på att analysera samtliga planerings- och beslutsprocesser för byggnationen av Nya Karolinska Solna för att sedan undersöka om det finns några kopplingar baserat på beslutsteorier och hur dessa kan ha påverkat det slutliga resultatet. En litteraturstudie och intervjustudie har genomförts under arbetets gång. Rapporten behandlar olika beslutsteorier som rationella beslutsteorin och narrativa beslutsteorin. Vidare presenteras hur komplexa beslutsprocesser har kopplingar till olika teorier. Under byggprojektets gång har en rad olika aktörer varit involverade och dessa presenteras under avsnittet aktörer. Byggherren för projektet har varit Stockholms Läns Landsting, entreprenören har varit projektbolaget Swedish Hospital Partners (SHP) med dess två underleverantörer, Skanska Healthcare AB (SHC) och Coor Service Management AB (Coor). NKS förvaltningen var en organisation som inrättades för att ha ett organ som arbetade med hela organisationen. Gällande beslut om all byggnation, upphandlingen och organiseringen av vården hade förvaltningen exekutiv makt. Vidare tar rapporten upp de lagrum som varit aktuella i beslutsprocesserna under avsnittet gällande rätt. De mest centrala lagarna har varit Plan- och bygglagen (2010:900), Miljöbalken (1998:808), Myndighetsförordning (2007:515) och Förvaltningslagen (2017:900). Därefter redovisas alla utredningar och planprocesser som skett i ett tidigt skede och vilka beslut som tagits. Rapporten beskriver den slutgiltiga byggnationen som fått stor kritik för brister i utformningen. Efter intervjuer med aktörer från Skanska, Solna stad och NKS ger rapporten läsaren en bättre inblick i de olika beslutsprocesserna. Avslutningsvis analyseras intervjuerna utifrån de narrativa-, rationella och komplexa beslutsteorierna av Kerstin-Sahlin Andersson. Av analyserna framgår hur konsulter utgetts för experter och visat sig vara ett praktexempel på hur förvaltningar kan användas för att formulera berättelsen och därmed kontrollera premisserna för en beslutsprocess. När förvaltningen senare avsattes, för att ersättas med ett team från KS, förändrades hela strukturen och därmed utgången. Att involvera kompetenta medarbetare i arbetet kring och utformningen av sjukhuset kom att leda till positiva utfall. Det styrker även belägget om att inhämtning bruksinformation är en av de viktigaste delarna inom beslutsteorin för ett projekt av den karaktär Nya Karolinska Solna bär. / For almost 20 years, the mega-project with Nya Karolinska Solna has been ongoing. The procurement has become one of the largest in Sweden's history and received a lot of attention in the media, not only nationally but also internationally. The report aims to analyze all planning and decision-making processes for the construction of Nya Karolinska Solna and then investigate whether there are any connections based on decision theories and how these may have influenced the final result. A literature study and interview study have been made during the course of the report. The report deals with different decision theories such as the rational decision theory and the narrative decision theory. Furthermore, it is presented how complex decision-making processes have connections to different theories. During the course of the construction project, a number of different actors have been involved and these are presented in the actor section. The client for the project has been Stockholm County Council, the contractor has been the project company Swedish Hospital Partners (SHP) with its two subcontractors, Skanska Healthcare AB (SHC) and Coor Service Management AB (Coor). The NKS administration was an organization that was formed to have a unit that worked with the entire organization. Regarding decisions about all construction, procurement and the organization of care, the administration had executive power. Furthermore, the report covers the areas of legislation that were relevant in the decision- making processes according to the section of the law. The most central laws have been the Planning and Building Law (2010:900), the Environmental Law (1998:808), the Authority Ordinance (2007:515) and the Administration Law (2017:900). Afterwards, all investigations and planning processes that took place at an early stage and what decisions were taken are reported. The report describes the final construction, which received much criticism for building flaws. After interviews with actors from Skanska, Solna city and NKS, the report gives the reader a better insight into the various decision-making processes. Finally, the interviews are analyzed based on Kerstin-Sahlin Andersson's narrative, rational and complex decision theories. The analyzes show how consultants were passed off as experts and proved to be a prime example of how administrations can be used to formulate the story and thereby control the premises for a decision-making process. When the administration was later removed, to be replaced by a team from KS, the entire structure changed and thus the outcome. Involving competent employees in the work around and designing the hospital led to positive results. It also confirms the evidence that gathering usage information is one of the most important parts of decision theory for a project of the nature of Nya Karolinska Solna.

