Traditionella auktioner har idag fått ge utrymme åt auktioner på internet och sociala medier. En auktion kan således gå till på flera sätt och i Sverige är det rättsliga läget gällande auktioner inte klargjort. Varken lagstiftning, praxis, sedvänja eller doktrinen kan på ett tillfredsställande sätt besvara hur auktionsförfarandet skall klassificeras och den mest centrala frågan är om den annars använda anbud-acceptmodellen skall anses vara tillämplig på auktioner eller om ett nytt regelverk skall upprättas.   En traditionell auktion kan huvudsakligen delas in i tre olika modeller; den engelska, den nederländska samt den japanska auktionsmodellen. Modellerna har signifikanta skillnader, men används alla tre runtom i världen. Marknaden för auktioner på internet och på sociala medier såsom Facebook, har tack vare den tekniska utvecklingen idag blivit en självklar och betydande del av auktionsförfarandet. Företag som eBay och Tradera har som affärsidéer att förmedla auktioner över internet, vilket har revolutionerat auktionsförfarandet. Den tekniska utvecklingen har dock medfört avtalsrättsliga problem när auktioner genomförs via sociala medier, såsom Facebook, där det inte finns något stadgat regelverk. HovR FT 231-14 konkretiserar de specifika problem som kan uppkomma vid auktioner på Facebook. Tekniken har möjliggjort ett annorlunda auktionsförfarande från det traditionella, varför det är intressant att analysera om samma regelverk för traditionella och digitala auktioner skall användas.   Inom doktrinen råder sammanfattningsvis två åsikter om anbud-acceptmodellens tillämplighet vid auktioner. Christina Ramberg och Kurt Grönfors anser inte att modellen är tillämplig. Ramberg kritiserar tankesättet att klassificera budgivningens termer i anbud-acceptmodellens och anser att anbud-acceptmodellen är för generellt utformad för att passa alla slags auktioner. Grönfors uttrycker precis som Ramberg, att det inte går att likställa auktionsförfarandets termer med modellens. Adlercreutz & Gorton är däremot av åsikten att modellen är tillämplig på auktionsförfarandet och att dess generella utformning snarare skall ses som en fördel. Adlercreutz & Gorton lyckas även definiera anbud-acceptmodellens termer inom auktionsförfarandets och redogör uttömmande för dessa. Sammanfattningsvis är det oklart om anbud-acceptmodellen skall anses vara tillämplig på auktioner och om samma regelverk i så fall även är tillämpligt vid Facebookauktioner, då tekniken gör att det digitala auktionsförfarandet skiljer sig från det traditionella auktionsförfarandet.

