No description available.

No description available.

Begreppet controller har sitt ursprung i USA, där den började användas för drygt 100 år sedan. Till Sverige kom begreppet på 1970-talet. Controllerns uppgifter har förändrats under åren från att enbart vara inriktad mot bokföring till att ha en mer verksam roll i ledningsgruppen. I början förväntades controllern enbart vara en skicklig historiker. Rollen har sedan utvecklats till att controllern också förväntas vara en förutseende visionär. Controllerns placering i organisationen har diskuterats länge. Det har konstaterats att det inte finns någon känd plats i organisationen där controllern passar in. Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap huruvida controllerfunktionen skiljer sig åt i kommunala och privata företag. Uppsatsen består av en empirisk undersökning av fem företag, tre kommunala och två privata företag. Utgångspunkten har varit ur det hermeneutiska synsättet. Insamlingsmetoden består av en kvalitativ metod. Att den kvalitativa metoden använts beror på att det möjliggör en djupare förståelse av ämnet. Som slutledningsmetod är den abduktiva ansatsen använd i och med att studien växlar mellan empiri och teori. I den empiriska studien har det undersökts vart controllern är placerad och hur rapporteringen går tillväga. I teorin beskrivs olika placeringar av controllern och i empirin undersöks hur det ser ut i verkligheten. Uppsatsens fokus ligger på eventuella skillnader mellan privata och kommunala företag. Hur företagsvärlden och kommunernas ekonomiska styrning skiljer sig åt kan formuleras på flera sätt. I företagsvärlden är det inte ovanligt att målet är högsta möjliga avkastning på kapital. För kommuner däremot talas det snarare om än strävan mot social avkastning. Studien visar att det inte skiljer sig något nämnvärt hur controllerfunktionen ser ut i privata och kommunala företag. Snarare beror eventuella skillnader på företagets storlek.