Global ETD Search

1	Att tillämpa ett kontrollansvar på entreprenadavtal : Lämpligt eller olämpligt? / To apply a control responsibility on construction contracts : Appropriate or inappropriate? Svensson, Frida, Moberg, Amanda January 2016 (has links) Kommentaren till AB 04 kap 4 § 3 p. 1 hänvisar till den rättspraxis som utvecklats inom köprätten beträffande kontrollansvar. Fråga uppkommer hur AB 04s hänvisning till köprättens kontrollansvar ska tillämpas i praktiken och om det är lämpligt att tillämpa kontrollansvaret som ansvarsgrund på avtal om entreprenad. Kommentaren infördes i samband med revideringen av AB 04 och utgjorde en nyhet, i jämförelse med regleringen i AB 92. Regleringen i AB 04 kap. 4 § 3 p. 1 ska läsas tillsammans med AB 04 kap. 5 § 4, för att utröna om en beställare kan tillerkännas ansvarsfrihet på grund av en omständighet som ligger utom beställarens kontroll. Begreppet kontrollansvar tycks, i den kommersiella entreprenadjuridiken, tillerkännas en skild innebörd, jämfört med köprätten. Kontrollansvaret har i den köprättsliga litteraturen jämförts med ett strikt ansvar med undantag för force majeure. Hänsyn till skillnaderna mellan avtal om köp och avtal om tjänst tycks ha lämnats utan avseende vid införandet av kommentaren till AB 04 kap. 4 § 3 p. 1. I ett nyligen publicerat avgörande från Svea Hovrätt belyses att ansvarskretsens omfång i AB 04 är snävare, jämfört med ansvarskretsens omfång i köprätten. Att tillämpa köprättens kontrollansvar på entreprenadavtal tycks således ej längre alltid vara lämpligt. De frågor som uppkommer med anledning av AB 04s hänvisning till köprättens kontrollansvar behandlas i uppsatsen. Ansvarsfrågan har stor betydelse för entreprenadavtal, med anledning av att avtal om entreprenad inbegriper stora kontraktssummor och omfattande tjänstearbeten. Vår slutsats är att AB 04s hänvisning till köprättens kontrollansvar bör revideras. En revidering av Allmänna Bestämmelser och utgivande av nya motiv till densamma har beslutats av Byggandets Kontaktkommitté, vilket torde utgöra tillfälle att antingen förtydliga hur kontrollansvaret ska tillämpas på entreprenadavtal eller helt enkelt eliminera hänvisningen till köprätten. Vår bedömning är att ansvarsgrunden kontrollansvar är för sträng för att tillämpas på entreprenadavtal. Entreprenad entreprenadrätt kontrollansvar
2	Kapitaltäckningsgarantier : Krav på avrop eller automatiskt utlösande? Glaad, Daniel January 2010 (has links) <p>If an enterprise lacks capital it might be in desperate need of capital contribution to avoid liquidation. One solution to restore the economic balance, is to construct a contract in which the enterprise ensures that capital contribution will be made on given conditions. The purpose with this thesis is to analyze different ways to establish such agreements.</p><p>A capital contribution can be triggered by a call-off from the board of directors to the contributor, or automatically, when the shareholders’ equity falls below 50 percent of the registered capital stock. In the literature, the latter is represented as the most adaptable. A consequence of capital contribution, that automatically triggers when shareholders’ equity falls below the critical point, is that it enables for enterprises to stay at a low economic level. This is because the automatically triggered contribution keeps the economic level just as high as necessary. Thus, the enterprise does not have to perform measures that otherwise would be required, according to the Swedish Companies Act. From that follows, that such agreements enables a possibility for the board of directors to avoid legal responsibility to set up a control balance sheet, controlled by an independent auditor. This indisputably reduces the protection for creditors, which are intended to be protected by the rules in the Swedish Companies Act. Therefore, in my opinion, such contractual terms for capital contributions should not be acceptable. When a board of directors has to trigger the contribution by a call-off, they are instead obliged to define the amount before the contribution can be made. Consequently, preventing inactivity within the board of directors, which must be frequently updated with the financial situation. Accordingly these terms of contract in an agreement of capital contribution, would be more in line with the regulations in the Swedish Companies Act.</p> Kapitaltäckningsgarantier aktieägartillskott efter avrop automatiskt utlösande styrelsens kontrollansvar Company law Bolagsrätt