Idag finns det många aktörer inom byggsektorn som fortfarande använder sig av traditionellanbudskalkylering, trots möjligheterna och fördelarna som digitaliseringen medbringarbyggprocessens olika skeden. Den traditionella arbetsmetoden anses vara tidskrävande ochosäker. Detta eftersom att det baseras på ritningar och beskrivningar som tillhandhållas med ettförfrågningsunderlag. Det har pågått en utveckling i byggbranschen från att framställa ritningareller digitala 2D-ritningar till att skapa 3D-modeller med tillhörande information om deingående byggkomponenterna. Arbetsprocessen för framställandet av dessa 3D-modeller kallasför Byggnadsinformationsmodellering (BIM). 3D-modellerna med tillhörande information omingående byggkomponenterna kallas för BIM-modeller. Dessa BIM-modeller används blandannat för anbudskalkyleringssyfte med hjälp av kalkyleringsprogram som exempelvis VicoOffice och medbringar många fördelar. Därför är det intressant att det moderna ochdigitaliserade arbetssättet inte används av många aktörerna idag.Med anledning av ovanstående syftar denna studie till att undersöka om BIM kan bidra till enförbättrad anbudskalkylering. Studien syftar även till att identifiera faktorer som förhindrarimplementeringen av BIM i anbudskalkyleringen. Detta uppnås genom att besvara studiensfrågeställningar. Studiens frågeställningar tar upp fördelarna med tillämpningen av BIM ianbudskalkylering och ifall det förekommer skillnader i anbudskalkyleringsresultat vidtillämpning av BIM jämfört med det traditionella arbetssättet. Studiens frågeställningar taräven upp kraven som ställs på en kalkylerbar BIM-modell och faktorerna som förhindrarimplementeringen av BIM i anbudskalkyleringen.Resultatet och slutsatsen av studien är att BIM effektiviserar anbudskalkyleringen med hänsyntill arbetstiden, ökar precisionsgraden i mängdavtagningen och bidrar till en bättre förståelse avdet man räknar ut. BIM underlättar även kommunikationen mellan de olika parterna och germöjlighet att återanvända anbudskalkylen i byggprocessens senare skeden. Kraven som ställspå BIM modellen är objektens namngivning, klassificering och benämning. BIM-modellen skaäven vara korrekt uppbyggd med korrekt detaljeringsgrad, och att de ingående objekten är pårätt ställe och med rätt mängd. Det som förhindrar implementeringen av BIM ianbudskalkyleringen är aktörer som känner sig bekväma med traditionella arbetssättet och harkompetensbrist inom BIM. En annan faktor som förhindrar implementeringen av BIM ianbudskalkyleringen är att det inte finns standardavtal som är anpassade till en BIM-modell.Därför saknas bestämmelser som reglerar ägarskapet och juridiska ansvaret av BIM-modellen.Detta skapar osäkerhet mellan beställare och entreprenör, därför kan tvister som uppstår mellandessa bli svåra att lösa. / Despite the opportunities and benefits that the digitalization brings to the construction processdifferent stages, there are many participants in the construction sector who performs their bidcalculation using a traditional method. The traditional working method is considered timeconsuming and imprecise. There has been a development in the construction industry fromproducing digital 2D drawings to creating 3D models which is associated with informationabout each included building component. These 3D models are called building informationmodels or BIM models and are used for, among other things, bid calculation purposes. BIMmodels entails the bidding calculations great advantages. Therefore, it is Interesting that thismodern and digitized working method are not used by many participants today.This study aims to investigate whether BIM can contribute to an improved bid calculation. Thestudy also aims to identify which factors prevent the implementation of BIM in the bidcalculation. The purpose of the study is achieved by responding to the three questions of thestudy. These three questions handle the advantages of BIM in bid calculation and differencesin the results of calculation by each method. The study's questions also handle the requirementsthat are set on the used BIM model for bid calculation.The result and conclusion of the study is that BIM streamlines the work on bid calculation,increases the precision of the quotation and contributes to a better understanding of what havebeen calculated. BIM also facilitates communication between the participants and provides theopportunity to reuse the bid calculation in the later stages of the construction process. Therequirements set on the BIM model are how detailed the model should be created and thedesignation and classification of the objects. The BIM-model should also be correctly drawn,the included objects are correctly placed and with the right amount. What prevents theimplementation of BIM in the bid calculation are participants who are comfortable with thetraditional working method and have a lack of skills within BIM. Another factor that preventsthe implementation of BIM in the bid calculation is that there are no standard agreementsadapted to a BIM model. Which makes it difficult to resolve any disputes that may arisebetween the entrepreneur and the client.

Denna uppsats grundar sig i den teoretiska konflikten mellan den i Sverige gällande löftesprincipen och kontraktsprincipen som är den gällande principen i den internationella köplagen, United Nation Convention on Contracts for the International Sale of Goods, CISG. Uppsatsen tar avstamp i det faktum att de nordiska länderna har valt att inte ratificera den del i CISG som rör avtalsingående. Vi har utrett vilka praktiska konsekvenser dessa skillnader får och om det finns något behov för Sverige att ansluta sig till den del av CISG som behandlar avtalsingående. Uppsatsen består först av en litteraturbaserad del som redogör för de olika anbudsprinciperna, CISG och avslutningsvis innebörden av letter of intent och standardavtal i korthet. För att undersöka hur detta fungerar i praktiken har vi utöver studier av juridisk doktrin valt att intervjua anställda på Stora Enso. Vi har intervjuat tre personer, två av dessa har förhandlingserfarenhet på internationell nivå och den tredje arbetar som chefsjurist. Detta för att få en inblick i det löpande arbetet med internationella avtal ur både ett förhandlings- och juridiskt perspektiv. Att undersöka hur synen på anbudets bundenhet fungerar i praktiken vid internationell handel har varit avsikten med denna uppsats. Vi ämnade även utreda om det finns någon skillnad i den praktiska användningen av principerna samt vilken av dessa principer som utifrån vår undersökning verkar vara den mest gynnsamma för respektive part. Vi diskuterar de olika principerna i förhållande till varandra och utreder den praktiska tillämpningen av dessa. Utifrån vår analys har vi dragit slutsatserna att löftesprincipen är den princip som används mest i praktiken. Detta menar vi beror på vikten av goda relationer mellan parter vilka verkar upprätthålls genom tillit. Våra intervjuer har också visat att det verkar saknas intresse för att lösa meningsskiljaktigheter angående anbudets bundenhet och huruvida avtal föreligger med hjälp av formella tvistlösningsinstitut. Ett brutet förtroende "sanktioneras" istället av den "skadade" parten genom ett avbrutet samarbete alternativt genom kommersiella förhandlingar. Utifrån vår studie menar vi att båda parterna i en förhandling bäst gynnas av löftesprincipen då den lägger en juridisk grund för tillit. I vår slutliga rekommendation anser vi att Sverige inte bör ratificera CISG del 2 som behandlar avtalsingående då vi inte anser det effektivt att harmonisera med ett regelsystem som inte gynnar omsättningsintresset på samma sätt som löftesprincipen gör.

