Det senaste århundradet har konsumtionen växt och det handlas mer än vad människan behöver för sina grundläggande behov. Då det finns fler företag som erbjuder samma sorts varor och tjänster leder detta till att det är många som konkurrerar om samma kunder. Det är då viktigt att som butik kunna erbjuda något utöver det vanliga för att bli mer konkurrenskraftig. Ett sätt kan vara att erbjuda kunden en god personlig service som enligt många marknadsförare kommer att bli ett mer betydelsefullt konkurrensmedel i framtiden. Grunden till bra personlig service är att säljaren sätter kunden i fokus och utgår ifrån dennes önskemål och behov.   Syftet med uppsatsen var att finna svar på vår problemformulering som är hur stor påverkan den personliga servicen har på kunden, vidare om det leder till en långvarig kundrelation.  Med denna uppsats vill vi att butikspersonal ska få en ökad förståelse för vad kunden efterfrågar gällande personlig service, vilket även kan stärka butikens ställning gentemot konkurrenter. Undersökningen är baserad på den kvalitativa undersökningsmetoden då vi ville få nyanserad information och sätta få begränsningar på de svar som respondenterna skulle ge oss. Undersökningen gjordes i tre möbelvaruhus där vi intervjuade respondenter. Vi intervjuade även en säljare i respektive butik som hade ett stort intresse för personlig service.   Slutligen med denna uppsats har vi kunnat konstatera att personlig service påverkar kunden i stor utsträckning och säljarna i en butik har stor inverkan på om kunden återkommer till butiken. En kund vill känna sig välkommen och bli trevligt bemött. Då säljaren är butikens ansikte utåt är det av största betydelse att denne då kan erbjuda kunden en bra personlig service. Uppfylls detta leder det till fler långvariga kundrelationer för butiken.

<p>Det senaste århundradet har konsumtionen växt och det handlas mer än vad människan behöver för sina grundläggande behov. Då det finns fler företag som erbjuder samma sorts varor och tjänster leder detta till att det är många som konkurrerar om samma kunder. Det är då viktigt att som butik kunna erbjuda något utöver det vanliga för att bli mer konkurrenskraftig. Ett sätt kan vara att erbjuda kunden en god personlig service som enligt många marknadsförare kommer att bli ett mer betydelsefullt konkurrensmedel i framtiden. Grunden till bra personlig service är att säljaren sätter kunden i fokus och utgår ifrån dennes önskemål och behov.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen var att finna svar på vår problemformulering som är hur stor påverkan den personliga servicen har på kunden, vidare om det leder till en långvarig kundrelation.  Med denna uppsats vill vi att butikspersonal ska få en ökad förståelse för vad kunden efterfrågar gällande personlig service, vilket även kan stärka butikens ställning gentemot konkurrenter. Undersökningen är baserad på den kvalitativa undersökningsmetoden då vi ville få nyanserad information och sätta få begränsningar på de svar som respondenterna skulle ge oss. Undersökningen gjordes i tre möbelvaruhus där vi intervjuade respondenter. Vi intervjuade även en säljare i respektive butik som hade ett stort intresse för personlig service.</p><p> </p><p>Slutligen med denna uppsats har vi kunnat konstatera att personlig service påverkar kunden i stor utsträckning och säljarna i en butik har stor inverkan på om kunden återkommer till butiken. En kund vill känna sig välkommen och bli trevligt bemött. Då säljaren är butikens ansikte utåt är det av största betydelse att denne då kan erbjuda kunden en bra personlig service. Uppfylls detta leder det till fler långvariga kundrelationer för butiken.</p>

No description available.

No description available.

Personlig assistans är ett ständigt växande behov hos funktionsnedsatta personer. Hur man som assistansberättigad resonerar när man väljer assistansanordnare var syftet med denna undersökning. För att försöka finna svar på denna fråga undersöktes en kommun i Sverige. Som undersökningsmetod valdes ostrukturerad intervju med totalt fyra assistansberättigade, varav två har kommunal anordnare och två har privat anordnare. Slutsatsen som drogs av undersökningen var att kommunen är till för personalen och att de privata anordnarna är till för de assistansberättigade.