3	Kapitaltäckningsgarantier : Krav på avrop eller automatiskt utlösande? Glaad, Daniel January 2010 (has links) If an enterprise lacks capital it might be in desperate need of capital contribution to avoid liquidation. One solution to restore the economic balance, is to construct a contract in which the enterprise ensures that capital contribution will be made on given conditions. The purpose with this thesis is to analyze different ways to establish such agreements. A capital contribution can be triggered by a call-off from the board of directors to the contributor, or automatically, when the shareholders’ equity falls below 50 percent of the registered capital stock. In the literature, the latter is represented as the most adaptable. A consequence of capital contribution, that automatically triggers when shareholders’ equity falls below the critical point, is that it enables for enterprises to stay at a low economic level. This is because the automatically triggered contribution keeps the economic level just as high as necessary. Thus, the enterprise does not have to perform measures that otherwise would be required, according to the Swedish Companies Act. From that follows, that such agreements enables a possibility for the board of directors to avoid legal responsibility to set up a control balance sheet, controlled by an independent auditor. This indisputably reduces the protection for creditors, which are intended to be protected by the rules in the Swedish Companies Act. Therefore, in my opinion, such contractual terms for capital contributions should not be acceptable. When a board of directors has to trigger the contribution by a call-off, they are instead obliged to define the amount before the contribution can be made. Consequently, preventing inactivity within the board of directors, which must be frequently updated with the financial situation. Accordingly these terms of contract in an agreement of capital contribution, would be more in line with the regulations in the Swedish Companies Act. Kapitaltäckningsgarantier aktieägartillskott efter avrop automatiskt utlösande styrelsens kontrollansvar Company law Bolagsrätt
4	Utom kontroll – en allmän princip? : Hinder utom kontroll som grund för ansvarsbefrielse vid inomkontraktuella skadeståndsanspråk i oreglerade fall / Beyond control – a general principle of contract law? : Impediment beyond control as a basis for exemption of liability in unregulated cases of contractual damage claims Woldegiorgis Lundh, Magda January 2023 (has links) No description available. Kontraktsrätt köprätt allmänna principer kontrollansvar köplagen skadestånd vid avtalsbrott Law Juridik
5	Miljöbalkens avhjälpandeansvar - särskilt om verksamhetsutövarbegreppet och bakomliggande aktörer : En analys av nuvarande reglering och framtida möjligheter Samuelsson, Per January 2015 (has links) Syftet med denna uppsats är i första hand att utreda, analysera samt utvärdera den närmare innebörden av verksamhetsutövarbegreppet i 10 kap. 2 § MB och, i andra hand, om begreppet, utifrån de aktuella intressena på området är ändamålsenligt utformat. Den övergripande frågeställningen utgörs av om någon annan än den som formellt sett driver verksamheten kan omfattas av verksamhetsutövarbegreppet och därmed det dit tillhörande avhjälpandeansvaret. I anslutning till denna mer övergripande problemställning aktualiseras flertalet andra delfrågor, varav de mest centrala kan sammanfattas enligt följande. i) Under vilka förutsättningar kan bakomliggande aktörer svara såsom verksamhetsutövare och därmed omfattas av avhjälpandeansvaret? ii) Kan Sverige, i avsaknad av en mer precis verksamhetsutövardefinition, anses leva upp till sina unionsrättsliga åtaganden? iii) Hur förhåller sig verksamhetsutövarbegreppet till ansvarsgenombrottsinstitutet iv) Föreligger det ett behov för en mer effektiv eller tydligare reglering rörande verksamhetsutövaransvaret och hur kan en sådan i sådant fall kan utformas? I förevarande uppsats aktualiseras därmed, av naturliga skäl, tre olika rättsområden; miljö-, EU- och associationsrätt men utgångspunkten är primärt miljörättslig. Verksamhetsutövarbegreppet Verksamhetsutövardefinition Avhjälpandeansvar Kreditgivaransvar Kontrollbegrepp Kontrollansvar Miljöansvar Miljöansvarsutredningen IPPC-direktivet Utvidgad ansvarskrets Utvidgat verksamhetsutövarbegrepp Uppdragstagares ansvar Förvaringsansvar Ansvar i koncernförhållanden Polluter pays principle PPP Principen om att förorenaren betalar Ansvarsgenombrott Bakomliggande aktörer Efterbehandling Efterbehandlingsansvar Miljöansvarsdirektivet Industriutsläppsdirektivet Sevesodirektivet Miljörätt Associationsrätt EU-rätt Moderbolag Dotterbolag Miljöbalk

1

Page generated in 0.0798 seconds