Kunskap är en organisations mest värdefulla tillgång i strävan efter konkurrenskraft som växer genom kunskapsöverföring. De hinder som finns för kunskapsöverföringen kan därför utgöra ett allvarligt problem. Projektbaserade organisationer påstås vara gynnande för de organisationer som har specialiserade kunskapstillgångar, men ett problem som lyfts fram är att kunskapen tenderar att tappas bort när projektet avslutats. Denna fallstudie beskriver därför de hinder som kan förekomma vid kunskapsöverföring i en projektbaserad organisation, samt hur en sådan organisation konkret arbetar för att överkomma sådana hinder. Det studerade fallföretaget är JM AB som projektutvecklar nyproducerade bostäder, där fyra personer intervjuats samt rapporter granskats. Resultatet visar att det förekommer flera hinder för kunskapsöverföring hos JM och att de arbetar aktivt för att överbygga dessa, framförallt med ett unikt verksamhetssystem. Verksamhetssystemet ger dock upphov till nya problem som att anställda förlitar sig för mycket på verksamhetssystemet och därför slutar att tänka själva samt att kunskap som inte innefattas av verksamhetssystemet glöms.

Knowledge transfer is a well-researched area within the construction industry, and it´s known thatknowledge transfer is difficult as the construction industry is a project-based industry and projectsrarely look the same. Research has been done on the importance of working with knowledgetransfer in order to keep companies competitive. From the officials’ point of view, there has notbeen as much study on the working methods as the best approaches to have a good disseminationof knowledge in the companies. The purpose of the report is to see if the changes made by the workplace have contributed to thebetter transfer of knowledge. This is to find out which working methods favor the transfer ofknowledge in project-based companies. To obtain the results, semi-structured interviews wereconducted with eleven respondents who all worked at the same company but had differentpositions to find out exactly what their perceived knowledge transfer was. The study found that according to the respondents, the working methods that favor project-basedcompanies are simple documentation that must be motivated and demonstrate that it will benefitthe respective employees. Another thing is an open climate favors the conditions for succeeding inknowledge transfer in the company, as it becomes easier to collaborate. / Kunskapsöverföring är ett väl utforskat område inom byggbranschen och det är känt att kunskapsöverföring är svårt då byggbranschen till stor del är en projektbaserad bransch och projekt sällan ser likadana ut. Det har gjorts forskning på att det är viktigt att jobba med kunskapsöverföring för att hålla företagen konkurrenskraftiga, men man har inte gjort så mycket studier på vilka arbetssätt som tjänstemännen anser är de bästa tillvägagångsätten för att ha en god kunskapsspridning i företagen. Fallföretaget som rapporten bygger på har gjort förändringar i sina arbetssätt för att öka kunskapsöverföringen. De förändringar som gjorts är att de har tillsatt produktionscheferna i ledningsgruppen för att öka den interna kommunikationen mellan projekt. Fallföretaget har även lagt med i sin affärsplan, för det kommande året, att dom ska dokumentera ner varje avslutat projekt i ett projektblad. Rapportens syfte är att se om de förändringarna som fallföretaget gjort har bidragit till att kunskapsöverföringen har blivit bättre. Detta för att ta reda på vilka arbetssätt som gynnar kunskapsöverföringen i projektbaserade företag. För att få fram resultaten genomfördes semistrukturerade intervjuer med elva respondenter. Alla respondenter jobbade på samma företag men hade olika positioner för att just ta reda på hur deras upplevda kunskapsöverföring var. Det framkommer i studien att de arbetssätt som gynnar projektbaserade företag enligt respondenterna är enkel dokumentation som ska vara motiverad och påvisa att den kommer gynna respektive anställd. Det andra som framkommer i studien är att ett öppet klimat gynnar förutsättningarna för att lyckas med kunskapsöverföring i företaget, detta då det blir lättare att samarbeta. De sistnämnda visas tydligt uppnås inom företaget, vilket skulle kunna vara ett resultat av att de tillsatt produktionscheferna i ledningsgruppen som öppnat upp för en ökad kommunikation och därav samarbete. Trots att det inom branschen är känt att det är viktigt med kunskapsöverföring, så hoppas författarna kunna belysa att det är ett relativt outforskat område när det kommer till vilka arbetssätt som tjänstemännen anser gynnar kunskapsöverföringen i projektbaserade företag.

