In my project, I researched the boundary in the field of architecture. I suppose that setting the boundary is the most primitive architectural activity. It is often said that the beginning of architecture was constructing the roof to prevent from rain. When the roof is constructed the boundary between inside and outside is generated. Setting boundary in space is, so to say making order in disorder or giving concreteness to abstraction. A boundary divides the space into two. However, the divided two spaces share a boundary. Therefore I think when the idea of “dividing” comes up we can always find a sense of “sharing” as well. As a starting point I believed that when the notion of “connecting” is added to boundary there could be a new value in the space. I surveyed how the idea of setting boundary in architecture has been changed through history. In my research I reached the concept of “gradational boundary” which divides a space but also connects the space at the same time. Furthermore I designed a piece of furniture which functions both as a shelf and as a room divider based on this concept.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur fritidshemslärare beskriver sin yrkesidentitet samt hur fritidshemslärare med utbildning för både arbete i fritidshem och med ämnesbehörighet i ett praktiskt-estetiskt ämne beskriver att de i vardagen hanterar uppdrag i två skolformer. Två frågeställningar har använts för att besvara syftet: hur beskriver fritidshemsläraren sin yrkesutövning och hur kan det förstås i termer av yrkesidentitet samt hur kan fritidshemslärarens yrkesidentitet förstås i relation till deras arbete i grundskola respektive fritidshem? Med social identitetsteori och gränsteori som teoretiska ramverk och intervju som metodologiskt ramverk tar studien fasta på fritidshemslärares beskrivningar av en yrkesidentitet med hänsyn till en vardag med uppdrag i två skolformer. Sju fritidshemslärare med erfarenhet av arbete i praktiskt-estetiskt ämne samt av det fritidspedagogiska uppdraget har intervjuats. Det insamlade datamaterialet har bearbetats med hjälp av en tematisk analys. I resultatet behandlas tre teman: identitetsutmaningar i den obligatoriska skolan, gränsdragningar mellan olika verksamheter och mötet mellan utbildning och yrkespraktik. Det första temats resultat visar på olika identitetsutmaningar fritidshemslärarna upplever i möten med lärare och rektor. I bemötande framträder ofta en prioritering av det praktiskt-estetiska uppdraget framför det fritidspedagogiska. Inom avsnittet gränsdragningar mellan olika verksamheter beskrivs fritidshemslärarens utmaningar av att konstruera en vardag där de två uppdragen samspelar trots att de är i olika skolformer och innehåller olika förutsättningar. Det tredje avsnittets resultat visar att fritidshemslärare upplever att utbildningen och yrkespraktiken, de som studenterna möter under sin utbildning och de som yrkesgruppen träffar i sin tjänstgöring, pratar olika om hur fritidshemsläraryrket ska förstås i vardagen.

Denna studie grundar sig på tre ostrukturerade fokusgruppsintervjuer som genomfördes med ungdomar på en gymnasieskola i Stockholmsområdet. Urvalet bestod av gymnasielever som gick på skolan och var 18-22 år. Avsikten var att studera hur ungdomarna gör skillnad på narkotikaklassade och icke narkotikaklassade preparat som används i berusningssyfte. De frågeställningar vi arbetat efter var följande: Hur konstrueras alkohol diskursivt i samtalet om andra berusningspreparat? Konstrueras bruket som individens eget ansvar eller som ett gemensamt samhällsansvar? Ungdomarna har under fokusgruppsintervjuerna fått argumentera, definiera och motivera hur dessa gränser görs. Vi har utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv valt att tolka dessa gränsdragningar som symboliska, d.v.s. de representerar värderingar som individen institutionaliserats in i och aktivt upprätthåller. Analysmetoden baseras på Faircloughs kritiska diskursanalys där vi analyserat ungdomarnas samtal utifrån hur isärhållandet mellan narkotikaklassade preparat och icke-narkotikaklassade preparat upprätthålls, förhandlas och omförhandlas i form av symboliska gränsdragningar. Utifrån det insamlade materialet fann vi att alkoholen hade en särställning gentemot övriga berusningspreparat då det både var tillåtet och socialt accepterat. En återkommande gränsdragning som konstruerades i samtalen var mellan problematiskt och icke problematiskt bruk. Gränsdragning kopplades samman med kontroll, social kontext, ålder och miljö. I samtalet om cannabis användes alkohol som referenspunkt och delade upp deltagarna i två polariserade läger. Ena sidan var för en legalisering medan den andra sidan var för ett totalförbud av samtliga berusningspreparat vilket vi tolkade utifrån hur ungdomarna såg på ansvarsfördelningen. Den svenska beskattningsmodellen av alkohol och tobak beskrevs som tvivelaktig eftersom den innebär att staten tjänar pengar på individers mer eller mindre skadliga bruk.

