<p>Att bygga hus är en lång och komplicerad process som börjar med planering och avslutas med en slutbesiktning. Det är ett av de största projekten som görs i livet, därför är det viktigt att vara ytterst noggrann vid bland annat planering, budgetering och val av entreprenör. Det är många aktörer under byggprocessen där de viktigaste är arkitekten, stadsbyggnadskontoret och byggnadsentreprenörerna.</p><p>Syftet med denna rapport är att göra en undersökning hur väl samarbetet mellan aktör och konsument fungerar under byggprocessen. Målsättningen är att försöka hitta orsakerna till varför dessa vanliga problem uppstår och om det finns möjlighet att begränsa eller helt ta bort dessa problem</p><p>I rapporten har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod just eftersom att vi vill få fram enskilda individers tolkning av hur de upplevde husbyggnadsprocessen. Av den orsaken att varje fall är unikt så lämpar sig därför inte en kvantitativ metod för att få svar på vår undersökningsfråga.</p><p>Resultatet visar att privatpersoner hellre lägger pengar på själva huset än en väl utformad planering. Otillräcklig planering leder många gånger till ändringar under byggnationens gång och är en central orsak till varför tilläggskostnader uppkommer. Dessa är väldigt kostsamma och orsakar ofta komplikationer mellan näringsidkare och konsument. Ett annat väsentligt problem som har dykt upp under rapportens genomförande är att konsument och aktör har kommunikationssvårigheter gentemot varandra.</p>

Att bygga hus är en lång och komplicerad process som börjar med planering och avslutas med en slutbesiktning. Det är ett av de största projekten som görs i livet, därför är det viktigt att vara ytterst noggrann vid bland annat planering, budgetering och val av entreprenör. Det är många aktörer under byggprocessen där de viktigaste är arkitekten, stadsbyggnadskontoret och byggnadsentreprenörerna. Syftet med denna rapport är att göra en undersökning hur väl samarbetet mellan aktör och konsument fungerar under byggprocessen. Målsättningen är att försöka hitta orsakerna till varför dessa vanliga problem uppstår och om det finns möjlighet att begränsa eller helt ta bort dessa problem I rapporten har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod just eftersom att vi vill få fram enskilda individers tolkning av hur de upplevde husbyggnadsprocessen. Av den orsaken att varje fall är unikt så lämpar sig därför inte en kvantitativ metod för att få svar på vår undersökningsfråga. Resultatet visar att privatpersoner hellre lägger pengar på själva huset än en väl utformad planering. Otillräcklig planering leder många gånger till ändringar under byggnationens gång och är en central orsak till varför tilläggskostnader uppkommer. Dessa är väldigt kostsamma och orsakar ofta komplikationer mellan näringsidkare och konsument. Ett annat väsentligt problem som har dykt upp under rapportens genomförande är att konsument och aktör har kommunikationssvårigheter gentemot varandra.

Construction projects are organized in different shapes and disturbances in the information flow in these processes can lead to problems, such as delays and/or a lower quality. Therefore, a well-functioning interaction between actors and a well thought out-communication at an early stage is of crucial importance. The main question is "How does the communication of decision and information flow in the building process and what barriers and opportunities can be observed?". This diploma work has been written with guidance from Bjerking AB and to answer this question, a collection of empirical data conducted via semi-structured interviews. Respondents with different roles in the construction processes are from the construction companies Bjerking and Ramböll.   Construction projects are interactions between actors and to fulfill that the customer get the product as described, a well thought out communication in a timely manner is important. From an economic perspective and from a quality and time perspective it is of value to investigate communication and information process and what can be perceived as positive or negative.   It is often about spread information and to make it reach the concerned, but it is also important with a limitation of the information. It is good to check that the information has arrived, but it is also important to have confidence in the project participants. Positive factors for strengthening communication may be to ensure that each actor has a common objective, a holistic interpretation in the project. One barrier might be time optimism when important information and essential decisions are delayed. Feedback, positive and negative, is good for the development of projects.