Kunskap har kommit att bli ansedd som en strategiskt viktig tillgång för organisationer. I projektbaserade organisationer där projekt bedrivs fristående har problem med att  systematiskt integrera ett arbete med kunskapsöverföring identifierats. Projekt kan beskrivas som fristående organisationer utan historia vilket medför att kunskap inom projektet måste skapas under projektets gång om den inte inhämtas utifrån. Denna studie adresserar utmaningen med att bedriva en effektiv kunskapsöverföring inom organisationer. Då många satsningar på kunskapsöverföring misslyckas syftar denna studie därför till att undersöka hur kunskapsöverföring kan bli en integrerad del av en projektbaserad organisation. För att uppfylla syftet med studien har en fallstudie genomförts på Försvarets Materielverk i Stockholm. I studien har processen för kunskapsöverföring analyserats där de ingående delarna i processen identifierats. Vidare har även de faktorer som påverkar integrering av ett bredare arbete med kunskapsöverföring identifierats. Utifrån processen för kunskapsöverföring och dess påverkande faktorer har en strategi för arbetet med kunskapsöverföring inom en projektbaserad organisation presenterats. Det empiriska materialet har inhämtats via intervjuer, en enkätundersökning samt interna dokument. Resultatet från den empiriska datainsamlingen visar att det är flera parametrar som måste samverka med varandra för att kunskapsöverföring ska bli en integrerad del av en projektbaserad organisation. Inom den studerade organisationen ses barriärer som förhindrar effektivt tillvaratagande, distribuering, lagring och återvinning av kunskap. För att hantera dessa barriärer och möjliggöra en utveckling av kunskapsöverföringen inom organisationen ges följande rekommendationer till organisationsledningen: Styrning för kunskapsöverföring från organisationsledningen för att uppnå ett systematiskt arbete med kunskapsöverföring i organisationens projekt. Skapa funktionella förutsättningar i projekt för att utgöra en grund för hur arbetet med kunskapsöverföring ska bedrivas Arbeta långsiktigt då en förändringsprocess är tidskrävande / Knowledge has in recent years become considered as a strategically important asset for organizations. In project-based organizations, a problem with a systematic integration of knowledge management has been identified. Projects can be described as separate organizations without history, which means that knowledge must be created within the project if it is not acquired from the outside. This study addresses the challenge with conducting effective knowledge management within organizations. As many efforts in knowledge management fail, the aim of this study is therefore to investigate how knowledge management can become an integrated process of a project-based organization. In order to fulfill the purpose of the study, a case study at the Swedish Defense Materiel Administration has been conducted. The study has analyzed the process of knowledge transfer, where the components of the process have been identified. Furthermore, factors affecting the integration of a broader work with Knowledge Management have been identified. Based on the process of Knowledge Management, together with the factors affecting the process, a strategy for working with Knowledge Management in a project-based organization has been presented. The empirical material is gathered through interviews, a survey and internal documents. The result shows that there are several parameters that must interact in order for Knowledge Management to become an integrated process in a project-based organization. Within the studied organization, barriers that prevent effective acquisition, distribution, storage and retrieval of knowledge, are identified. To address these barriers and enable development of the Knowledge Management process within the organization, the following recommendations are given to the management of the organization.  Governance for Knowledge Management from organizational management in order to achieve a systematic approach to Knowledge Management within the projects.  Create functional prerequisites in order to provide a basis for how the Knowledge Management process is to be conducted.  Work with a long-term perspective, as change processes takes time.

