Sammanfattning Enligt Boverkets rapport ”Behov av bostadsbyggande” uppskattar man att det behövs ett tillskott av drygt 705 000 nya bostäder fram till 2025. För att minska bostadsbristen och för att få fram ett kostnadseffektivt byggsystem har Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO) upphandlat ramavtalskontrakt med flera företag och erbjuder då nyckelfärdiga flerbostadshus i olika kategorier, storlekar och prisnivåer. För att underlätta upphandlingen kan bostadshus med ramavtal avropas av de kommunala bostadsbolagen. SABO beskriver att deras pris ligger tjugofem procent under branschens genomsnittliga pris. Ändå har endast 60 av 290 kommunala bostadsbolag (som är medlemmar i organisationen) använt sig av det befintliga avtalet. Arbetet åsyftar sig till att ta reda på vad som påverkar kommunerna i deras val av upphandlingsform, samt ta reda på om ramavtalet erbjuder det billigaste bostadskonceptet marknaden har att erhålla. De underlag som ligger till grund för arbetet är en enkätundersökning, intervjuer och en observerad fallstudie som jämför byggprocessen i ett traditionellt upphandlat objekt med ett objekt som upphandlats med ett ramavtal. Intervjuerna har använt sig av en halvstrukturerad intervjusform. Arbetet baserar sig på insamlad primärdata från enkätundersökningen. Resultatet i studien belyser att faktorerna som påverkar kommuner i valet av upphandlingsform är flera, det innefattas bl.a. av detaljplan, byggprocess och slutkostnad. Den största anledningen som påverkar kommunerna i deras val av upphandling är detaljplanen. Enligt resultatet från fallstudien kan det konstateras att ramavtalet är billigare, även om det inte är så mycket som 25%. För att få fler kommuner att använda SABOs produkter bör bättre produkter som inte begränsas av kommunernas särkrav i detaljplanerna tas fram. Attraktiviteten och utformningen på produkten bör också förbättras. Det behövs tas fram fler produkter som lämpar sig i olika kommuner och demografier. Dessutom bör SABO och entreprenadföretagen marknadsföra sig gentemot politiker för att öka kunskapen kring ramavtalet och kringgå tjänstemännens inflytande. En fortsättning av arbetet skulle göras där det görs en rikstäckande jämförelse mellan traditionellt upphandlade objekt och med ramavtals koncept i respektive kommun för att dra en generell slutsats om ekonomiska förutsättningar. / Enligt Boverkets rapport ”Behov av bostadsbyggande” uppskattar man att det behövs ett tillskott av drygt 705 000 nya bostäder fram till 2025. SABO erbjuder idag ramavtalet Kombohus som uppges vara tjugofem procent billigare än marknadens genomsnittspris på nyproduktion av flerbostadshus, men endast en femtedel av medlemsföretagen i organisationen använder sig av SABOs ramavtal. Arbetet har i syfte att undersöka vad som påverkar kommunerna i deras val av upphandlingsform, samt att ta reda på om Kombohus är det billigaste bostadskonceptet som marknaden erbjuder.

No description available.

SABO – the Swedish Association of Public Housing Companies – is the organization of the municipality owned public housing companies in Sweden. One of SABO’s main objectives is to increase the housing construction, which the Kombohus project is an example of. SABO’s Kombohus are multi-dwelling building agreements from which member companies can make contract calls to a set price. There is a demand among the members for a new Kombohus concept targeting smaller houses. The demand comes from smaller member companies outside cities. The demand from smaller member companies can be explained by a higher availability of ground and a lower demand of multi-dwelling buildings. The purpose of this report is to look into basic conditions for a new Kombohus, which will help SABO in a future procurement. Experiences and requests have been gathered through interviews with member companies and housing suppliers. Collected data have been compiled to create a target image of how a new Kombohus could be designed. The summarized result has led to the conclusion that the new concept should consist of • Semi-detached houses and row houses • One story houses • Apartment sizes: 2 rooms: 50-60 m 2 3 rooms: 65-75 m 2 4 rooms: 80-90 m 2 • Accessible apartments for different target groups • Optional carport • Optional storehouse • Different facade materials selectable • Plastic mat or clinker in bathrooms selectable • Houses independent of heating system • Turnkey project including foundation, but excluding ground work • White goods included • Environmental certification possibly optional, but not included in basic concept / SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag är allmännyttans bransch- och intresseorganisation. SABO verkar bland annat för ett ökat bostadsbyggande, vilket Kombohusen är ett exempel på. Kombohusen är flerbostadshus som finns tillgängliga för SABOs medlemsföretag att enkelt avropa till ett fast pris. Det finns en efterfrågan bland medlemsföretagen för ett nytt Kombohus med inriktning mot småhus. Intresset för småhus kommer främst från de mindre medlemsföretagen utanför storstadsregionerna. Intresset kan förklaras med att tillgången på byggbar mark ofta är högre och efterfrågan på antalet nya lägenheter inte är lika hög. Syftet med denna rapport är undersöka förutsättningar för ett nytt Kombohuskoncept, vilket ska mynna ut i ett underlag för SABO att ta med sig vidare i en kommande upphandling. Genom intervjuer med både medlemsföretag och småhusleverantörer har erfarenheter samt önskemål samlats in. Insamlad data har sammanställts för att skapa en målbild av hur ett nytt Kombohus kan se ut. Slutsatsen visar att konceptet bör innehålla/bestå av • Lägenheter i par- och radhusform • Enplansbyggnader • Lägenheter bestående av 2:or, 3:or och 4:or • Lägenhetsstorlekar i intervallen: 2:or: 50-60 m 2 3:or: 65-75 m 2 4:or: 80-90 m 2 • Tillgänglighetsanpassade lägenheter för olika målgrupper • Carport som tillval • Lägenhetsförråd som tillval • Valbarhet mellan olika fasadmaterial • Valbarhet mellan plastmatta och klinker i badrum • Teknikneutrala hus ur uppvärmningssynpunkt • Totalentreprenad inklusive grund, men exklusive markarbeten • Vitvaror inkluderade i totalentreprenaden • Miljöcertifiering kan möjligen finnas som tillval, dock inte med i grundkonceptet