This thesis examines the tendering process from the point of view of Swedish building contractors. The purpose with the study is to chart the decision process for the contractors during the tendering process.   The study is designed as a survey study. This made it possible to reach a wide base of respondents, not letting such factors as geography being an issue. The survey itself was characterised by a very high response rate compared to other similar studies.   The result from this study shows that former experience from similar projects, current workload and the clients economic condition are very important factors for both whether or not the contractor will bid for a project as well as the cost estimation and tendering price. Former experience from similar projects is also an important factor for the determination of the indirect costs. Furthermore the work of indirect cost determination is characterised by the view that site overheads in comparison to general overheads tends to vary to a greater extent depending on the project. The need for better methods for determination of site overheads is another study result that deserves to be highlighted. Finally this study shows that markup size for risks involved can be a tricky subject matter, especially for small building contractors.

Examenarbetet handlar om hur entreprenörer med hjälp av en checklista ska kunna identifiera, analysera och minimera risker som uppstår när ett förfrågningsunderlag börjar studeras till att ett eventuellt anbud lämnas. Syftet med examensarbetet är att entreprenörerna ska känna sig säkra när de lämnar anbud på ett förfrågningsunderlag. För att uppnå målet har tre stycken intervjuer genomförts och fem förfrågningsunderlag samt litteratur studerats. Resultatet av examensarbetet presenteras i form av en checklista som entreprenörerna kan använda sig av för att medvetandegöra risker vid anbudslämning och att entreprenören ska kunna använda den för att öka chansen att vinna anbudet.

Inom offentlig upphandling strävar myndigheter efter att anskaffa varor, byggentreprenader eller tjänster till ett så lågt pris som möjligt utan att kvaliteten eftersätts. Antagande av anbud som är så låga att inte anbudsgivaren klarar av att leverera till det offererade priset eller till den utlovade kvaliteten riskerar dock att i förlängningen medföra ökade kostnader för den upphandlande myndigheten, vilket inte innebär en effektiv användning av offentliga medel. Huvudregeln är att samtliga anbud som lämnas i en offentlig upphandling ska utvärderas av den upphandlande myndigheten. I 12 kap. 3 § Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling finns dock ett undantag från huvudregeln, vilket ger upphandlande myndigheter en möjlighet att förkasta onormalt låga anbud. Det saknas emellertid en definition av vad som utgör ett onormalt lågt anbud. Det råder även viss tveksamhet vad gäller placeringen av bevisbördan för att ett onormalt lågt anbud som kan förkastas föreligger. Osäkerheten avseende innebörden av begreppet onormalt lågt anbud samt bevisbördans placering kan medföra att upphandlande myndigheter sällan utnyttjar möjligheten att förkasta onormalt låga anbud. Den slutsats som kan dras vad gäller vad som ska förstås med begreppet onormalt lågt anbud är att det inte är lämpligt att ta fram en generell definition av begreppet. Istället bör en sammantagen bedömning göras för att fastställa huruvida ett onormalt lågt anbud föreligger, eftersom det torde underlätta för upphandlande myndigheter dels att identifiera misstänkt låga anbud, dels att bedöma huruvida de också är onormalt låga. I bedömningen bör hänsyn tas till anbudsgivarens leveransförmåga, marknadspris, nivån på övriga anbud i upphandlingen och anbudets seriositet. Vad gäller bevisbördans placering tyder praxis på att EU-domstolen har ansett att bevisbördan bör vara delad mellan parterna medan svenska domstolar har placerat hela bevisbördan hos den upphandlande myndigheten. På grund härav har kan det hävdas att svenska domstolar beslutat i strid med vad EU-domstolen har uttalat, vilket strider mot såväl principen om EU-rättens företräde som lojalitetsplikten. Svenska domstolar har således förbisett både sekundär- och primärrätten. Det är dock sannolikt att placeringen av bevisbördan kommer att justeras av svenska domstolar i och med ett nyligen avgjort mål, där Kammarrätten i Göteborg ålade anbudsgivaren bevisbördan för anbudets seriositet. Vidare har ett nytt upphandlingsdirektiv nyligen antagits, i vilket strängare regler om onormalt låga anbud har införts. Genom de strängare reglerna säkerställs bland annat att det råder lika villkor mellan anbudsgivarna, vad gäller efterlevnad av miljö-, social- och arbetsrättslig reglering, vilket torde bidra till främjandet av effektiv konkurrens. Det kan däremot ifrågasättas huruvida artikel 69 om onormalt låga anbud i det nya upphandlingsdirektivet kommer att leda till ökad förutsebarhet, då det inte framgår vad som ska förstås med begreppet onormalt lågt anbud. Utformningen av artikeln i kommissionens ursprungliga förslag gav däremot ledning angående vilka faktorer som kan indikera att ett onormalt lågt anbud föreligger. Det kan därför antas att förslaget skulle ha lett till ökad förutsebarhet avseende vilka faktorer som bör tillmätas betydelse i bedömningen. Avslutningsvis, vad gäller frågan om varför det i det nya upphandlingsdirektivet inte föreskrivs ännu strängare regler angående onormalt låga anbud, kan slutsatsen dras att det inte torde vara lämpligt att föreskriva en regel som automatiskt förkastar sådana anbud. En sådan regel riskerar att strida mot likabehandlingsprincipen eftersom den skulle innebära att det kontradiktoriska förfarandet inte skulle tillämpas.