Ur teori och empiri har det i studien framkommit att projektbaserade organisationer somerbjuder kundanpassade tjänster är karaktäriserade av tyst kunskap. Tyst kunskap innebär attkunskapen är baserad på personliga upplevelser och erfarenheter och kan förklaras som sakerman vet utan att man vet dem. Tysta kunskaper är därför svårare att hantera och ta tillvara pådå de till största del delas genom observation, imitation och informella möten. Det har ocksåframkommit att just organisationer av den angivna karaktären är i störst behov av att delakunskap och använda den som ett verktyg för att nå framgång.Syftet med studien är att beskriva och analysera projektorganisationer i form av serviceföretagsom specifikt säljer kundanpassade tjänster för att förstå, tolka och identifiera faktorer sommöjliggör eller försvårar kunskapshantering. För att kunna uppnå det har vi valt att undersökahur sådana organisationer arbetar med kunskapshantering idag och utifrån det dra slutsatserkring viktiga faktorer. I avsikt att göra det valde vi att använda oss utav tre styckenfallföretag. Ute på företagen intervjuade vi två stycken personer på varje företag med de olikabefattningarna VD, account manager och projektledare. Det gjorde vi för att få en bredare bildsom inte är begränsad till ett visst arbetsområde inom organisation. Eftersom att vi villeundersöka deras inställning och åsikter kring ett specifikt område valde vi att genomförasemistrukturerade intervjuer.Resultatet stämde i flera fall överens med teorin. Det bekräftades att företagen i allt för storutsträckning arbetar med en hantering av den explicita kunskapen, genom enkodifieringsstartegi, när de till största del borde satsa på att hantera den tysta via enpersonifieringsstrategi. Däremot visade resultatet till skillnad från teorin att respondenternavar positiva till kunskapshantering och hade en stor vilja att dela kunskap med varandra ochlära sig nya saker. Resultatet visade också att tiden är den faktor som till största del förhindrarett aktivt kunskapsarbete och att det därav borde ligga i organisationens intresse att tillgodosebehovet av tid.Slutsatsen blev att det finns två faktorer som är viktiga för organisationer av denna karaktär.Dessa är företagets ansträngning i form av tid och resurser och de anställdas inställning tillkunskapshantering. Det blev tydligt att dessa två faktorer är beroende av varandra och att detillsammans kan skapa goda förutsättningar för spridning av den tysta kunskapen.

<p>A big part of assets in companies today consists of their employees knowledge and skills. In today’s society knowledge insensitive companies are increasing. The survival of these companies lie in the knowledge of their employees, which make it of great importance that knowledge transfer is managed properly. Knowledge transfer is important since it makes it possible for co-workers to apply old solutions to new problems that arise, using knowledge that already existing within the organization. From a knowledge transfer point of view, using project as an overall structure has both advantages and disadvantages. Since work comprehended in a project is limited in time knowledge and experiences made from a project may not come to use in a future project. Members of a temporary organization do not have a department to return to and there fore no natural way to transfer the knowledge they gained. </p><p>Purpose of this paper is to describe knowledge transfer in project-based organization and barriers for doing so between projects. The study is conducted at two Swedish companies, SABO AB and Struktur Svenska Kontor AB in the service sector using interviews, studies of documents and observations. Our paper contribute to research by describing problems with knowledge transfer in two small project-based service organization using new concepts and cast shed on problems depending by the organisation, members and the character of project within in the organization. </p><p>Key words: </p><p>.</p> / <p>En stor del av tillgångarna hos många av dagens organisationer utgörs av deras medarbetares kunskap och skicklighet. Vi lever i ett samhälle där kunskapsintensiva företag kommer att bli allt fler. I och med att dessa organisationer fortsätter att existera på grund av medarbetarnas kunskap är det av stor vikt att kunskapsöverföring fungerar väl. Kunskapsöverföring är viktig eftersom den möjliggör för medarbetare att använda sig av gamla lösningar på nya problem. Många av dagens företag organiserar sig i projektform, en företeelse som har blivit allt vanligare på senare tid. Att organisera sin verksamhet i projektform kan medföra både för och nackdelar när det gäller kunskapsöverföring. Detta beroende på att de konstellationer som byggs upp under ett projekt upphör när projektet är avslutat. Projektmedlemmar har heller ingen avdelning att återvända till, vilket gör att kunskap och erfarenheter från ett projekt blir svårare att sprida vidare. </p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva kunskapsöverföring i projektbaserade organisationer samt vilka problem de har när det gäller kunskapsöverföringen mellan projekt. Undersökningen grundar sig på intervjuer, dokumentstudier och observationer som har genomförts på SABO AB och Struktur Svenska Kontor AB. Dessa företag är tjänsteproducerade och organiserar sin verksamhet i projektfrom. Vår uppsats bidrar till tidigare forskning genom att beskriva hinder för kunskapsöverföring i två små projektbaserade tjänsteföretag genom att använda nya koncept och belysa problem beroende av organisationen, individen och projektens karaktär inom organisationen. </p>