<p>A big part of assets in companies today consists of their employees knowledge and skills. In today’s society knowledge insensitive companies are increasing. The survival of these companies lie in the knowledge of their employees, which make it of great importance that knowledge transfer is managed properly. Knowledge transfer is important since it makes it possible for co-workers to apply old solutions to new problems that arise, using knowledge that already existing within the organization. From a knowledge transfer point of view, using project as an overall structure has both advantages and disadvantages. Since work comprehended in a project is limited in time knowledge and experiences made from a project may not come to use in a future project. Members of a temporary organization do not have a department to return to and there fore no natural way to transfer the knowledge they gained. </p><p>Purpose of this paper is to describe knowledge transfer in project-based organization and barriers for doing so between projects. The study is conducted at two Swedish companies, SABO AB and Struktur Svenska Kontor AB in the service sector using interviews, studies of documents and observations. Our paper contribute to research by describing problems with knowledge transfer in two small project-based service organization using new concepts and cast shed on problems depending by the organisation, members and the character of project within in the organization. </p><p>Key words: </p><p>.</p> / <p>En stor del av tillgångarna hos många av dagens organisationer utgörs av deras medarbetares kunskap och skicklighet. Vi lever i ett samhälle där kunskapsintensiva företag kommer att bli allt fler. I och med att dessa organisationer fortsätter att existera på grund av medarbetarnas kunskap är det av stor vikt att kunskapsöverföring fungerar väl. Kunskapsöverföring är viktig eftersom den möjliggör för medarbetare att använda sig av gamla lösningar på nya problem. Många av dagens företag organiserar sig i projektform, en företeelse som har blivit allt vanligare på senare tid. Att organisera sin verksamhet i projektform kan medföra både för och nackdelar när det gäller kunskapsöverföring. Detta beroende på att de konstellationer som byggs upp under ett projekt upphör när projektet är avslutat. Projektmedlemmar har heller ingen avdelning att återvända till, vilket gör att kunskap och erfarenheter från ett projekt blir svårare att sprida vidare. </p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva kunskapsöverföring i projektbaserade organisationer samt vilka problem de har när det gäller kunskapsöverföringen mellan projekt. Undersökningen grundar sig på intervjuer, dokumentstudier och observationer som har genomförts på SABO AB och Struktur Svenska Kontor AB. Dessa företag är tjänsteproducerade och organiserar sin verksamhet i projektfrom. Vår uppsats bidrar till tidigare forskning genom att beskriva hinder för kunskapsöverföring i två små projektbaserade tjänsteföretag genom att använda nya koncept och belysa problem beroende av organisationen, individen och projektens karaktär inom organisationen. </p>