Abstract Purpose: Today there is a shortage of housing in Sweden, where the industry cannot meet the demand in the annual producible of buildings. To get a faster construction process there is much to improve, for example the procurement process. One solution to the building shortage is Industrial construction. The industrial building companies are more or less limited to their building concept, some municipal special requirements appears to be a problem. The purpose of this work is to develop a proposal to streamline the procurement time between municipalities and industrial building contractors. Method: To come up with a proposal we used a qualitative approach, because the issues are based on deeper knowledge in the area and may be difficult to measure. As a qualitative method we chose semi-structured interviews to be done. The interviews were made with the relevant people, one from an industrial building company and six people from selected municipalities. All of them had good knowledge in the area of procurement and is their expertise. This was to get a high validity of the report. For high reliability there was specific questions that provided specific answers to the main questions of the report. Findings: The main problems were the delays that came at the review procedure, the design of the tender documents and when a procurement must be redone. The factors that may be behind the problems of time delays are tender terms, special requirements, rejection of offers, formality errors and obscurities in the tender documents, misinterpretations and poor communication with contractors. Implications: For a faster procurement process it is recommended to introduce a deposit for the review procedure, procure more design and build contracts, more use of functional descriptions, better dialogue between purchaser and contractor, put more resources into getting a proper and clear tender document, as well as use of partnering as a form of cooperation. Limitations: The report dealt only with open procedures in public procurement. It was also limited to procurement forms, which is general contractor and design-and build contractor and then partnering as a cooperative form. The result dealt only with how municipalities work and not on how the industrial building companies were working. Keywords: Tender documents. Special requirements. Review procedure. Offers. Functional descriptions. Technical descriptions.

Rapporten visar hur omfattande anbudsprocessen är och vilka faktorer man bör beakta för attlämna ett vinnande anbud. Den beskriver de olika delarna i anbudsprocessen och gör endjupare analys av några av de viktigaste faktorerna. Anbudslämning handlar inte bara om attlämna pris på vad något kommer att kosta. Eftersom bolagen sällan är ensamma gäller de atthitta vägar och lösningar som gör att anbudet blir konkurrenskraftigt. Alternativa tekniskalösningar, materialval, val av UE eller en snygg presentation är faktorer som kan göra anbudetvinnande.Rapporten är skriven tillsammans med RO-Gruppen och en enkät ligger som grund tillanalysen. Målsättningen var att beskriva RO-Gruppens arbete och finna eventuell möjlighettill förbättring och effektivisering i arbetet.Då FFU, beställare och upphandlingsform varierar är det svårt att alltid följa en och sammamall utan en öppenhet och flexibilitet i arbetet krävs för att kunna lämna ett vinnande anbud.Erfarenhet visade sig vara en stor och avgörande faktor, såväl enligt litteratur, somenkätundersökningen. / The report shows how extensive the tender process is and what factors to consider in order tosubmit a winning bid. It highlights the different parts of the tender process and makes adeeper analysis of some of the most important factors. Bidding is not just about value whatsomething will cost. Because companies rarely are alone, they are finding ways and solutionsthat make the offer competitive. There is a high pace in the construction industry andconstruction companies currently have a lot to do.The report is written together with RO-Gruppen and a survey is the basis for the analysis. Thegoal was to describe RO-Gruppens work and to find possible improvement potential.As specifications, customers and procurement variations vary, it’s difficult to always followthe same template. Transparency and flexibility is required to analyze what exactly the clientis looking for. Experience proved to be a decisive factor, both according to the literature andthe questionnaire survey.