<p>Det blir allt vanligare att människor byter arbetsgivare flera gånger under sitt yrkesverksamma liv och den gamla synen på anställningen som ett livslångt åtagande håller på att försvinna. Organisationer knyter till sig temporära medarbetare, bland annat till sina olika projekt, för att dessa ska tillföra sådan kompetens som inte finns i den ordinarie organisationen. Detta syns tydligt i statistiken från SCB som visar att andelen temporärt anställda ökar i Sverige och nu är nästan 16 % av arbetskraften.</p><p>Uppsatsen behandlar lärandeprocesser i organisationer med höga E/A-tal, det vill säga organisationer där andelen temporärt anställda överstiger andelen tillsvidareanställda medarbetare. Den inriktar sig på lärandet i och mellan projekt, samt hur huvudorganisationen tar del av lärandet i projekten, när individerna med specialkompetens bara är temporärt anställda.</p><p>Respondentorganisationernas syn på kunskap stannar vid individuell kompetens. De har som strategi att till varje nytt projekt anställa personer med rätt kompetens temporärt. När projektet är avslutat, slutar även de som är anställda för projektet. Om organisationen behöver personer med samma kompetens för andra projekt, återanställs personerna temporärt för att arbeta i dem.</p><p>Studien visar att de undersökta organisationerna har en fungerande lärprocess trots att de inte medvetet strävar efter detta. Inom projekten sker hela tiden ett kunskapsutbyte mellan teammedlemmarna, och mycket utav denna kunskap sprids inom organisationen genom småprat och formella möten. En viktig kunskapskälla är de chefer som fungerar som länk mellan huvudorganisationen och projektgrupperna.</p> / <p>It is getting increasingly common for people to change employer several times during their professional life. The old way to look at employment as a one single lifelong commitment is declining. Organisations are now using more temporary employees, among other things for their different projects, with the intention that these should provide complementary competence to the organisation. This is clearly shown in the statistics from SCB, which illustrates that the share of temporary employees in Sweden increases and at the present represents almost 16 % of the labour force.</p><p>This thesis studies learning processes in organisations with a high E/E-number, which stand for organisations where the share of temporary employees exceeds the share of regular employees. The thesis focus on learning within and between projects, as well as how the main organisation takes part of the learning in the projects, when the individuals with special competence are only temporary employed.</p><p>The respondent organisations view on knowledge stop at individual competence. Their strategy is to employ people with the right competences temporary to each new project, so when the project is closed, the people and the competence leave. If the organisation requires people with the same competence again for other projects, they are temporary re-employed.</p><p>The study shows that the organisations examined do have a functional learning process, although they do not consciously strive for this. Within the projects there is a constant knowledge exchange between the team members, and a lot of this knowledge is spread through out the organisation by small talk and formal meetings. An important source of knowledge is the supervisors which function as a link between the main organisation and the project teams.</p>

A big part of assets in companies today consists of their employees knowledge and skills. In today’s society knowledge insensitive companies are increasing. The survival of these companies lie in the knowledge of their employees, which make it of great importance that knowledge transfer is managed properly. Knowledge transfer is important since it makes it possible for co-workers to apply old solutions to new problems that arise, using knowledge that already existing within the organization. From a knowledge transfer point of view, using project as an overall structure has both advantages and disadvantages. Since work comprehended in a project is limited in time knowledge and experiences made from a project may not come to use in a future project. Members of a temporary organization do not have a department to return to and there fore no natural way to transfer the knowledge they gained. Purpose of this paper is to describe knowledge transfer in project-based organization and barriers for doing so between projects. The study is conducted at two Swedish companies, SABO AB and Struktur Svenska Kontor AB in the service sector using interviews, studies of documents and observations. Our paper contribute to research by describing problems with knowledge transfer in two small project-based service