Syftet med arbetet är att påvisa viktiga faktorer för att lyckas med ett partneringprojekt och varför det blir andra krav på personer i ett projekt när det genomförs i partnering kontra traditionella utföranden. Arbetet baseras till stor del på intervjuer med personer som jobbat i partneringprojekt, totalt intervjuades 19 personer för arbetet. I arbetet har även en fallstudie av tre projekt utförda i partnering genomförts. De traditionella sätten att genomföra projekt på är total- och utförandeentreprenad, vilka båda går att liknas vid stafettlopp där varje aktör gör sin del för att sedan lämna över till nästa. Vid en utförandeentreprenad har entreprenören enbart ett utförandeansvar, vilket innebär att de ansvarar för att byggnationen blir enligt de handlingar byggherren tagit fram. Vid en totalentreprenad däremot har entreprenören ett funktionsansvar, vilket innebär att den uppförda byggnationen ska ha en fullvärdig användbarhet enligt av byggherren ställda programkrav. Partnering började användas inom den svenska byggbranschen i början av 2000-talet, vilket innebär att det är ett förhållandevis nytt sätt att genomföra projekt på. Viktigt att särskilja är att partnering är en samverkansform och inte en entreprenadform som de traditionella genomförandesätten är. Partnering grundas i tillit, öppenhet och samarbete mellan alla aktörer, utan dessa grundläggande faktorer faller själva tanken med partnering. I partnering kommer aktörerna in i ett mycket tidigt skede och tar tillsammans fram handlingar och löser problem gemensamt. Fokus hos alla aktörer ska alltid ligga på projektet och för att samarbetet ska fungera är det viktigt med gemensam organisation, gemensam ekonomi och gemensamma mål. Med detta menas att alla aktörer tillsammans bildar en projektorganisation som gemensamt sätter upp mål för projektet och dess genomförande. Gemensam ekonomi innebär att alla ska jobba med öppna böcker och vara ärliga med vad saker kostar och hur det påverkar projektet. Det innebär inte enbart att beställaren ska ha insyn i aktörernas ekonomi, utan de ska även ha insyn i beställarens totala projektbudget. Gemensam ekonomi innebär även att alla ska se till projektets ekonomi och fatta beslut som gynnar projektet och inte den egna vinningen. De intervjuade var alla eniga om att partnering är ett arbetssätt som inte passar för alla att jobba i eftersom arbetssättet bygger på tillit och samarbete. Den sociala förmågan och att våga lita på andra var viktiga egenskaper, samt att ha både förmåga och mandat att fatta beslut. Den främsta anledningen till att det ställs andra krav på projektorganisationen och personer i ett projekt är att alla aktörer kommer in i ett tidigare skede och måste samarbeta på ett annat sätt än de tidigare behövt göra i traditionella projektutföranden. Det är också anledningen till att partnering inte anses vara ett bra sätt att genomföra mindre eller enkla projekt på eftersom det kan ta längre tid. Men det är sett ur en ekonomisk synvinkel, det finns andra vinningar att göra för mindre projekt som genomförs i partnering, framförallt ur kvalitets- och arbetsmiljösynpunkt. Men eftersom det i slutändan handlar om ekonomi kommer troligtvis sällan små eller enkla projekt att genomföras i partnering. För att lösa både problem och konflikter jobbar de i partnering enligt en konfliktlösningstrappa, detta innebär att konflikter ska lösas så nära källan som möjligt, om iv de inte löst problemet inom rimlig tid går det upp ett steg i organisationen. Sista steget på konfliktlösningstrappan är styrgruppen som har det yttersta ansvaret. Styrgruppen beslutar även i frågor som faller utanför en av dem beslutad ekonomisk ram. Ett problem med partnering är att det inte finns något standardiserat regelverk för just partnering, något som majoriteten av de intervjuade ansåg behövas. Däremot gick åsikterna isär något kring hur omfattande det behövde vara, om det räcker med ett tillägg till de regelverk som finns idag eller om det skulle behövas ett eget regelverk för just partneringprojekt. Det som främst skulle behöva ett förtydligande enligt de intervjuade är ansvarsfrågan i projektet men även för garantitiden, samt eventuellt några standardiserade ekonomiska modeller. En fråga där de intervjuade inte var eniga är kring ekonomiska incitaments vara eller inte vara. Några ansåg det vara viktigt för att entreprenörerna ska göra ett bra jobb, medan några var av åsikten att de ekonomiska incitamenten lägger fokus på fel saker och att det bör vara en tillräcklig morot för entreprenörer att genomföra ett bra projekt, då det ger ett gott rykte. Några av de intervjuade ansåg att ekonomiska incitament kan fungera om det är rätt personer som jobbar i projektet. Dock känns det riskfyllt att hoppas på att det är personer som behåller fokus på att projektet genomförs optimalt och inte på den egna vinningen, och att det är i sådana fall bättre att inte ha incitamenten över huvud taget. De tre projekt som omfattas av fallstudien ansågs alla som lyckade sett till partneringsamarbetet. Två av projekten var bostadsprojekt och det tredje ett sjukhusprojekt. De fick hantverkarna att anamma partneringtänket, och de hade ett bra samarbete med övriga aktörer, höll lagda tidplaner och hade inga nämnvärda problem under projektgenomförandena. Även om de jobbade på lite olika sätt med att få partneringsamarbete att fungera lyckades de alla tre. Respondenterna ansåg att de följt de föreskrifter som finns för hur ett projekt i partnering bör genomföras. I ena bostadsprojektet genomfördes inga workshops i skede 2 med hanverkarna, trots att det är en av sakerna som föreskrivs för att få partneringtänket till hantverkarna. Trots det fick de partneringtänket och partneringandan till hantverkarna. Detta beror troligtvis på en bra produktionsledning vilket visar att en bra platsledning är viktigare än att genomföra föreskrivna workshops. Om produktionsledningen har fel inställning till partnering spelar det ingen roll hur många workshops som genomförs, partneringandan skulle ändå försvinna. Partnering känns som ett naturligt sätt att genomföra projekt på med bra strategier för få partneringtänket och partneringandan till alla som är involverade i ett projekt - det gäller bara att de används. Detsamma gäller konflikthantering med konfliktlösningstrappan. I mångt och mycket handlar det i partnering om att de som jobbar i projekten har rätt inställning och att de har förstått vad partnering innebär och vad det innebär att jobba i ett partneringprojekt. I skede 1 ligger alltid en stor fokus på samarbete och att de som jobbar i projektet har rätt inställning och egenskaper, men det är lika viktigt att produktionsledningen i skede 2 har rätt egenskaper och inställning. / The purpose with this thesis was to point out key factors on how to get the best result from a project performed in partnering. The result is based on interviews with 19 people and case studies on three projects performed in partnering, one hospital project and two projects where they built multiple family houses. There are three key factors to get the best results possible from projects performed in partnering. These are: the right persons with the right abilities, putting the project as the first priority and to define what partnering means for each project. The right abilities can be summoned as open, honest and social with both the ability and mandate to make decisions. Economic incentive should not be used in partnering projects since they are found to do more harm than good. All sorts of projects would benefit from being performed as partnering projects instead of using the traditional ways of performing projects in the Swedish construction business. Even though smaller projects probably will make a smaller profit when performed in partnering instead of the traditional ways, there are other profits such as larger focus on quality and work environment. In the Swedish construction industry there is one thing that would need improvement to get even better results from projects performed in partnering, that is a standardization of the system of rules. The main reason for this is that many conflicts could be avoided and time put on defining who has responsibility for what wouldn’t be needed. But there is an uncertainty if there is need for a whole new system of rules or if it would do with just an addition to the existing system of rules.