Sveriges befolkning ökar ständigt och i korrelation till det ökar efterfrågan på bostäder. För att tillgodose den stora efterfrågan som finns på bostadsmarknaden sker det byggnationer i en stor utsträckning. Det innebär att många byggprojekt pågår där logistik och arbetsmiljö är bland de viktigaste utmaningarna att ta itu med för att få ett lyckat projekt. För att möjliggöra detta måste leveranser komma in i rätt mängd, i rätt tid till rätt plats. Vid stadsförtätningsprojekt ingår det vanligtvis byggherrar, entreprenörer, underentreprenörer och konsulter som ska samspela. Därför är det viktigt att planerna följs och att lagar och regler upprätthålls. Bygglogistiken är därför en stor utmaning när flera byggherrar ska verka samtidigt på en gemensam arbetsyta.Syftet med examensarbetet är att undersöka den problematik som uppstår när flera byggherrar opererar på samma arbetsplats ur ett arbetsmiljö- och logistikperspektiv. Studien är begränsad till fallstudien Barkarbystaden där Prolog Bygglogistik har på uppdrag av Järfälla kommun tagit fram en logistiklösning. Referensobjektet som används i denna studie är Norra Djurgårdsstaden där logistiklösning har studerats och jämförts med logistiklösningen i Barkarbystaden. Målet var att samla ihop handlingssätten som är mest användbara och presentera dessa slutsatser, som både Prolog och andra företag ska kunna bruka i framtiden. Examensarbetet utförs i samarbete med Prolog Bygglogistik AB.Examensarbetets resultat visar att problematiken som uppstår när flera byggherrar verkar på samma byggarbetsplats samtidigt är i första hand trafikflödet. Leveranser av material och andra transporter som sker i området påverkar säkerheten för både allmänheten och arbetare på byggarbetsplatsen. Därför är koordinering av byggtrafik en avgörande faktor i stadsförtätningsprojekt. En risk med att inte ha en samordningsansvarig på plats kan leda till att den som är störst går först, vilket i sin tur påverkar arbetsmiljön på en byggarbetsplats.En lösning för samordning mellan flera aktörer i stadsförtätningsprojekt är att kommunen ska inkludera en logistikbilaga i exploateringsavtalet, vilket binder byggherren och entreprenörerna till att gå med i områdets gemensamma logistiklösning. Detta innebär att byggherren är bunden till nyttjandet av logistiklösningens olika tjänster som kan innefatta bland annat Check Point, gemensamt bokningssystem och omlastningstjänster. / Sweden's population is constantly increasing and in correlation with that, the demand for housing is increasing. In order to meet the great demand that exists in the housing market, construction is taking place to a large extent. This means that many construction projects are underway where logistics and work environment are among the most important challenges to tackle, in order to achieve a successful project. To make this possible, deliveries must arrive in the right quantity, at the right time to the right place. Urban densification projects usually include builders, contractors, subcontractors and consultants who are to interact. Therefore, it is important that the plans are followed and that laws and regulations are maintained. Construction logistics is therefore a major challenge when several builders have to work simultaneously on a common workspace.The purpose of this research paper is to investigate the problems that arise when many builders operate at the same workplace from a work environment- and logistics- perspective. The study is limited to the project Barkarbystaden where Prolog Bygglogistik has, on behalf of Järfälla kommun, developed a logistics solution. The reference object used in this study is Norra Djurgårdsstaden, where the logistics solution has been studied and compared with the logistics solution in Barkarbystaden. The goal was to gather the actions that are most useful and present these conclusions, which both Prolog and other companies will be able to use in the future. The degree project is carried out in collaboration with Prolog Bygglogistik AB.The results of the degree project show that the problem that arises when several builders operate on the same construction site at the same time is primarily the traffic flow. Deliveries of materials and other transports that take place in the area affect the safety of both the public and workers at the construction site. Therefore, coordination of construction traffic is a crucial factor in urban densification projects. A risk of not having a coordinator on site leads to the one who is the biggest going first, which in turn affects the working environment at the construction site.A solution for coordination between several actors in urban densification projects is that the municipality must include a logistics appendix in the development agreement, which binds the client and the contractors to agree to the area's joint logistics solution. This means that the client is bound to use the logistics solution's various services, which may include, among other things, Check Point, a common booking system and transshipment services.

This qualitative study highlights how independent artists experience various role conflicts and how they use boundaries. The study takes its point of departure from previous research on how boundaries and role conflicts arise in several different professions. Four separate qualitative interviews have been analyzed according to a thematic analysis. The interview questions focused on how independent artists combine their commitments, which role conflicts they experience and how they make use of boundaries.