organization using new concepts and cast shed on problems depending by the organisation, members and the character of project within in the organization. Key words: . / En stor del av tillgångarna hos många av dagens organisationer utgörs av deras medarbetares kunskap och skicklighet. Vi lever i ett samhälle där kunskapsintensiva företag kommer att bli allt fler. I och med att dessa organisationer fortsätter att existera på grund av medarbetarnas kunskap är det av stor vikt att kunskapsöverföring fungerar väl. Kunskapsöverföring är viktig eftersom den möjliggör för medarbetare att använda sig av gamla lösningar på nya problem. Många av dagens företag organiserar sig i projektform, en företeelse som har blivit allt vanligare på senare tid. Att organisera sin verksamhet i projektform kan medföra både för och nackdelar när det gäller kunskapsöverföring. Detta beroende på att de konstellationer som byggs upp under ett projekt upphör när projektet är avslutat. Projektmedlemmar har heller ingen avdelning att återvända till, vilket gör att kunskap och erfarenheter från ett projekt blir svårare att sprida vidare. Syftet med uppsatsen är att beskriva kunskapsöverföring i projektbaserade organisationer samt vilka problem de har när det gäller kunskapsöverföringen mellan projekt. Undersökningen grundar sig på intervjuer, dokumentstudier och observationer som har genomförts på SABO AB och Struktur Svenska Kontor AB. Dessa företag är tjänsteproducerade och organiserar sin verksamhet i projektfrom. Vår uppsats bidrar till tidigare forskning genom att beskriva hinder för kunskapsöverföring i två små projektbaserade tjänsteföretag genom att använda nya koncept och belysa problem beroende av organisationen, individen och projektens karaktär inom organisationen.

Det blir allt vanligare att människor byter arbetsgivare flera gånger under sitt yrkesverksamma liv och den gamla synen på anställningen som ett livslångt åtagande håller på att försvinna. Organisationer knyter till sig temporära medarbetare, bland annat till sina olika projekt, för att dessa ska tillföra sådan kompetens som inte finns i den ordinarie organisationen. Detta syns tydligt i statistiken från SCB som visar att andelen temporärt anställda ökar i Sverige och nu är nästan 16 % av arbetskraften. Uppsatsen behandlar lärandeprocesser i organisationer med höga E/A-tal, det vill säga organisationer där andelen temporärt anställda överstiger andelen tillsvidareanställda medarbetare. Den inriktar sig på lärandet i och mellan projekt, samt hur huvudorganisationen tar del av lärandet i projekten, när individerna med specialkompetens bara är temporärt anställda. Respondentorganisationernas syn på kunskap stannar vid individuell kompetens. De har som strategi att till varje nytt projekt anställa personer med rätt kompetens temporärt. När projektet är avslutat, slutar även de som är anställda för projektet. Om organisationen behöver personer med samma kompetens för andra projekt, återanställs personerna temporärt för att arbeta i dem. Studien visar att de undersökta organisationerna har en fungerande lärprocess trots att de inte medvetet strävar efter detta. Inom projekten sker hela tiden ett kunskapsutbyte mellan teammedlemmarna, och mycket utav denna kunskap sprids inom organisationen genom småprat och formella möten. En viktig kunskapskälla är de chefer som fungerar som länk mellan huvudorganisationen och projektgrupperna. / It is getting increasingly common for people to change employer several times during their professional life. The old way to look at employment as a one single lifelong commitment is declining. Organisations are now using more temporary employees, among other things for their different projects, with the intention that these should provide complementary competence to the organisation. This is clearly shown in the statistics from SCB, which illustrates that the share of temporary employees in Sweden increases and at the present represents almost 16 % of the labour force. This thesis studies learning processes in organisations with a high E/E-number, which stand for organisations where the share of temporary employees exceeds the share of regular employees. The thesis focus on learning within and between projects, as well as how the main organisation takes part of the learning in the projects, when the individuals with special competence are only temporary employed. The respondent organisations view on knowledge stop at individual competence. Their strategy is to employ people with the right competences temporary to each new project, so when the project is closed, the people and the competence leave. If the organisation requires people with the same competence again for other projects, they are temporary re-employed. The study shows that the organisations examined do have a functional learning process, although they do not consciously strive for this. Within the projects there is a constant knowledge exchange between the team members, and a lot of this knowledge is spread through out the organisation by small talk and formal meetings. An important source of knowledge is the supervisors which function as a link between the main organisation and the project teams.