Sammanfattning Enligt Boverkets rapport ”Behov av bostadsbyggande” uppskattar man att det behövs ett tillskott av drygt 705 000 nya bostäder fram till 2025. För att minska bostadsbristen och för att få fram ett kostnadseffektivt byggsystem har Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO) upphandlat ramavtalskontrakt med flera företag och erbjuder då nyckelfärdiga flerbostadshus i olika kategorier, storlekar och prisnivåer. För att underlätta upphandlingen kan bostadshus med ramavtal avropas av de kommunala bostadsbolagen. SABO beskriver att deras pris ligger tjugofem procent under branschens genomsnittliga pris. Ändå har endast 60 av 290 kommunala bostadsbolag (som är medlemmar i organisationen) använt sig av det befintliga avtalet. Arbetet åsyftar sig till att ta reda på vad som påverkar kommunerna i deras val av upphandlingsform, samt ta reda på om ramavtalet erbjuder det billigaste bostadskonceptet marknaden har att erhålla. De underlag som ligger till grund för arbetet är en enkätundersökning, intervjuer och en observerad fallstudie som jämför byggprocessen i ett traditionellt upphandlat objekt med ett objekt som upphandlats med ett ramavtal. Intervjuerna har använt sig av en halvstrukturerad intervjusform. Arbetet baserar sig på insamlad primärdata från enkätundersökningen. Resultatet i studien belyser att faktorerna som påverkar kommuner i valet av upphandlingsform är flera, det innefattas bl.a. av detaljplan, byggprocess och slutkostnad. Den största anledningen som påverkar kommunerna i deras val av upphandling är detaljplanen. Enligt resultatet från fallstudien kan det konstateras att ramavtalet är billigare, även om det inte är så mycket som 25%. För att få fler kommuner att använda SABOs produkter bör bättre produkter som inte begränsas av kommunernas särkrav i detaljplanerna tas fram. Attraktiviteten och utformningen på produkten bör också förbättras. Det behövs tas fram fler produkter som lämpar sig i olika kommuner och demografier. Dessutom bör SABO och entreprenadföretagen marknadsföra sig gentemot politiker för att öka kunskapen kring ramavtalet och kringgå tjänstemännens inflytande. En fortsättning av arbetet skulle göras där det görs en rikstäckande jämförelse mellan traditionellt upphandlade objekt och med ramavtals koncept i respektive kommun för att dra en generell slutsats om ekonomiska förutsättningar. / Enligt Boverkets rapport ”Behov av bostadsbyggande” uppskattar man att det behövs ett tillskott av drygt 705 000 nya bostäder fram till 2025. SABO erbjuder idag ramavtalet Kombohus som uppges vara tjugofem procent billigare än marknadens genomsnittspris på nyproduktion av flerbostadshus, men endast en femtedel av medlemsföretagen i organisationen använder sig av SABOs ramavtal. Arbetet har i syfte att undersöka vad som påverkar kommunerna i deras val av upphandlingsform, samt att ta reda på om Kombohus är det billigaste bostadskonceptet som marknaden erbjuder.