Denne oppgaven handler om brukerstyrt personlig assistanse (BPA). BPA- ordningen har tre samhandlingsaktører: arbeidsleder, assistent og arbeidsgiver. Denne studiens fokus er arbeidslederrollen. Formålet med studien var å belyse ulike aspekt av betydning for å fungere i rollen som arbeidsleder for eget tjenestetilbud, hvor opplæring og oppfølging av arbeidsleder var sentralt. Det fokuseres på hva som kan fremme arbeidslederens mulighet for å fungere i rollen ut ifra samhandlingen med assistenter og arbeidsgiver. Studien hadde et kvalitativt design, og datamaterialet ble innhentet ved kvalitative intervju som ble analysert med inspirasjon fra hermeneutisk fenomenologi. For å belyse problemstillingene fra de ulike samhandlingsaktørenes ståsteder, besto utvalget av åtte arbeidsledere, fire assistenter og fire ansatte i arbeidsgiverorganisasjoner. Studien indikerer at det å fungere i rollen som arbeidsleder avhenger av flere faktorer tilknyttet de tre samhandlingsaktørene arbeidsleder- assistent- arbeidsgiver: Arbeidslederens personlige egenskaper, selvbestemmelse og brukerstyring synes å ha betydning. Arbeidsleder må på sin side kunne beherske oppgavene med å lede assistenter for å ivareta brukerstyring og arbeidsvilkår for assistenter. Skillet mellom formelle roller og vennskap kan være en utfordrende balansegang mellom arbeidsleder og assistentene. Assistentens tillit til arbeidsleder kan svekkes dersom arbeidsleder ikke styrer ordningen, noe som kan bidra til at assistenten i større grad overtar organiseringen av tjenesten, som kan redusere brukerstyringen. Arbeidsgivers kunnskap og holdning om BPA, samt tillit og samarbeid med arbeidsleder synes å påvirke graden av brukerstyring hos arbeidslederen. Opplæring og veiledning synes å ha betydning for å sikre arbeidslederens brukerstyring og ledelse. For å sikre brukerstyring og valgfrihet kan det synes best med individuelt tilpasset opplæring og veiledning. Studien indikerer at behovet for opplæring varierer med arbeidsleders tidligere erfaringer i livet og i arbeid, tro på seg selv og i arbeidslederrollen, samt BPA- ordningens størrelse (antall timer og assistenter). Samtidig indikerer studien at et fast opplæringsprogram kan ha betydning for å sikre generelle sider ved BPA- ordingen. Likemannsperspektivet i opplæringen erfares som mindre viktig for arbeidsledere, RO og kommune enn for Uloba. Det er varierende erfaringer om hvorvidt det er nødvendig at arbeidsleder står for opplæringen av assistenter selv, med hensyn til å sikre brukerstyring. Studien synliggjør flere spørsmål som egner seg for videre diskusjon, særlig hvorvidt man bør gå mot en todeling av ordningen eller fortsette innenfor dagens rammer. Det er blant annet spørsmål om BPA bør være en velferdstjeneste med krav om innsyn fra forvaltningen, eller om privatisering er svaret på økt selvbestemmelse og valgfrihet hos brukerne. Det er også spørsmål om det skal stilles krav til egnethet hos personer som skal være arbeidsledere, og i så fall: hvilke? Denne studien trekker opp spørsmål knyttet til arbeidslederrollens ansvar med å ivareta egen selvbestemmelse samtidig med assistentenes interesser, hvilket kan ha betydning for hvilke arbeidsgivere som vinner frem i anbud eller ved brukervalg. Generell eller individuelt tilpasset opplæring gir også ulike implikasjoner. Denne studien løfter frem noen erfaringer som kan brukes dersom BPA- ordningen skal vurderes og rettighetsfestes med nye rammevilkår. Videre viser studien at det er behov for evalueringer av brukertilfredshet, kvalitetssikring av tjenestetilbudet samt felles rammer for assistentopplæring. Arbeidslederens og assistentenes vilkår innenfor de ulike arbeidsgivermodeller bør også evalueres videre. Kvalitative studier som denne kan ha overføringsverdi, men det er behov for kvantitative studier som i tillegg kan gi økt generaliserbarhet dersom BPA- ordningen skal endres. Her bør dessuten kjønnsperspektivet inngå, samt fokus på inkludering av arbeidsledere med ulike størrelser av BPA- ordninger. Nye studier kan belyse betydningen av selvbestemmelse og samarbeid og behov for opplæring mellom assistenter og arbeidsledere i større og mindre BPA- ordninger. Denne studien kan brukes som utgangspunkt for evalueringsforskning av velferdstjenester hvor brukerstyring er sentral, samt i studier av lederskap.