<p>Allt fler organisationer bedrivs i projektform idag. Därför är det betydelsefullt att organisationer har väl fungerande projektredovisningssystem.</p><p>Den här uppsatsen behandlar projektredovisningssystemet, TimeEase, hos SABO AB. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger på utvärderingen av det här systemet. En utvärdering som bygger på medarbetarnas åsikter och funderingar kring TimeEase. I uppsatsen beskriver vi medarbetarnas inställning mot TimeEase och förklarar med hjälp av olika teorier varför det förhåller sig på det sättet.</p><p>Uppsatsen grundar sig på intervjuer och en enkätundersökning där medarbetarna fick svara på frågor angående TimeEase. Svaren kopplas till projektteorier som handlar om projektuppföljning och projektekonomi samt förändringsprocesser som beskriver införandet av nya IT- verktyg i organisationen.</p><p>Undersökningen visar att en stor del av medarbetarna är missnöjda med projektredovisningssystemet TimeEase samtidigt som de anser att det kan vara ett bra verktyg om det användes på rätt sätt. Det innebär att TimeEase måste utvecklas för att det ska fylla dess syfte.</p> / <p>At present, more companies are run by projects, and therefore it is very important for them to have an operational accounting system.</p><p>This essay examines the accounting system, TimeEase, at SABO AB. The emphasize is on the evaluation of the accounting system. An evaluation based on employees opinions and thoughts on TimeEase. This describes employee attitude towards TimeEase and explains it with various theories reason behind it.</p><p>This essay is based on interviews and an questionnaire which were handed out to the employees who voluntarily answered questions concerning TimeEase. The answers from the questionnaire we received were related to the theories which explains project follow-up, project finances and changing process which describes introduction of new information technology system.</p><p>This examination reveals that the majority of the employees are dissatisfied with TimeEase, but also that is a good system if used properly. This implies that TimeEase has to develop to fulfill its purpose.</p>

Allt fler organisationer bedrivs i projektform idag. Därför är det betydelsefullt att organisationer har väl fungerande projektredovisningssystem. Den här uppsatsen behandlar projektredovisningssystemet, TimeEase, hos SABO AB. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger på utvärderingen av det här systemet. En utvärdering som bygger på medarbetarnas åsikter och funderingar kring TimeEase. I uppsatsen beskriver vi medarbetarnas inställning mot TimeEase och förklarar med hjälp av olika teorier varför det förhåller sig på det sättet. Uppsatsen grundar sig på intervjuer och en enkätundersökning där medarbetarna fick svara på frågor angående TimeEase. Svaren kopplas till projektteorier som handlar om projektuppföljning och projektekonomi samt förändringsprocesser som beskriver införandet av nya IT- verktyg i organisationen. Undersökningen visar att en stor del av medarbetarna är missnöjda med projektredovisningssystemet TimeEase samtidigt som de anser att det kan vara ett bra verktyg om det användes på rätt sätt. Det innebär att TimeEase måste utvecklas för att det ska fylla dess syfte. / At present, more companies are run by projects, and therefore it is very important for them to have an operational accounting system. This essay examines the accounting system, TimeEase, at SABO AB. The emphasize is on the evaluation of the accounting system. An evaluation based on employees opinions and thoughts on TimeEase. This describes employee attitude towards TimeEase and explains it with various theories reason behind it. This essay is based on interviews and an questionnaire which were handed out to the employees who voluntarily answered questions concerning TimeEase. The answers from the questionnaire we received were related to the theories which explains project follow-up, project finances and changing process which describes introduction of new information technology system. This examination reveals that the majority of the employees are dissatisfied with TimeEase, but also that is a good system if used properly. This implies that TimeEase has to develop to fulfill its purpose.

A big part of assets in companies today consists of their employees knowledge and skills. In today’s society knowledge insensitive companies are increasing. The survival of these companies lie in the knowledge of their employees, which make it of great importance that knowledge transfer is managed properly. Knowledge transfer is important since it makes it possible for co-workers to apply old solutions to new problems that arise, using knowledge that already existing within the organization. From a knowledge transfer point of view, using project as an overall structure has both advantages and disadvantages. Since work comprehended in a project is limited in time knowledge and experiences made from a project may not come to use in a future project. Members of a temporary organization do not have a department to return to and there fore no natural way to transfer the knowledge they gained. Purpose of this paper is to describe knowledge transfer in project-based organization and barriers for doing so between projects. The study is conducted at two Swedish companies, SABO AB and Struktur Svenska Kontor AB in the service sector using interviews, studies of documents and observations. Our paper contribute to research by describing problems with knowledge transfer in two small project-based service organization using new concepts and cast shed on problems depending by the organisation, members and the character of project within in the organization. Key words: . / En stor del av tillgångarna hos många av dagens organisationer utgörs av deras medarbetares kunskap och skicklighet. Vi lever i ett samhälle där kunskapsintensiva företag kommer att bli allt fler. I och med att dessa organisationer fortsätter att existera på grund av medarbetarnas kunskap är det av stor vikt att kunskapsöverföring fungerar väl. Kunskapsöverföring är viktig eftersom den möjliggör för medarbetare att använda sig av gamla lösningar på nya problem. Många av dagens företag organiserar sig i projektform, en företeelse som har blivit allt vanligare på senare tid. Att organisera sin verksamhet i projektform kan medföra både för och nackdelar när det gäller kunskapsöverföring. Detta beroende på att de konstellationer som byggs upp under ett projekt upphör när projektet är avslutat. Projektmedlemmar har heller ingen avdelning att återvända till, vilket gör att kunskap och erfarenheter från ett projekt blir svårare att sprida vidare. Syftet med uppsatsen är att beskriva kunskapsöverföring i projektbaserade organisationer samt vilka problem de har när det gäller kunskapsöverföringen mellan projekt. Undersökningen grundar sig på intervjuer, dokumentstudier och observationer som har genomförts på SABO AB och Struktur Svenska Kontor AB. Dessa företag är tjänsteproducerade och organiserar sin verksamhet i projektfrom. Vår uppsats bidrar till tidigare forskning genom att beskriva hinder för kunskapsöverföring i två små projektbaserade tjänsteföretag genom att använda nya koncept och belysa problem beroende av organisationen, individen och projektens karaktär inom organisationen.