Examensarbetet är en studie om möjligheter med Byggnadsinformationsmodellering (BIM) inom fastighetsförvaltning. Olika fastighetsförvaltare och mjukvarutillverkare presenteras och ger sin syn på BIM. Begreppet BIM förklaras och dessutom ges några exempel på hur mjukvaror hanterar BIM-modeller. Viktiga slutsatser från arbetet är att mjukvarorna behöver förändras och anpassas till de olika kategorier av förvaltare som är aktuella, det kommer också krävas utbildning och information till dessa. Anledningen till det är att kunskapen om BIM idag är låg bland de flesta förvaltare.

Sena fördyrande ändringar under produktionsfasen i byggprojekt är vanligt förekommande i byggbranschen. Skanska Mora är inte ett undantag och har börjat se dessa fördyrande ändringar som ett problem som de vill undersöka. Syftet med detta arbete har varit att definiera och minimera fördyrande sena ändringar under produktionsfasen. Målet har varit att ta fram en rekommendation till Skanska Mora på hur de kan förebygga kostsamma sena ändringar under produktion. Förhoppningen har varit att detta på sikt ska leda till möjligheter till fler lyckade byggprojekt på många plan för Skanska Mora, och att skapa diskussion för att belysa grundproblematiken i området.   Arbetet grundar sig främst på en litteraturstudie i områden om fördyrande sena ändringar, ändringshantering i projektarbeten och andra delar i byggbranschen. En studie på tre fördyrande sena ändringar i Skanska Moras projekt Kv. Valhall har genomförts parallellt med en skriftlig intervjuundersökning som skickats ut till en utvald del av projektpersonalen. Litteraturstudien har format studien av projektet för att identifiera och utreda dessa sena ändringar. Utifrån studierna formulerades en rekommendation till hur Skanska Mora ska kunna arbeta för att förebygga dessa sena fördyrande ändringar.   I rekommendationen föreslås att man börjar arbeta mot ett bättre samarbetsklimat för en bättre social miljö mellan alla medarbetare. För att uppnå det så ska arbetet inriktas mot att effektivisera kommunikationen och informationsöverföringen och skapa teamkänsla i företaget och projekten. Teamkänsla uppnås genom att ledarskapet inriktas mot att värna om de inre resurserna, det vill säga människorna i projekten. Att arbeta mot en bättre fungerande erfarenhetsåterföring är också en rekommendation som bidrar till att skapa god teamkänsla och ger möjlighet att tillsammans arbeta mot mer lyckade projekt utifrån att dra nytta av alla värdefulla erfarenheter.