Spets, A. To share or not to share. A study on social workers’ attitudes towards social media. Degree project in Social work 15/30 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social work, 2022. There is an increased use of social media for both private and professional purposes, where mixing private content with professional connections has become a commonality. This has led me to question what effect this bears on social workers’ ability to use social media platforms like Facebook and Instagram. The aim of this study is to gain a deeper understanding of social workers’ attitudes towards social media by studying their experiences in using social media platforms. To gain this knowledge this study is carried out by using a qualitative method while conducting six interviews with social workers who are frequent users of social media. The result of this study reflects the impact the professional role has on the informants’ private use of said platforms and thus shows the complexity of maintaining boundaries between privacy and the professional life of a social worker. The result is presented in the following themes: social media, contacts, posts and content, experiences and miscellaneous. All of which leads to the conclusion that social workers are affected by the demands of the profession regardless of to which extent (due to individuality).

Relationen mellan entreprenörer och beställare i byggbranschen har ofta en brist på tillit vilket är ogynnsamt både för projekten och den involverade personalen. Mycket tid läggs på att hantera tvister och det finns ett antagande att parterna är ute efter att lura varandra till egen vinning. Det blir i sin tur ett negativ utfall för både entreprenören och beställaren då det bidrar till att projekten ofta blir dyrare och tar längre tid än nödvändigt. Dessvärre har branschen sett ut så väldigt länge men det finns bättre sätt att arbeta på. NCC:s affärsområden NCC Building Sweden och NCC Property Development arbetar tillsammans i partneringavtalsprojekt och har under de projekt de arbetat i byggt upp en relation som skapar trevlig arbetsmiljö och väl genomförda projekt. De arbetar med ekonomiskt incitament som gör att tiden som läggs på att hantera vem som blir betalningsskyldig vid ändringar och liknande minimeras. Trots att den nära och välutvecklade relationen ger många positiva effekter finns det brister även i dessa projekt. Det finns en viss otydlighet mellan parterna och rollerna som bidrar till att vissa frågor och ansvarsområden saknar ägare. Det är även mycket information om arbetssätt och beslut som hamnar på individnivå på grund av att dokumentation utelämnas, vilket i sin tur gör det svårt för ny personal att komma in i projekten och man går miste om erfarenheter från tidigare projekt. Rapporten undersöker hur partneringavtalsprojekten skiljer sig från NCC dokumenterade sätt att arbeta. Syftet är att finna sätt att optimera samarbetet mellan NCC Building Sweden och NCC Property Development och i förlängning finna sätt att skapa mer tydlighet samt bättre sätt att hantera ny personal i projekten. Med hjälp av noga granskning av den dokumenterade processen och intervjuer kan jämförelser mellan arbetssätten göras för att utforma resultat. Resultatet används sedan för att hitta fördelar och nackdelar med projekt med partneringavtal samt komma fram till sätt att optimera samarbetet i dessa projekt. Intervjuer visar att partneringavtalsprojekten är fördelaktiga på många vis men det skulle behövas tydliga gränsdragningslistor över ansvarsfördelningen mellan beställare och entreprenör och mellan de olika rollerna hos parterna. För att förbättra förutsättningar för kommande projekt och lättare ta in ny personal behövs bättre dokumentation över arbetssätt och erfarenheter. / The relationship between contractor and developer in the construction industry often has a lack of trust, which is unfavorable for both the projects and the staff involved. A lot of time is spent on dealing with disputes and there is an assumption that the parties are looking to con each other to their own gain. This leads to a negative outcome for both the contractor and the developer, as this contributes to the projects often becoming more expensive and more time consuming than necessary. Unfortunately, the industry has been like this for a long time, but there are better ways to work. NCC's business areas NCC Building Sweden and NCC Property Development are working together in projects with partnering agreement and during these projects they have managed to build a relationship that creates a more pleasant work environment and well-executed projects. They work with financial incentives, which means that the time spent managing who are liable for payment in the event of changes or similar is minimized. Although this close and well-developed relationship has many positive effects, there are also shortcomings in these projects. There is a certain lack of clarity between the parties and the roles that contribute to certain issues and areas of responsibility lacking owners. There is also a lot of information about working methods and decisions that end up at the individual level due to the fact that documentation is omitted. This makes it difficult for new staff to enter the projects and one loses out on experiences from previous projects. The report looks in to how the projects with partnering agreement differ from NCC's documented ways of working. The purpose is to find ways to optimize the cooperation between NCC Building Sweden and NCC Property Development and, by extension, find ways to create more clarity and better ways to manage new staff in the projects. With the help of careful examination of the documented process and interviews, comparisons between the working methods can be made to form results. The result is then used to find advantages and disadvantages of projects with partnering agreements and to find ways to optimize the cooperation in these projects. Interviews show that the projects with partnering agreement are advantageous in many ways, but clear lists of boundaries of responsibility between the contractor and the developer and between the different roles of the parties would be needed. In order to improve the conditions for future projects and to facilitate the introduction of new staff, better documentation of working methods and experiences is needed.