Att lägga ett anbud innebär mer eller mindre att giva ett erbjudande till eventuell kund. Idag används detta uttryck i folkmun vid upphandlingar av saker såsom byggprojekt, varor eller tjänster. Rapporten kommer redogöra hur en av Sveriges största beställare, Trafikverket, hanterar denna process samt utmaningarna som den innebär för leverantörer och konsulter.  Frågeställningarna som utreds i denna rapport är:  Hur går man till väga för att värdera uppdrag som är i projekts initiala skede?  Vad bör beaktas vid lämning av anbud på konsultuppdrag vid utförendeentreprenader?  Vilka risker avseende tid, kostnad och kvalité kan uppstå i ett konsultkontrakt då upphandlingen måste genomföras inom LOU? Hur ser anbudsprocessen ut för konsultuppdrag vid utförendeentreprenader hos Trafikverket? Vilka för- och nackdelar innebär de olika utvärderingsformer för beställaren?  Studier gällande området rent generellt har genomförts samt läsningar av Trafikverkets riktlinjer avseende dess anbudsförfarande. Intervjuer med aktörer från både beställar- samt leverantör/konsultsidan har utförts och slutsatser tagits utifrån dessa samt föregående nämnda studier.  Resultaten som förvärvats under arbetets gång är konkretiserat att:  Värdering av projekt i dess tidiga skeden begrundar sig till största del på kvalificerade bedömningar utifrån erfarenhet och jämförelse med liknande uppdrag.  Det som bör beaktas i anbud är att man i första hand uppfyller kvalificeringskraven som uppdraget kräver. Därefter bör en tydlig och genomtänkt lösning presenteras med rimlig tidsplan där även kvalitén av uppdraget försäkras genom motivering.  Riskerna som kan uppstå avseende tid, kostnad och kvalité i konsultkontrakt då de genomförs inom LOU har dess stora centra i om uppdraget går på á pris eller löpande räkning. Detta då prissättningen ger konsulten/leverantören mer eller mindre tid att investera i uppdraget i fråga varav samtliga parametrar (kvalité, kostnad och tid) kan bli lidande beroende på vilken väg som tas. Anbudsprocessen för konsultuppdrag vid utförendeentreprenad hos Trafikverket har ett tydligt tillvägagångssätt och fastställda mallar som skall efterföljas såvidare uppdraget inte innehar ovanlig komplexitet. De olika utvärderingsformernas för- och nackdelar är svåra att sätta fingret på. Däremot är en slutsats som kan tas är att de kräver mer eller mindre nedsatt arbetstid, vilket i sin tur kan tolkas både som en för- samt nackdel beroende på vem du frågar.

Studien fokuserar på vilken inverkan ett anbuds riskavsättning har på ett projekts riskhantering och vad som kan förbättras med avseende på riskhanteringen vid anbud. Det finns många definitioner av risk är men i denna studie menas huvudsakligen ”kombinationen av sannolikhet för en viss händelse och dess konsekvenser” med betoning på oönskade negativa händelser. Produkten av sannolikheten och konsekvens används flitigt för att beräkna förväntad riskkostnad när konsekvensen är uttryckt i pengar. En intervju med en Risk Manager från ett stort industriprojekt har genomförts för att ta del av dennes erfarenheter från sin profession. Bland annat framkom det under intervjun att anbudet ibland överlämnas till den som efterfrågat anbudet innan en fullständig riskanalys har gjorts. Det framkom även att riskkostnaderna som inkluderas i anbudet ibland justeras ner från en tidigare bedömning. Bland annat analyseras anledningarna till att detta sker samt konsekvenserna av dessa justeringar. Även om målsättningen med studien var att fokusera på ett stort industriprojekt har det visat sig finnas både likheter och olikheter mellan stora och små projekt, vilket är en av de reflektioner som diskuteras i det avslutande kapitlet. Preliminära slutsatserna är bland annat att bedömningen av riskkostnader inför anbudet är av mycket stor vikt för genomförandet av projektet samt att det behövs gemensam terminologi och tydlighet kring risker i projektet. En annan preliminär slutsats är att riskanalysen bör genomföras tidigt inför ett anbud för att kunna sänka pris mot kund eller få möjligheten till större vinst alternativt ges ökad förmåga att hantera oönskade händelser.