Samverkan har internationellt uppmärksammats som en lösning på de utmaningar byggindustrin möter. Utmaningar har tidigare belysts som komplexa processer och idag finns en utveckling där projekten är både större och mer komplicerade, vilket kräver en bättre koordinering av resurser. Det har också visats att projektbaserade organisationer har svårt att hantera och överföra kunskap mellan projekt och inom entreprenadorganisationen. Samverkanskonceptet strävar att kombinera aktörers resurser och kunskaper i tidiga skeden av projekt. Detta för att bättre hantera komplexitet, samtidigt som samarbetet leder till bättre affärsrelationer och minskade konflikter mellan projektets olika aktörer. Sedan 2017 har ledningssystem, modeller och kontrakts mallar för samverkan lanserats och anpassats för svenska byggindustrin. Målet med dessa är att främja användandet av samverkan och skapa en enhetlig bild av konceptet i branschen. Denna masteruppsats syfte är att förbättra förutsättningar för entreprenadorganisationers arbete med kunskapsåterföring i och mellan samverkansprojekt. Masteruppsatsen studerar hur utvecklingen och arbetet med samverkansprojekt sker i entreprenadorganisationer och fokuserar på deras erfarenheter, förutsättningar, definitioner av samverkan samt samverkansprojektens roll i deras affärsplaner. Vidare undersöks vilka strukturer och mekanismer för lärande som existerar i entreprenadorganisationer och hur dessa kan bidra till utveckling av samverkansprojekt. Resultatet i studien är baserad på en kvalitativ studie där 15 respondenter intervjuades. Studien visade att de två affärsområdena har strategiskt satsat på samverkan. Trots att samverkan har blivit en stor del av entreprenadorganisationers verksamhet återstår utmaningar vid implementering av samverkan då branschen har olika erfarenhet och förståelse för att driva projekt i samverkan. Dock står det klart att samverkans projekt är en värdefull del av entreprenadorganisationens affärsplaner. Därför strävar entreprenadorganisationer till att upprätta strukturer för kunskapsåterföring i och mellan samverkansprojekt, bland annat genom nätverk, forum för kunskapsutbyte, studiebesök och strategisk samverkan. Trots att strukturer för kunskapsdelning existerar är det svårt att formalisera kunskap och erfarenheter från individer. Studien påvisar att den mest värdefulla kunskapen finns hos individen och att det är individer som i hög gradbidrar till utveckling och förbättring i samverkansprojekt. Därför måste organisationer försöka skapa en god samarbetskultur så att strukturer för kunskapsåterföring och kunskapsdelning fyller sin funktion och motiverar individerna att dela med sig av tidigare erfarenhet och kunskap och kan därmed förbättra och utveckla organisationens samverkansprojekt. / Partnering has internationally been acknowledged as a solution to the challenges that the construction industry faces. The challenges have previously been illustrated as complex processes and a development where projects have become larger and more complicated, which requires efficient coordination or resources. Furthermore, it has been proven that project-based organisations face challenges in managing and sharing knowledge between projects and within the contractor organisation. Partnering as a concept aims to combine stakeholders’ resources and knowledge in early phases of projects to better manage the complexity, in addition this collaboration improves business relations and reduces conflicts between project stakeholders. Since 2017 partnering models, management systems and contract templates have been launched and adapted to the Swedish construction industry, with the purpose to promote the use of partnering and create a common view of the concept within the industry. This Master Thesis aims to improve the prerequisites for contractor organisations work with knowledge feedback in and between partnering projects. The Master Thesis studies the development and work in partnering projects in contractor organisations and focuses on their experience, prerequisites, definitions of partnering and partnering projects role in their business plans. Furthermore, the existing structures and mechanisms for learning in contractor organisations are explored, along with how they can contribute to the development of partnering projects. The result of the study is based on a qualitative study where 15 respondents were interviewed. The study showed that the two business areas have strategically invested in partnering. Although partnering has become a large part of operations in contractor organisations, challenges remain upon implementation of partnering due to differences in experience and understanding of managing partnering projects within the industry. However, it is clear that partnering projects have a valuable role in contractor organisations business plans. Therefore, contractor organisations strive to establish structures for knowledge feedback within and between partnering projects through, amongst other things, networks, knowledge feedback forums, study visits and strategic partnering. Although structures for sharing knowledge exist, it is challenging to formalise individuals' knowledge and experience. This study demonstrates that the most valuable knowledge lies within the individual and that it is the individuals who contribute to the development and improvement in partnering projects. Therefore, organisations should aim to create a good collaboration culture so that the structures for knowledge feedback and sharing fulfil their purpose and motivate individuals to share their past experience and knowledge and therefore improve and develop partnering projects in contractor organisations.