System för planering och bebyggelsekontroll måste hantera många utmaningar. Svårigheterna och den påverkan dessa system har på den fysiska miljön gör ämnet ständigt aktuellt att undersöka och försöka utveckla. Examensarbetet gör detta genom att jämföra systemet i Sverige med det i andra länder. Mer specifikt studeras form-based codes som förespråkas av Nyurbanismen i USA och design codes i England. I en svensk kontext kan dessa codes jämföras med detaljplanens planbestämmelser och riktlinjer i kvalitets- och gestaltningsprogram. I och med propositionen ”Politik för gestaltad Livsmiljö” som antogs i maj 2018 uppmuntras kommuner ta fram en arkitekturpolitik på lokal nivå. Dessa dokument utgör också ett intressant verktyg i sammanhanget. Examensarbetets frågeställning lyder därför: Hur kan koncept och verktyg från form-based codes i USA och design codes i England utveckla svenska kommuners arkitekturpolicyer, kvalitetsprogram och detaljplaner? I en mindre utsträckning har förutom systemen i USA och England även Frankrike och det typo-morfologiska förhållningsättet till zonering inkluderats. Examensarbetet startade med en litteraturstudie och åtföljdes av ett antal fallstudier som innefattade innehållsanalyser av arkitekturpolicyer, kvalitetsprogram och detaljplaner. De policyer som valdes ut för analys bedömdes ha mest gemensamt med arbetssätt inom form-based codes och design codes. Dessa var Örebros och Linköpings policyer samt Avesta, Fagerstas och Norbergs gemensamma policy. Från de två förstnämnda kommunerna analyserades även detaljplaner. Utöver detta inkluderades detaljplanerna och kvalitetsprogrammen för Henriksdalshamnen och Kolkajen i Stockholm. Innehållsanalysen av planer och program utgick från ett antal kategorier. Resultatet från fallstudierna jämfördes sedan med litteraturstudien. Parallellt genomfördes även en intervju med en praktiserande planarkitekt som innan intervjun fick läsa en begränsad mängd material om form-based codes. Resultat och analys från jämförelsen och intervjun låg sedan till grund för utformningen av ett antal rekommendationer. Litteraturstudien behandlade användningen av codes genom historien, utvecklingen och definitioner av form-based codes och design codes, samt hur dessa är organiserade. Vidare innefattade litteraturstudien kritik som riktats mot dessa och kopplingen till urbanmorfologi i relation till det franska typo-morfologiska förhållningsättet till zonering. Slutligen behandlades även utformnings och gestaltningsfrågor kopplat till bebyggelsereglering i den svenska planprocessen. Jämförelsen mellan innehållsanalysen av de utvalda fallen och litteraturstudien visade på skillnader och likheter mellan vad som behandlas och hur detta görs inom form-based codes och design codes respektive planer och program i Sverige. Resultatet från analysen av arkitekturpolicyerna visade på likheter med form-based codes och design codes som kunde förstärkas. I detta avseende utmärkte sig framför allt Örebros arkitekturstrategi som i likhet med praktiken inom form-based codes och design codes delade in staden i olika områdestyper. De två kvalitetsprogram som analyserades skiljde sig åt i karaktären vilket kopplades samman med processen för framtagandet av dessa. I jämförelse visade sig programmet för Kolkajen ha mer gemensamt med form-based codes och design codes än det för Henriksdalshamnen. Intervjun belyste perspektiv på innehållet i planer och program, kontexten som planer och program tas fram i och verkar, samt synpunkter på form-based codes.De rekommendationer som togs fram utgjordes av 19 aspekter som på ett övergripande plan kan behandlas för olika områdestyper i en arkitekturpolicy i likhet med Örebros arkitekturstrategi. Därutöver utvecklades en tabell med rekommendationer för vad som kan behandlas i detaljplaner och kvalitetsprogram beroende på planområdets läge i staden. Tanken är att dessa ska ha en direkt anknytning till områdestyperna i policyn då kopplingen mellan områdestyper och regleringar eller riktlinjer är direkt inom form-based codes och design codes. Genom att dessa preciseras i detaljplanerna skulle kopplingen vara mer flexibel än den är inom form-based codes. Detta skulle kunna innebära ett sätt för kommuner att agera proaktivt i stället för reaktivt till enskilda exploateringsförslag. Slutligen visade även litteraturstudien fördelar med att tillämpa enkla, principiella illustrationer vilket kan göras i en större utsträckning i såväl policyer, program och detaljplaner. / Planning and development control systems must