No description available.

I takt med att arbetet på den svenska arbetsmarknaden genomgått en rad förändringar det senaste århundradet har bland annat lågkvalificerade arbeten försvunnit till förmån för mer kvalificerade. Några typiska kännetecken för dagens arbetsmarknad är en högre grad av flexibilitet, tidsbegränsade anställningar och ett allt mer gränslöst arbete. Ett av flera nya managementkoncept som vuxit fram är Lean management, vilket handlar om att effektivisera genom att eliminera icke värdeskapande tid och arbeta utifrån kundens efterfrågan. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader i hur individer i två olika yrkesgrupper inom en och samma organisation, som arbetar utifrån Lean management, beskriver flexibilitet och bundenhet samt hur de förhåller sig till gränsdragningen mellan arbete och privatliv. Den tidigare forskningen på området visar att flexibiliteten upplevs bero på vilken kontext man befinner sig i. Flexibiliteten i sin tur påverkar hur gränsdragningen mellan arbetstid och fritid ter sig. Samtidigt som det upplevs fördelaktigt med en flexibel arbetssituation visar studier att baksidan kan vara upplevd stress och självexploatering. Gränsdragningen mellan de två sfärerna tycks idag bli allt mer komplex och det blir svårare att skilja mellan arbetstid och fritid. Tematiska semistrukturerade intervjuer ligger som grund för denna kvalitativa studie gjord på ett stort svenskt industriföretag i två olika grupper varav en representerar kunskapsarbete och den andra ett traditionellt produktionsarbete. Resultaten visar en skillnad i upplevd bundenhet respektive flexibilitet i arbetet beroende på vilken yrkesgrupp respondenterna tillhör. Vidare visar resultaten att Lean management genom standardisering och strukturering av arbetet har en skild effekt på de två yrkesgrupperna. Då managementkonceptet Lean tycks likna den traditionella organisationsformen som återfinns inom Taylorismen vore vidare forskning om likheter och skillnader mellan de två intressant.

No description available.

Stora delar av dagens arbetsmarknad utgörs av funktionellt flexibla arbeten, där arbetstagaren själv styr, kontrollerar och ansvarar för sitt arbete i två aspekter; arbetstid- och rum, samt arbetsutförande. Studien syftar till att få ökad förståelse av hur individer upplever och förhåller sig till denna typ av flexibilitet. För att besvara de inneboende frågorna i studiens syfte genomfördes en kvalitativ studie baserad på intervjuer med åtta fastighetsmäklare. Det empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av meningskoncentrering- och kategorisering. Resultaten visar att samtliga informanter uppfattar möjligheten att utnyttja flexibilitetens fördelar som positivt. Hur de sedan upplever och förhåller sig till det skiljer sig ibland från denna uppfattning beroende på arbetsförhållanden, personliga egenskaper samt individuella preferenser och livsbalans. Nyckelord: fastighetsmäklare, flexibelt arbete, kontroll, gränsdragning och livsform. / Much of today's labour market consists of functional flexible jobs, where the workers themselves reign, control and answer for their work in two aspects: work time- and place, and job execution. The study aims to gain greater understanding of how individuals perceive and relate to this type of flexibility. In order to answer the questions within the purpose of the study was a qualitative study made based on interviews with eight real estate agents. The empirical data were analyzed with the help of concentration- and categorization of sentences. The results show that all respondents consider the possibility of using benefits of flexibility as positive. However, how they perceive and relate to their work can sometimes differ depending on work conditions, personal characteristics and individual preferences and life balance. Keywords: real estate agent, flexible work, control, contiguousness and life form.

Tidigare forskning belyser vikten av att lärare sätter en gräns mellan arbetsliv och privatliv för att orka. Syftet med denna uppsats är att klargöra hur lärare upplever denna gränsdragning. Den belyser även gränsdragningen mellan det privata och det offentliga i en lärares vardag. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och den bygger på sex intervjuer av gymnasielärare i olika kärn- och karaktärsämnen. Huvudfrågorna i undersökningen är: Hur upplever lärare gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv? Hur upplever lärare gränsdragningen mellan det privata och det offentliga? Går det att sätta en tydlig gräns eller upplevs läraryrket som en livssituation? Påverkar gränsdragningen lärarens arbetssituation på något vis? Resultatet visar att lärare har svårt att definiera gränsdragningen och att den är högst personlig, de ser och hanterar gränsdragningen på olika sätt. Resultatet indikerar dock att erfarenhet har en viss betydelse i hur problematisk gränsdragningen upplevs. Utifrån resultatet efterlyser vi ett mer aktivt arbete från skolorna vad gäller lärares arbetsbeskrivning för att förenkla gränsdragningen samt få denna fråga att bli en kollektiv insats istället för personlig.

No description available.