Syftet med studien är att undersöka hur kvalitetssäkring av utförandet kan säkerställas i internationella byggprojekt. Även om det svenska företaget ansvarar för detaljutformningen är det oftast lokala entreprenörer, anställda av kunden i det landet där produkten levereras, som utför arbetet vilket försvårar kvalitetssäkring och kvalitetsstyrning. Studien kretsar runt kvalitetssäkringen och kvalitetsstyrningen på två projekt som Siemens Industrial Turbomachinery AB i Finspång arbetade på: ett i Rya, Göteborg och ett i Perm, Ryssland. Siemens Finspång ansvarade för att upprätta kombikraftverk för energi produktion men en del av projektet var att gjuta betongfundament för utrustningen. De två projekten var avslutade då detta arbete påbörjades. För att svara på syftet och uppfylla frågeställningen har metoderna för kvalitetssäkring och kvalitetsstyrning undersökts på de båda projekten. De problem som uppstått och deras orsaker har också undersökts och sammanställts. Metoderna har sedan jämförts för att urskilja var skillnaden låg i processen för kvalitetssäkring i Rya och Perm.

No description available.

The past 60 years, many industries have developed exponentially regarding digitalisation and they have adapted to the technology quickly. However, the construction industry has a linear development and has almost remained unchanged over the past years. It is still common to use printed plans at construction sites and raise buildings based on 2D drawings even if there are detailed 3D models accessible. There are great opportunities for development of the construction industry, but not many companies have succeeded in maximizing the outcomes due to limitations of external factors. The use of Building Information Modeling (BIM) needs to be standardised in the construction industry, in all phases. The thesis aims to investigate the obtained benefits of implementing BIM at construction sites. The thesis presents the topics of the construction process and BIM, and it accounts the results of the study based on a qualitative analysis. The responses from the interviews have been interpreted and summarised into a result, which are also confirmed by a background research. The study resulted in many benefits from the implementation of BIM at construction sites. To summarise, the benefits are: better information management, clearer communication, more efficient planning, reduced costs and increased quality. The study also shows that each benefit, in turn, results in additional benefits. The conclusion is that, in order to gain from the benefits, companies must invest in competence and resources. It is also necessary to demand more from authorities in order to make digitalisation a standard in the construction industry. There are great opportunities for an automatised construction process in the future. Furthermore, it can be speculated whether this will also lead to robotisation of the industry, 3D printing of buildings and using AI to design buildings. The first step for the construction industry is to catch up with the other industries is to standardise the use of BIM throughout the construction process. / De senaste 60 åren har många industrier haft en exponentiell utveckling gällande digitalisering och de har anpassat sig snabbt utifrån teknologins kapacitet. Däremot har byggindustrin haft en linjär, nästan oföränderlig resa genom åren. Det förekommer arkitekter och andra konsulter i branschen som arbetar uteslutande med 2D-ritningar än idag. Det är först under de senaste tio åren som 3D-modeller har börjat användas som metod för att ta fram ritningar, men standarden idag är fortfarande att byggnader produceras utifrån 2D-ritningar. Det finns stora utvecklingsmöjligheter inom byggbranschen, men få har lyckats utnyttja det maximalt eftersom de begränsas av yttre faktorer. Användandet av Building Information Modeling (BIM) behöver standardiseras i byggbranschen. Ett första steg till att ta del av den stora belöning som finns att hämta av digitaliseringen är att implementera BIM i hela byggprocessen. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka mervärden som erhålls när BIM implementeras i byggproduktionen. Examensarbetet redogör för byggprocessen och tillämpningen av BIM, samt redovisar erhållna resultat utifrån en kvalitativ studie där svaren från intervjustudien kan styrkas av litteraturstudien. I intervjustudien har fem respondenter deltagit och deras erfarenheter har tolkats och sammanfattats i ett resultat. Studien visar att det finns många mervärden från implementering av BIM i produktionen. Sammanfattningsvis är dessa: bättre informationshantering, ökad kommunikation, effektivare planering, minskade kostnader och ökad kvalitet. Resultatet av den undersökta frågeställningen visar även att ett erhållet mervärde i sin tur ger upphov till ytterligare mervärden. Slutsatsen är att för att kunna ta del av de mervärden som implementering av BIM i byggproduktionen medför, måste en investering i kompetens och resurser genomföras. Det behöver även ställas högre krav på myndigheter för att en digitalisering i branschen ska bli en standard eftersom det är först då stora förändringar kan börja utföras. Det finns stora möjligheter för byggbranschen att automatiseras i framtiden, och vidare kan det spekuleras i om det även kommer kunna leda till robotisering av branschen, 3D-utskrifter av byggnader och användning av AI för att utforma byggnader. Byggbranschens första steg i den framtida utvecklingen är att standardisera användandet av BIM i hela byggprocessen.