Syftet med detta arbete är att förse moderbolag med förståelse gällande dotterbolags upplevelse av autonomi och hur det påverkar dotterbolagens arbete. Frågeställningar som arbetet besvarar är: 1. Vad har dotterbolag för upplevelse av autonomi? 2. Hur påverkar dotterbolags upplevelse av autonomi deras arbete med kundmöte?  Metod: För att besvara arbetets frågeställning genomfördes 15 intervjuer, 3 personliga och 12 individuella intervjuer online. Resultatet från dessa intervjuer analyserades tillsammans med tidigare forskning för att komma fram till en slutsats.  Slutsats: Dotterbolags upplevelse av autonomi påverkar deras vardagliga arbete vid kundmöte. Upplevelsen av låg autonomi medför att dotterbolagen delvis löser problem och tar inte egna beslut. De som upplever låg/medel autonomi löser inte problem och tar inte heller egna beslut. Dotterbolag som upplever medel autonomi och hög autonomi löser problem och tar egna beslut. En ytterligare slutsats utifrån denna undersökning är att nivån av kunskap inte påverkas av den grad av autonomi som dotterbolaget upplever.

Titel: Företagskulturens roll – en jämförelse av ett moder- och dotterbolag. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Danielle Hamrin Waldehagen & Sofia Lind Handledare: Dr. Lars Ekstrand  Datum: 2014 - Juni  Syfte: Syftet med studien är att undersöka ett moder- och dotterbolag för att se om de har gemensamma eller skilda företagskulturer för att sedan belysa hur företagen influerar varandra och hur det påverkar företagens framgång. Metod: Med bakgrund mot studiens syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har utfört intervjuer med respondenter från ett moderbolag och dess dotterbolag. Det framkomna materialet har analyserats genom en abduktiv analysmetod.  Resultat & slutsats: Vi har i vår studie kommit fram till att det är viktigt att både moder- och dotterbolaget har sina separata företagskulturer med sina egna grundvärderingar som bygger på kärnan i verksamheten. Även om de har separata företagskulturer, kan de uppnå framgång. Förslag till fortsatt forskning: Då denna studie har inriktat sig på ett moder- och dotterbolag kan det vara av intresse att i framtiden undersöka två dotterbolag som har samma moderbolag. Ett annat förslag skulle kunna vara att jämföra ett moder- och dotterbolag som befinner sig i en annan bransch.   Uppsatsens bidrag: Studien sammankopplar tidigare forskning om företagskultur med ny forskning om hur företagskulturens roll kan se ut i ett moder- och dotterbolag i en förklarande modell. Studien bidrar till en förståelse för hur företagskulturen ser ut i dessa företag samt hur de påverkar varandra i denna aspekt.   Nyckelord: Företagskultur, moderbolag, dotterbolag, framgång, värderingar. / ABSTRACT Title: The company culture and its impact – a comparison between a parent company and a subsidiary.    Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Danielle Hamrin Waldehagen & Sofia Lind   Supervisor: Dr. Lars Ekstrand   Date: 2014 - June   Aim: The purpose of this study is to investigate a parent and subsidiary to see if they have common or distinct corporate cultures to then highlight how companies influence one another and how it affects business success.   Method: We have chosen to use a qualitative method taken into consideration the background to the study's purpose. We conducted interviews with respondents from a parent company and its subsidiary. The generated data from the interviews have been analyzed by an abductive analysis.   Result & Conclusions: We have in our study concluded that it is important that both the parent and the subsidiary has its separate corporate cultures with their own basic values, based on the core business. Although they have separate corporate cultures, they can achieve success.   Suggestions for future research: Since this study has focused on a parent and a subsidiary only, it may be of interest in future to investigate two subsidiaries of the same parent company. Another suggestion would be to compare a parent-subsidiary located within another industry.   Contribution of the thesis: This study is linking previous research on corporate culture with new research on how the company culture might look like in a parent-subsidiary in an explanatory model. The study contributes to an understanding of how the corporate culture impacts within these companies and how they affect each other in this aspect.   Keywords: Corporate culture, parent company, subsidiary, success, values.

<p>I teorier kring företagens internationaliseringsprocess går det att identifiera ett behov av</p><p>resursstöd från moderbolaget till dotterbolaget under etableringen. Det är svårt att finna svar</p><p>på vilka resurser som avses med detta stöd med hjälp av den forskning som finns inom de</p><p>berörda områdena. Syftet med denna studie är att identifiera vilka resurser som moderbolaget</p><p>stöder dotterbolaget med vid en utlandsetablering. Detta görs genom att studera företaget</p><p>S.B.E. Svensk Brikettenergi AB:s etablering i Lettland. Studien begränsar sig till att</p><p>undersöka resursstöd ur moderbolagets perspektiv.</p><p>För att genomföra undersökningen har studien använt sig av en kvalitativ</p><p>undersökningsmetod med resursbaserade teorier som grund. Resursstöd undersöks i de fem</p><p>resurskategorierna finansiella, fysiska, humana, organisatoriska och teknologiska.</p><p>Resursstödet har delats upp i företagets fem funktionsområden forskning och utveckling,</p><p>tillverkning, marknadsföring, finans och ledning. I studien har det identifierats resursstöd</p><p>inom alla resurskategorier. De finansiella resurserna var svåra att relatera till ett specifikt</p><p>funktionsområde då överföringarna där var mer generella och gick till hela verksamheten. De</p><p>fysiska resurserna var den kategori där vi kunde identifiera resursstöd till minst</p><p>funktionsområden och det som skett var mestadels på grund av det dåliga utbudet på den</p><p>lettiska marknaden. Inom övriga områden, humana, organisatoriska och teknologiska resurser,</p><p>kunde vi identifiera ett brett stöd där de olika resurskategorierna ofta var kopplade till</p><p>varandra.</p>