Flexibiliteten i dagens arbetsliv bidrar till att en individs livsdomäner allt mer träder in i varandra, till stor del genom informations- och kommunikationsteknologin och sociala medier. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det finns ett samband mellan användningen av sociala medier på arbetet och skattad stressnivå hos arbetande individer. En elektronisk enkät innehållande bakgrundsvariabler, egenkonstruerade frågor kring sociala medier samt Perceived Stress Scale mailades ut till 111 deltagare, varav 93 personer besvarade den. Bland bakgrundsvariablerna återfanns inte några samband mellan varken skattad stressnivå eller användningen av sociala medier. Analys med korstabell och χ2-test visade på ett signifikant samband mellan skattad stressnivå och användning av sociala medier. Ett signifikant positivt samband hittades mellan skattad stressnivå och antal minuter per arbetsdag som ägnas åt att använda sociala medier (r = ,239, p < ,05). Sociala medier kan därmed fungera både som hjälpmedel för en individ när denna försöker balansera gränserna mellan sina livsdomäner, men även försvårande när användningen tar upp för mycket tid.

<p>Tidigare forskning belyser vikten av att lärare sätter en gräns mellan arbetsliv och privatliv för att orka. Syftet med denna uppsats är att klargöra hur lärare upplever denna gränsdragning. Den belyser även gränsdragningen mellan det privata och det offentliga i en lärares vardag. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och den bygger på sex intervjuer av gymnasielärare i olika kärn- och karaktärsämnen. Huvudfrågorna i undersökningen är: Hur upplever lärare gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv? Hur upplever lärare gränsdragningen mellan det privata och det offentliga? Går det att sätta en tydlig gräns eller upplevs läraryrket som en livssituation? Påverkar gränsdragningen lärarens arbetssituation på något vis? Resultatet visar att lärare har svårt att definiera gränsdragningen och att den är högst personlig, de ser och hanterar gränsdragningen på olika sätt. Resultatet indikerar dock att erfarenhet har en viss betydelse i hur problematisk gränsdragningen upplevs. Utifrån resultatet efterlyser vi ett mer aktivt arbete från skolorna vad gäller lärares arbetsbeskrivning för att förenkla gränsdragningen samt få denna fråga att bli en kollektiv insats istället för personlig.</p>

<p>Växjö kommun ingick år 1998-2000 i ett projekt för att tydliggöra roller och gränsdragningar mellan frivilligorganisationer och kommunen. Detta utmynnade i ett kommunfullmäktige-beslut om att inrätta en frivilligcentral som blev en Volontärbyrå 2006. Det övergripande syftet med vår uppsats är att analysera olika aktörers syn på roller och gränsdragningar mellan frivilliga insatser och offentlig verksamhet. Våra frågeställningar handlar om hur olika aktörer nu uppfattar frivilligorganisationernas roller i förhållande till kommunen och hur gräns-dragningen hanteras.</p><p>Vi har gjort en kvalitativ hermeneutisk studie med abduktiv ansats eftersom vi utgår från empiriska data men samtidigt tolkar och analyserar utifrån teori och tidigare forskning om frivilligorganisationers roller och gränsdragning. Vi utgår från Erik Blennbergers roll-kategorisering: avantgarde, komplement, alternativ och ersättare. De aktörer som vi studerar är företrädare för frivilligorganisationer, brukarorganisationer, fackförbund, politiker och tjänstemän i Växjö kommun. Fokus är på verksamhet kring äldre och personer med psykiska funktionshinder. Resultatet visar att frivilligorganisationer riskerar att gå från att vara en röst till att utföra service, särskilt när samhällsekonomin är dålig. Frivillig-organisationernas roll som komplement och icke-offentliga alternativ är de flesta av våra intervjupersoner överens om. Ingen av de olika aktörerna vill se frivilligorganisationerna som ersättare men det är en svår gränsdragning där det krävs en ständig dialog.</p>

Studien syftade till att undersöka hur arbetstagare hanterar balansen mellan arbetsliv och privatliv samt hur deras gränsdragning sker. Med arbetstagare genomfördes semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att den gränsdragning som fungerade bäst är att ha tydlig gräns mellan arbetsliv och privatliv. Flextid i form av att styra sin arbetstid och stöd från arbetsgivare och familj var faktorer som bidrog mest till att arbetstagarna kunde nå balans. Faktorer som hindrade balansen mest var arbetsbelastning, tillgänglighet utanför arbetstid och tid. Resultatet analyserades sedan utifrån en modell om work-life balance och en teori om gränsdragning. Därefter följer en diskussion kring resultatet utifrån studiens bakgrund, teori, tidigare forskning och egna slutsatser. I slutsatsen belystes vikten av att organisationer och arbetstagare behöver bli medvetna om vad de kan göra för att skapa förutsättningar för god balans, för att arbetstagarna ska kunna utvecklas.