Utifrån dagens litteratur kring projektbaserade organisationer (PBO) kan tre problem identifieras: 1) motsägande resultat gällande om organisationsformen PBO främjar innovation, 2) överdrivet fokus på teknisk innovation i dessa sammanhang samt 3) bristfällig systematik i dessa typer av studier. Av denna anledning har vi genomfört en kvantitativ studie för att bidra med mer systematik i debatten kring PBO och innovation. Vi valde också att studera en annan typ av innovation i PBO-sammanhang, nämligen managementinnovation (MI). Studien syftar till att identifiera om det föreligger ett samband mellan MI och organisationsfaktorerna centralisering, samarbete och kommunikation, överkapacitet samt formalisering. Utöver detta skall studien identifiera om det föreligger något samband mellan den formella organisationsstrukturen PBO och MI, samt om sambanden mellan organisationsfaktorerna och MI är starkare eller svagare i en PBO-kontext. Studien genomfördes i Sverige med hjälp av en enkätundersökning. Urvalet uppgick till 500 företag vilka blev identifierade genom ett slumpmässigt stratifierat urval. Svarsfrekvensen uppgick till 192 företag vars svar sedan analyserades i statistikprogrammet SPSS genom regressionsanalyser. Slutsatsen av studien blev att vi på en femprocentig signifikansnivå bekräftade en av femton hypoteser, nämligen H8c. Hypotesen beskriver att sambandet mellan personalöverkapacitet och MI är starkare i en PBO än i andra organisationstyper. Utöver detta kunde vi bekräfta hypotes 9b på en tioprocentig signifikansnivå. Denna hypotes behandlade formalisering 2 och innebar att sambandet mellan formalisering 2 och MI är starkare i andra organisationstyper än i en PBO. Med detta sagt positionerar sig denna studie bland författarna som hävdar att det inte föreligger något samband mellan PBO och innovation. / We were able to identify three problems from today’s literature about project-based organizations: 1) conflicting results about whether PBOs further innovation or not, 2) excessive focus on technical innovation in this context, and 3) insufficient systematics in these kinds of studies. For that reason, we have carried through a quantitative study to contribute with more systematics in the debate about PBO and innovation. We also chose to study a different kind of innovation in the PBO context, namely Management Innovation (MI) This study aims to identify if there exist a correlation between MI and the organizational factors centralization, teamwork and communication, slack of resources and formalization. Beyond this the study aims to identify if there exist a correlation between the formal organizational structure PBO and MI, and if the connection between the organizational factors and MI is stronger or weaker in a PBO context.  A survey was carried out in Sweden. 500 companies were asked to participate and they were all selected through a random stratified sampling. The response rate was 192 and the information from the questionnaires was then analysed in the statistical software SPSS through regression analysis. With a significance level of five percent this study confirms one out of fifteen hypotheses. The confirmed hypothesis was H8c which states that the connection between personnel slack and MI is stronger in a PBO than other kinds of organizational structures. We also confirmed hypothesis 9b on a significance level of ten percent. H9b states that the connection between formalization 2 and MI is weaker in PBO than other kinds of organizations. Consequently, this study position itself alongside authors and studies that claim that it doesn’t exist a correlation between PBO and innovation.