<p>Samordning av de multinationella företagens verksamheter anses vara en allt viktigare källa till konkurrensfördelar. För att en sådan samordning ska möjliggöras ställs det krav på en effektiv kommunikation inom organisationen. Detta försvåras av att de multinationella företagen består av dotterbolag som är verksamma i många olika länder och miljöer.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ABB och Ericsson har agerat för att skapa en effektiv kommunikation mellan sitt svenska moderbolag och sina kinesiska dotterbolag. I fallet med ABB är studien avgränsad till att endast undersöka kommunikationen mellan ABB Power Systems och det kinesiska dotterbolaget ABB Chongqing Transformer Co. Ltd. Kommunikationen inom Ericsson berör det svenska moderbolagets, LM Ericssons, kommunikation med det kinesiska bolaget Ericsson China Co. Ltd. samt Nanjing Ericsson Panda Communications Company Ltd.s kommunikation med moderbolaget.</p><p>Utifrån de fem faktorerna; fysiskt avstånd, kulturskillnader, språkskillnader, kunskapsskillnader och grad av intern inbäddning, har vi formulerat attitydpåståenden som representanter från företagens moder- och dotterbolag har fått ta ställning till.</p><p>Undersökningen visar att företagen genom användning av olika kommunikationshjälpmedel, koncernspråk, samarbete inom koncernerna, utlandsstationerad personal och stationering av dotterbolagspersonal vid olika enheter har skapat en effektiv kommunikation mellan moder- och dotterbolagen. Ett av de viktigaste bidragen till effektiv kommunikation tycks dock vara tillvaratagande av kunskap och erfarenhet från verksamhet i andra länder.</p>

Samordning av de multinationella företagens verksamheter anses vara en allt viktigare källa till konkurrensfördelar. För att en sådan samordning ska möjliggöras ställs det krav på en effektiv kommunikation inom organisationen. Detta försvåras av att de multinationella företagen består av dotterbolag som är verksamma i många olika länder och miljöer. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ABB och Ericsson har agerat för att skapa en effektiv kommunikation mellan sitt svenska moderbolag och sina kinesiska dotterbolag. I fallet med ABB är studien avgränsad till att endast undersöka kommunikationen mellan ABB Power Systems och det kinesiska dotterbolaget ABB Chongqing Transformer Co. Ltd. Kommunikationen inom Ericsson berör det svenska moderbolagets, LM Ericssons, kommunikation med det kinesiska bolaget Ericsson China Co. Ltd. samt Nanjing Ericsson Panda Communications Company Ltd.s kommunikation med moderbolaget. Utifrån de fem faktorerna; fysiskt avstånd, kulturskillnader, språkskillnader, kunskapsskillnader och grad av intern inbäddning, har vi formulerat attitydpåståenden som representanter från företagens moder- och dotterbolag har fått ta ställning till. Undersökningen visar att företagen genom användning av olika kommunikationshjälpmedel, koncernspråk, samarbete inom koncernerna, utlandsstationerad personal och stationering av dotterbolagspersonal vid olika enheter har skapat en effektiv kommunikation mellan moder- och dotterbolagen. Ett av de viktigaste bidragen till effektiv kommunikation tycks dock vara tillvaratagande av kunskap och erfarenhet från verksamhet i andra länder.

I teorier kring företagens internationaliseringsprocess går det att identifiera ett behov av resursstöd från moderbolaget till dotterbolaget under etableringen. Det är svårt att finna svar på vilka resurser som avses med detta stöd med hjälp av den forskning som finns inom de berörda områdena. Syftet med denna studie är att identifiera vilka resurser som moderbolaget stöder dotterbolaget med vid en utlandsetablering. Detta görs genom att studera företaget S.B.E. Svensk Brikettenergi AB:s etablering i Lettland. Studien begränsar sig till att undersöka resursstöd ur moderbolagets perspektiv. För att genomföra undersökningen har studien använt sig av en kvalitativ undersökningsmetod med resursbaserade teorier som grund. Resursstöd undersöks i de fem resurskategorierna finansiella, fysiska, humana, organisatoriska och teknologiska. Resursstödet har delats upp i företagets fem funktionsområden forskning och utveckling, tillverkning, marknadsföring, finans och ledning. I studien har det identifierats resursstöd inom alla resurskategorier. De finansiella resurserna var svåra att relatera till ett specifikt funktionsområde då överföringarna där var mer generella och gick till hela verksamheten. De fysiska resurserna var den kategori där vi kunde identifiera resursstöd till minst funktionsområden och det som skett var mestadels på grund av det dåliga utbudet på den lettiska marknaden. Inom övriga områden, humana, organisatoriska och teknologiska resurser, kunde vi identifiera ett brett stöd där de olika resurskategorierna ofta var kopplade till varandra.

