<p>Outsourcing, som innebär att ett företag köper in tjänster från ett annat företag, har blivit allt vanligare bland fastighetsbolag i dagens samhälle. De outsourcade aktiviteterna rör sig mest om fastighetsförvaltning, men kan även innefatta mycket av de administrativa delarna i en organisation. De fastighetsbolag som idag använder sig av outsourcing pekar gärna på de positiva effekterna som externt upphandlade tjänster innebär så som kostnadsbesparingar, ökad flexibilitet samt möjlighet att kunna fokusera på det som är viktigt. Men att lägga ut tjänster på entreprenad innebär inte bara positiva effekter, det finns även nackdelar. Samtidigt som man kan fokusera på det som är viktigast genom att lägga ut en mindre viktig aktivitet på entreprenad innebär det även förlorad kontroll. När fastighetsbolag outsourcar aktiviteter eller delar av organisationen är vissa effekter önskvärda. De vill till exempel se kostnadsbesparingar och få ökad flexibilitet i organisationen. Utöver dessa kan även effekter som inte var planerade dyka upp. Dessa behöver inte nödvändigtvis vara positiva utan kanske rentutav upplevs som en nackdel för fastighetsbolaget som beställare.</p>

Outsourcing, som innebär att ett företag köper in tjänster från ett annat företag, har blivit allt vanligare bland fastighetsbolag i dagens samhälle. De outsourcade aktiviteterna rör sig mest om fastighetsförvaltning, men kan även innefatta mycket av de administrativa delarna i en organisation. De fastighetsbolag som idag använder sig av outsourcing pekar gärna på de positiva effekterna som externt upphandlade tjänster innebär så som kostnadsbesparingar, ökad flexibilitet samt möjlighet att kunna fokusera på det som är viktigt. Men att lägga ut tjänster på entreprenad innebär inte bara positiva effekter, det finns även nackdelar. Samtidigt som man kan fokusera på det som är viktigast genom att lägga ut en mindre viktig aktivitet på entreprenad innebär det även förlorad kontroll. När fastighetsbolag outsourcar aktiviteter eller delar av organisationen är vissa effekter önskvärda. De vill till exempel se kostnadsbesparingar och få ökad flexibilitet i organisationen. Utöver dessa kan även effekter som inte var planerade dyka upp. Dessa behöver inte nödvändigtvis vara positiva utan kanske rentutav upplevs som en nackdel för fastighetsbolaget som beställare.

Kommentaren till AB 04 kap 4 § 3 p. 1 hänvisar till den rättspraxis som utvecklats inom köprätten beträffande kontrollansvar. Fråga uppkommer hur AB 04s hänvisning till köprättens kontrollansvar ska tillämpas i praktiken och om det är lämpligt att tillämpa kontrollansvaret som ansvarsgrund på avtal om entreprenad. Kommentaren infördes i samband med revideringen av AB 04 och utgjorde en nyhet, i jämförelse med regleringen i AB 92. Regleringen i AB 04 kap. 4 § 3 p. 1 ska läsas tillsammans med AB 04 kap. 5 § 4, för att utröna om en beställare kan tillerkännas ansvarsfrihet på grund av en omständighet som ligger utom beställarens kontroll. Begreppet kontrollansvar tycks, i den kommersiella entreprenadjuridiken, tillerkännas en skild innebörd, jämfört med köprätten. Kontrollansvaret har i den köprättsliga litteraturen jämförts med ett strikt ansvar med undantag för force majeure. Hänsyn till skillnaderna mellan avtal om köp och avtal om tjänst tycks ha lämnats utan avseende vid införandet av kommentaren till AB 04 kap. 4 § 3 p. 1. I ett nyligen publicerat avgörande från Svea Hovrätt belyses att ansvarskretsens omfång i AB 04 är snävare, jämfört med ansvarskretsens omfång i köprätten. Att tillämpa köprättens kontrollansvar på entreprenadavtal tycks således ej längre alltid vara lämpligt. De frågor som uppkommer med anledning av AB 04s hänvisning till köprättens kontrollansvar behandlas i uppsatsen. Ansvarsfrågan har stor betydelse för entreprenadavtal, med anledning av att avtal om entreprenad inbegriper stora kontraktssummor och omfattande tjänstearbeten. Vår slutsats är att AB 04s hänvisning till köprättens kontrollansvar bör revideras. En revidering av Allmänna Bestämmelser och utgivande av nya motiv till densamma har beslutats av Byggandets Kontaktkommitté, vilket torde utgöra tillfälle att antingen förtydliga hur kontrollansvaret ska tillämpas på entreprenadavtal eller helt enkelt eliminera hänvisningen till köprätten. Vår bedömning är att ansvarsgrunden kontrollansvar är för sträng för att tillämpas på entreprenadavtal.

No description available.