[pt] Esta tese insere-se no contexto de diversos trabalhos realizados pelo grupo de estudo de Movimentos de Massas formado pelas Instituições PUC-Rio e COPPE-UFRJ, liderado pelos Professores Alberto Sayão e Anna Laura Nunes. O trabalho busca abordar formas de se obter as forças de impacto de fluxos de detritos brasileiros, principalmente advindas da parcela referente aos blocos de rocha (parcela não viscosa) do movimento. O tema ainda necessita de metodologias bem definidas e aplicáveis a casos que, recentemente, apresentam-se como objeto de estudo pelas comunidades técnicas e acadêmicas, no esforço de se mitigar e/ou conviver com movimentos de massa, cada vez mais presentes nas cidades brasileiras. Assim, propõe-se uma metodologia que utiliza ferramentas numéricas como o DAN-3D e o ROCFALL para se obter as forças de impacto dos blocos rochosos em estruturas de contenção estáticas e dinâmicas, levando em consideração parcelas viscosas e forças de atrito, bem como, compara-se a metodologia proposta com as métodos empíricos já existentes. Para obtenção dos resultados buscou-se a aplicação da metodologia em três casos recentes, de importantes fluxos de detritos ocorridos no Brasil, situados na Serra do Mar, mais precisamente nos municípios de Nova Friburgo e Teresópolis no Rio de Janeiro e em São Sebastião em São Paulo. / [en] This thesis is part of the context of several works carried out by the study group of Mass Movements formed by the Institutions PUC-Rio and COPPE-UFRJ, led by Professors Alberto Sayão and Anna Laura Nunes. The work seeks to address ways of obtaining the impact forces of Brazilian debris flows, mainly arising from the portion referring to the rock blocks (non-viscous portion) of the movement. The subject still needs well-defined methodologies applicable to cases that, recently, have become an object of study by the technical and academic communities, in an effort to mitigate and/or coexist with mass movements, increasingly present in Brazilian cities. Thus, a methodology is proposed that uses numerical tools such as DAN-3D and ROCFALL to obtain the impact forces of rock blocks in static and dynamic containment structures, taking into account viscous portions and frictional forces, as well as the proposed methodology is compared with existing empirical methods. To obtain the results, we sought to apply the methodology in three recent cases of important debris flows that occurred in Brazil, located in the Serra do Mar, more precisely in the municipalities of Nova Friburgo and Teresópolis in Rio de Janeiro and in São Sebastião in São Paulo.

Examensarbetets syfte var att skapa och jämföra två alternativa underlag för upphandling av stomkomplement i JSBs typhus ”Trygga Boendet”. Typhusets stomme är av betong och har hög prefabriceringsgrad, det utsågs till vinnare i en tävling SABO anordnade i strävan efter billiga hyresrätter, som grund till tävlingen låg en undersökning som visade att 70 % av Sveriges kommuner har brist på billiga hyresrätter. Undersökningen avgränsades till en jämförelse av två alternativvid uppförande av stomkomplement, ett alternativ var att ta fram upphandlingsunderlag till en så kallad stomkomplementsentreprenör som utförde samtliga stomkomplement, ett andra alternativ var att ta fram underlag för upphandling av separata entreprenörer för varje stomkomplement.

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(工学) / 甲第19233号 / 工博第4068号 / 新制||工||1628(附属図書館) / 32232 / 京都大学大学院工学研究科社会基盤工学専攻 / (主査)教授 中川 一, 教授 藤田 正治, 准教授 川池 健司 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Philosophy (Engineering) / Kyoto University / DFAM