Denna undersökning behandlar vilka faktorer som påverkar multinationella tillverkande företag när de väljer att placera kontrollen över sin internationella fysiska distribution (IPD) hos moderbolaget eller det utländska dotterbolaget. Undersökningen är genomförd hos sju elektroniktillverkande företag i Stockholmsområdet. Datainsamlingen har främst skett genom kvalitativa intervjuer med utvalda personer anställda på företagen, samt via elektroniska källor som tillhandahölls av företagen. Undersökningen syftar till att analysera faktorer som påverkar multinationella företag när de väljer placering av kontrollen över den internationella fysiska distributionen. Analysen visar på att de faktorer som i störst utsträckning påverkar multinationella företag vid detta beslut är deras egen omsättning samt erfarenhet av att vara ett multinationellt företag. Slutsatsen för denna undersökning blir följaktligen att ett multinationellt företag väljer placering av kontrollen beroende på vilken fas företaget befinner sig i. Dessa faser identifieras i denna undersökning som Traditionell centralisering, Effektiv decentralisering och Hållbar centralisering.

Bakgrund: Shared services är en strategi som innebär att en existerande verksamhetsfunktion, som tidigare varit spridd på flera olika platser, koncentreras till en enda enhet (center) inom en koncern. Det har blivit allt vanligare att koncerner väljer att upprätta ett SSC, avseende ekonomifunktionen, då det är ett sätt att effektivisera koncernens redovisningsprocesser. Till följd av denna utveckling har vissa revisorer påtalat problem kopplade till revisionen av företag inom en koncern som har ett SSC. Problem som kan uppkomma vid gränsöverskridande revisionsarbete är exempelvis bristande förståelse för lokala redovisningsregler och skatter samt språkskillnader som kan försvåra revisorns kontroll. Även problem rörande arbetsfördelning och arbetsinsatser kan behöva lösas. Trots att revisorer har påpekat denna typ av problem verkar det ha utförts få studier kring kopplingen mellan SSC och revision. Denna brist inom området gör det intressant att studera hur förekomsten av ett SSC påverkar revisionen. Syfte: Syftet med denna studie är att utreda om en koncerns SSC leder till några problem kopplade till revisionen av koncernens företag. Syftet behandlas både utifrån ett företags- och ett revisorsperspektiv. Metod: Denna studie är en tvärsnittsstudie mellan två grupper: företag inom koncerner med etablerade SSC:s samt personer som arbetar med revision av företag inom en koncern med ett SSC. Tre företagsrespondenter och fyra respondenter från revisionsbyråer har medverkat i studien genom intervjuer och skriftliga frågeformulär. Slutsats: Efter avslutad studie kan vi konstatera att ett SSC medför vissa problem kopplade till revisionen. Vi har kunnat urskilja flera typer av svårigheter, men framförallt har två övergripande problemområden framträtt: kommunikation samt arbets- och ansvarsfördelning. Dessa problemområden är starkt kopplade till varandra, då en god arbets- och ansvarsfördelning bygger på en god kommunikation. Kommunikationsproblem förekommer både revisorer emellan samt mellan revisorer och det granskade företaget. Då den ekonomiska informationen för en koncerns olika bolag finns samlad i ett SSC blir SSC:t ytterligare en part i revisionen att ta i beaktande för alla medverkande revisorer, såväl i moderbolaget som i dotterbolagen.

No description available.

För svenska företag som har ambitionen att expandera internationellt är Tyskland en av de närmast större marknaderna. Då svenska och tyska marknaden har olika förutsättningar vad gäller politik, lagstiftning, ekonomi samt kultur, ställs företag inför utmaningar när det kommer till hur de bör styra och leda sina tyska dotterbolag. I vår studie har vi valt att undersöka hur det svenska detaljhandelsföretaget Stadium styr sitt tyska dotterbolag i förhållande till sitt svenska samt granska vilka utmaningar som följer av att implementera kontrollmekanismerna i Tyskland. Vi ämnar även undersöka ifall utmaningarna kan härledas till de av Hofstede beskrivna kulturskillnaderna mellan länderna. De kontrollmekanismer vi undersöker i studien har vi valt att benämna centralisering, byråkratiska styrmedel och kulturell kontroll. Resultatet är inhämtad genom semistrukturerade intervjuer med personer som innehar ledande befattningar i dotterbolagen samt med personer ur moderbolagets företagsledning. Det visar att Stadium valt att ha samma styrmedel i båda ländernas dotterbolag men att det har inneburit utmaningar för ledarna i det tyska dotterbolaget. Framförallt har den tyska personalens syn på hierarki, ledarskapspreferenser och attityder till regler och rutiner påverkat arbetet med Stadiums kontrollmekanismer på den tyska marknaden.