deal with many challenges. The difficulties and the impact these systems have on the physical environment make the subject constantly relevant to study and try to develop. The thesis does this by comparing the system in Sweden with that in other countries, more specifically form-based codes advocated by New Urbanism in the US and design codes in England. In a Swedish context, these codes can be compared with the building control regulations in detailed plans and guidelines in quality and design programs. With the adoption of the Government bill "Politik för gestaltad livsmiljö" in May 2018, municipalities are encouraged to develop an architectural policy at the local level. These documents are also an interesting tool in this context. The thesis’ question therefore reads: How can concepts and tools from form-based codes in the US and design codes in England develop Swedish municipalities’ architecture policies, quality programs and detailed plans? To a lesser extent, in addition to the systems in the US and England, France and the typo-morphological approach to zoning have also been included. The degree project started with a literature study and was accompanied by a few case studies that included content analysis of architectural policies, quality programs and detailed plans. The policies selected for analysis were judged to have the most in common with approaches to regulations within form-based codes and design codes. These were Örebro's and Linköping's policies and Avesta, Fagersta and Norberg’s joint policy. Detailed plans were also analysed from the first two municipalities. In addition to this, the detailed plans and quality programs for Henriksdalshamnen and Kolkajen in Stockholm were included. The content analysis of plans and programs was based on a few categories. The results from the case studies were then compared with the literature study. In parallel, an interview was also conducted with a practicing planning architect who before the interview read a limited amount of material about form-based codes. Results and analysis from the comparison and the interview then formed the basis for the formulation of recommendations.The literature study dealt with the use of codes throughout the history, the development and definitions of form-based codes and design codes, as well as how these are organized. Furthermore, the literature study included criticism of these and the connection to urban morphology in relation to the French typo-morphological approach to zoning. Finally, design issues linked to building regulation were also dealt with in the Swedish planning process. The comparison between the content analysis of the selected cases and the literature study showed differences and similarities between what is treated and how this is done within form-based and design codes and plans and programs in Sweden. The results from the analysis of the architecture policies showed similarities with form-based codes and design codes that could be strengthened. In this respect, Örebro’s architectural strategy especially distinguished, which, like the practice in form-based codes and design codes, divided the city into different area types. The two quality programs that were analysed differed in nature, which was linked to the process in which they were designed. In comparison, the program for Kolkajen turned out to have more in common with form-based codes and design codes than the program for Henriksdalshamnen. The interview shed light on perspectives on the content of plans and programs, the context in which plans, and programs are produced and operate as well as views on form-based codes. The recommendations developed consisted of 19 aspects. These can be dealt with at an overall level for different area types in an architecture policy like Örebro’s architecture strategy. In addition, a table was developed with recommendations for what can be dealt with in detailed plans and quality programs depending on the location of the area in the city. The idea is that these should have a direct connection to the area types in the policy like form-based codes and design codes, but a more flexible one as the area type should be more precisely defined in the detail plan. This could offer a way for municipalities to act proactively instead of reactively to individual development proposals. Finally, the literature study also showed the advantages of applying simple, principled illustrations, which can be done to a greater extent in policies, programs, and detailed plans in Sweden.