Detta arbete är ett samarbete med Markbygg Construction AB. I byggbranschen finns det en problematik med låssystem. På grund av olika faktorer, som bristfälliga föreskrifter och brist på kunskap inom ämnet, kan extra resurser behövas i slutet av projektet för olika korrektioner.Syftet med det här projektet är att skapa ett system för att hantera låssystem under entreprenad, så att komplikationer kan undvikas. Målsättningen är att skapa en checklista som visar att funktionskraven för ett låssystem i en byggnad uppfylls. Checklistan ska förhindra att extra arbeten uppstår i slutet av projektet. Det behövs en avgränsning eftersom det inte är relevant om ett lås öppnas med kortläsare, bricka, kod eller via porttelefon. Det som är viktigt är att låset i sig är kapabelt att ta emot en elektrisk signal som berättar för låset att det ska öppna sig. Projektet inleddes med en inläsningsperiod i ämnet för att kunna konstruera ett teoretiskt underlag som checklistan ska baseras på. Teorin består av fyra olika delar som behövs för att konstruera checklistan. Brand &amp; UtrymningInbrottsskydd Funktioner Utformning av checklista Efter teorin var färdigställd så utformades checklistan från koncept till ifyllbart PDF-dokument. Efteråt kompletterades checklistan enligt Markbyggs önskemål. Resultatet blev en enkel och lättförståelig checklista som kommer att användas som hjälpmedel under projektering och produktion. Det finns utvecklingspotential för checklistan och många områden som den skulle kunna utvecklas i, exempelvis integration med CAD-program. Förhoppningen med checklistan är att den ska kunna vara med och bidra till en hållbar utveckling genom att undvika fel under entreprenad. Ambitionen är att på det sättet spara in på både transport-, arbets- och materialkostnader.

Denna uppsats har haft till syfte att utreda entreprenadvitet; vilka syften och funktioner ett entreprenadvite har, hur entreprenadvitet tillämpas och i vilka sammanhang det finns möjlighet att jämka ett entreprenadvite. Genom att parterna i förväg avtalar om att vite skall utgå vid entreprenörens dröjsmål, tydliggörs parternas riskfördelning och entreprenörens kostnad för kontraktsbrott. Entreprenadvitet har flera syften och funktioner som är tätt sammanflätade i varandra. Ett huvudsakligt syfte med avtalat entreprenadvite är att skapa förutsebarhet för båda parter. Från beställarens perspektiv är ett huvudsakligt syfte med entreprenadvitet att fungera som påtryckning för att entreprenören ska prestera i enlighet med avtalet. Vidare är entreprenadvitet en ersättningsgaranti vid entreprenörens dröjsmål utan att denne behöver bevisa någon skada. Från entreprenörens perspektiv medför entreprenadvitet en kalkylerbarhet av olika scenarier då entreprenörens kostnad för dröjsmål begränsas till entreprenadvitet även om beställaren skulle ha lidit en större skada. Vidare kan entreprenadvitet ha ett signalvärde i förhållande till beställaren. I framställningen redogörs också för flera syften och funktioner.  Entreprenadvitet är en exklusiv ersättning. I entreprenadavtal stipuleras ett par undantag då det är möjligt att jämka ett vite, bland annat till följd av att beställaren före färdigställandet tagit entreprenaden, eller del därav, i bruk eller i sammanhang när beställaren haft en icke väsentlig ekonomisk nytta av annat ibruktagande av entreprenaden eller del därav. Därutöver finns en möjlighet att jämka ett entreprenadvite genom en helhetsbedömning i enlighet med 36 § avtalslagen. I framställningen konstateras dock att Högsta domstolen hittills har varit mycket restriktiv med att jämka viten mellan kommersiella parter. / The purpose of this thesis was to investigate the liquidated damages clause due to the Contractor’s delay; what purposes and functions such liquidated damages clause may have, how the liquidated damages clause is applied, and in which contexts the liquidated damages clause can be subject to reasonable modification. By using the General Conditions of Contract for Building and Civil Engineering Works and Building Services, AB 04, the contracting parties knows the division of responsibilities for the performance of the works on the contractor. By agreeing upon a liquidated damages clause in case of the Contractor’s delay in the Contract Document, the parties’ risks due to the Contractor’s delay are clarified. The purposes and the functions of a liquidated damages clause are several, and most of them are inseparably intertwined. A main purpose, for both parties, for using a clause like this is to make the risks and the costs foreseeable. Out of the Employer perspective a main purpose with the use of a liquidated damages clause is for it to work as pressure upon the Contractor in order for the Contractor to perform accordingly with the contract. In addition, the clause is a guaranteed compensation due to the Contractor’s delay, without the Employer needing to prove there has been any actual liquid damage. Out of the Contractor’s perspective the liquidated damages clause results in a possibility for the Contractor to calculate the Contractor’s cost due to delay. The clause also limits the cost for a delay, even if the Employer’s liquid damage would be larger than what the liquidated damages clause stipulates. In addition, the clause may have a signal value for the Contractor relative to the Employer. The thesis also presents and describes for other purposes and functions a liquidated damages clause may have and in which contexts the liquidated damages clause can be subject to reasonable modification.

No description available.

<p>The purpose of this essay is to examine Banverket’s problems with its current financial model as it relates to reporting on operations and maintenance work, and to propose measures to simplify the model.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka problem med Banverkets ekonomimodell för underhållsverksamheten och ge förslag på förenklingar av modellen.</p>

No description available.

The purpose of this essay is to examine Banverket’s problems with its current financial model as it relates to reporting on operations and maintenance work, and to propose measures to simplify the model. / Syftet med denna uppsats är att undersöka problem med Banverkets ekonomimodell för underhållsverksamheten och ge förslag på förenklingar av modellen.