I denna uppsats får läsaren ta del av en studie som behandlat personlig försäljning i livsmedelsbranschen. Livsmedelsbranschen är en bransch som uppsatsförfattarna har identifierat att den befinner sig i en allt mer konkurrensutsatt situation. Lågprisföretag etablerar sig på den svenska marknaden och det blir bara enklare för kunder idag att genom ett knapptryck beställa hem mat via Internet. Varför ska då kunder handla i de redan etablerade livsmedelsbutikerna? Ett för branschen nytt, potentiellt konkurrensmedel har identifierats i form av personlig försäljning. Ett arbetssätt som författarna hittat framgångsrika praktiska exempel på från andra branscher.   Forskningen om personlig försäljning sträcker sig långt tillbaka men det är först under de senaste 10-15 åren forskare börjat förstå vad personlig försäljning kan skapa. Att försäljningen kan öka och att kunder köper mer visar en del studier på. Samtidigt har Konsumentverket under 2014 kommit ut med en rapport om hur påverkningsbar en konsument i butik faktiskt är och att service blir ett allt viktigare konkurrensmedel. Författarna av denna studie har däremot inte funnit någon tidigare forskning om personlig försäljning inom livsmedelsbranschen varför ämnet blir intressant att studera.   Genom att utgå ifrån problemformuleringen ”Vilka effekter har införandet av personlig försäljning på en livsmedelsbutik i Sverige?” har uppsatsförfattarna undersökt forskningsområdet personlig försäljning i livsmedelsbranschen. Författarna har använt en livsmedelsbutik som studieobjekt och utbildat personal inom personlig försäljning för att undersöka potentiella effekter av det nya arbetssättet. Under en veckas tid har de mätt försäljningssiffror, agerat observatörer och intervjuat personalen för att sedan jämföra resultatet med tidigare veckor.   Resultatet från studien tyder på att personalen i en livsmedelsbutik trivs med att arbeta med personlig försäljning och vissa ser det till och med som en självklarhet, eftersom både de själva och kunderna, enligt resultatet blir nöjda av arbetssättet. Resultatet tyder även på att kunderna i livsmedelsbutiken, under vissa dagar förefaller speciellt mottagliga för detta sätt att arbeta med försäljning. Resultatet från studien har gjort författarna mer nyfikna på ämnesområdet och föreslår därför vidare forskning inom ämnet. Eftersom studien är utförd ur ett företagsperspektiv har inte kundnöjdheten i denna studie mätts vilket således öppnar för vidare forskning ur ett kundperspektiv och för att ta reda på om kundnöjdheten påverkas av detta sätt att arbeta. Resultatet från denna studie öppnar även för vidare forskning ur ett medarbetarperspektiv där författarna föreslår att undersöka om medarbetarnöjdheten och om motivationen hos medarbetare i en livsmedelsbutik kan påverkas av detta arbetssätt.

Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet måste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrån ett kvalitativt arbetssätt. Syftet med studien är att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet är aktuella än idag. För att vi ska kunna göra detta har vi använt oss av nyhets- och debattartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt två videoklipp från Sveriges Television, innehållande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frågeställningar vi använder oss av i studien riktar sig mot att hjälpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan användas idag och dessa är följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhälle? På vilket sätt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen? Vår teoretiska utgångspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt. Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi använder oss av i studien som är: Skydd, personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults begrepp som han använder i sin maktteori som är följande: Disciplinär makt, foglighet, och institutioner. I artiklarna hävdar förespråkarna å sin sida att FRA och FRA-lagen och den övervakning som myndigheten utför är positivt och nödvändigt i och med att dem finns till för att skydda de svenska medborgarna medan kritiker mot FRA och lagen hävdar att lagen och FRA:s arbetssätt kränker dem svenska medborgarnas personliga integritet. Dessa argument och teman har vi sedan kunnat ställa i relation till de begrepp som Foucault använder i sin teori och utifrån det diskutera och dra slutsatser.

I takt med att internet fått en allt mer självklar ställning i dagens samhälle uppkommer debatter om personlig integritet med jämna mellanrum. I rampljuset står ofta hur sociala medier belyser och behandlar användares integritet i den digitala miljön. Den här uppsatsen har undersökt hur personlig integritet konstrueras i användarvillkoren till tre av de största sociala medierna: Facebook, Twitter och Youtube. Kontexten i vilken studien tar avstamp är hämtad ur Giddens resonemang om ett senmodernt samhälle. Utifrån flera teoretikers definitioner av personlig integritet skapade vi en integritetsmodell med vilken begreppet operationaliserades. Kritisk diskursanalytisk metod och analysverktygen modalitet och transivitet har använts för att analysera texterna. Vi har även lagt stor vikt vid specifika ordval i användarvillkoren. Slutsatsen är att personlig integritet inte syns explicit i villkoren, utan istället genomsyras i hur organisationerna behandlar användarnas personuppgifter och personliga innehåll. Genom användarvillkoren positionerar sig organisationerna som olika roller, ibland som auktoritär figur och ibland som jämlik vän. Undersökningen visar hur personlig integritet i användarvillkoren även fokuserar på rättigheterna och ansvaret för webbplatsens innehåll. I texterna behåller användarna ansvaret för innehållet medan de skriver under på att organisationen får rättigheterna att använda innehållet. Gällande användarnas säkerhet är villkoren skrivna som att det är andra användares beteenden som kan vara integritetskränkande, medan organisationens handlande inte kan vara det.

Our everyday lives are getting more and more connected with the web, and with that emerges the so called Internet of Things paradigm. The main objective of digitalizing the physical environment is to streamline everyday tasks whether it is on an individual basis or on an industrial basis. The purpose of this study is to examine the security and privacy issues related to the Internet of Things and the challenges the industry faces when developing IoT-solutions. We carried out interviews with four respondents whom all were active in the IoT-industry. The result of our study shows that the ubiquitous nature of technology put more at stake, resulting in the industry having to responsibly handle security and privacy related issues in a different way than before. Also, because of the Internet of Things still being in such an early developmental stage, there are standardization issues at hand that complicates the development of IoT-solutions.