Gaming är ett nytt område inom skatterätten som omfattar spelande av datorspel live via streamingtjänster, exempelvis Twitch.tv. På grund av de livestreamade spelen kan de personer som spelar få inkomst från donationer som är frivilligt skänkta av tittare. Donationer har varit föremål för prövning utifrån gåvobegreppet i ett förhandsavgörande från SRN, där donationer ansågs skattepliktiga i och med att de utgör s.k. remuneratoriska gåvor. Utöver frågan om donationer verkligen är att anse som en skattepliktig inkomst utifrån såväl civilrätten som skatterätten kan det ifrågasättas om samtliga donationer är skattepliktiga eller om donationernas skatteplikt är knuten till en viss beloppsgräns.   Eftersom gaming utförs av olika typer av spelare, vissa som spelar för nöje och andra som spelar för att livnära sig på de inkomster som kommer in, kan det även vara av vikt att ifrågasätta när gaming anses utföras som en hobbyverksamhet och när det anses bedrivas som en näringsverksamhet. Beroende på vilken typ av verksamhet som anses utgöras varierar beskattningen för personen som driver verksamheten. Det vill säga om verksamheten ska beskattas som en hobbyverksamhet och därav beskattas progressivt i inkomstslaget tjänst eller med en bolagsskatt i inkomstslaget näringsverksamhet. En bedömning måste göras i de tre näringsrekvisiten yrkesmässighet, självständighet och vinstsyfte. Det rekvisit som är svårt att fastställa vid gränsdragningen mellan inkomstslagen är just vinstsyftet. Utifrån den praxis som prövats angående rekvisiten skulle gaming kunna uppfylla en yrkesmässighet om livestreamen riktar sig till allmänheten. Självständighetsrekvisitet torde anses uppfyllt eftersom förhållandet till Twitch inte anses som en anställning. Vinstsyftet kan däremot vara svårare att fastställa, men skulle kunna uppfyllas om spelaren enbart har gamingen som inkomstkälla.   Sammanfattningsvis kan konstateras att donationerna som skänks inom gaming är skattepliktig inkomst på grund av dess karaktär som remuneratoriska gåvor, samt att gränsdragningen inte kan fastställas mellan inkomstslagen på grund av att det finns för lite praxis för området gaming. Ämnet behöver bli mer prövat av domstol för att kunna fastställa några säkra slutsatser.

Yttrandefriheten skyddar rätten till ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. Utgångspunkten är att även näringsidkare har yttrandefrihet. Näringsidkare omfattas emellertid även av marknadsföringslagar som begränsar deras yttrande­frihet. En gränsdragning behöver därför göras mellan näringsidkares skyddsvärda yttranden och de yttranden som omfattas av marknadsföringslagarna. Det är denna gräns­dragning som undersöks i uppsatsen.   Yttrandefriheten skyddas i första hand av TF och YGL. Yttranden som inte uppfyller formkraven i TF eller YGL, exempelvis yttranden på sociala medier, omfattas av yttrandefriheten i 2:1 RF. Gränsdragningen mellan yttrandefrihet och marknadsföring är emellertid densamma oavsett om yttrandet sker i medium som omfattas av TF, YGL eller RF. Yttranden omfattas av marknadsföringslagarna om de är av utpräglat kommersiell natur. Ett yttrande är av utpräglat kommersiell natur om det vidtas i kommersiell verksamhet, har ett kommersiellt syfte och har rent kommersiella förhållanden till föremål. Näringsidkare vidtar alltid yttranden i kommersiell verksamhet. Bedömningen av om yttrandet har ett kommersiellt syfte tar till stor del sikte på om näringsidkarens produkt pekas ut i yttrandet. Det är även av intresse om yttrandet resulterat i en efterföljande debatt, då detta kan tyda på att yttrandet är opinionsbildande. Slutligen är frågan om vad som har rent kommersiella förhållanden till föremål främst relevant när näringsidkare talar illa om konkurrenter utan att nämna den egna näringsverksamheten eller tjänster som tillhandahålls i denna.   Uppsatsen landar i slutsatsen att bedömningen av yttranden alltid kommer innehålla ett skönsmässigt moment, men att rättsläget ändå framstår som någorlunda klarlagt. De mindre oklarheter som ändå kvarstår som exempelvis hur tydligt en vara måste pekas ut i en framställning för att den ska ha ett kommersiellt syfte, kan inte klargöras ytterligare genom förtydligande domstolspraxis. Frågorna måste besvaras genom en bedömning i det enskilda fallet.

Sammanfattning Titel: Alltid tillgänglig?” En kvalitativ studie om hur tjänstemän i fastighetsbolag upplever tillgänglighet i arbetslivet.” Författare: Camilla Andreasson och Emma SöderholmHandledare: P-O Börnfelt Högskolan i Halmstad VT 17 Syfte Studiens syfte är att undersöka tillgänglighet och förväntningar på tillgänglighet för arbete på och utanför arbetsplatsen bland tjänstemän i fastighetsbolag. Frågeställningar Hur tillgängliga är tjänstemän för arbete och varför är de tillgängliga? På vilket sätt har arbetsplatskultur betydelse för hur tjänstemän upplever förväntningar på tillgänglighet? Material och metoder Studien har genomförts genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Studiens respondenter är tjänstemän i fastighetsbolag. Teorikapitlet består av teorier om gränslöst arbete, tillgänglighet, arbetsplatskultur, samt en arbetsmiljöföreskrift från arbetsmiljöverket. Materialet har analyserats med en hermeneutisk ansats. ”Meningen hos en del kan endast förstås om den sätts i samband med helheten.” Alvesson och Sköldberg (2008:193) Hermeneutiken innebär därmed att empiri behöver tolkas utifrån ett större sammanhang för att vi ska kunna förstå den. Huvudresultat Det framgår i studien att respondenterna verkar ha höga förväntningar på sig själva att vara tillgängliga för arbete både på och utanför arbetsplatsen. Det verkar också finnas en kultur på arbetsplatsen där hög tillgänglighet är norm. Nyckelord Gränslöst arbete, gränsdragning, tillgänglighet, förväntningar, arbetsplatskultur, riktlinjer.

År 2004 blev det genom ny lagstiftning möjligt att bilda tredimensionella fastigheter. Dessa fastigheter består av en sluten volym som är begränsad i alla riktningar. När denna möjlighet infördes uppkom också speciella regler för fastigheterna, till exempel speciella villkor för bildandet av dessa. Anledningen till införandet av en ny typ av fastigheter var att det fanns behov av att kunna bilda nya eller ombilda befintliga fastigheter, till exempel i nära anslutning till andra. På grund av markbrist i tätbebyggda områden började byggandet utvecklas till att även ske ovanpå eller under befintliga fastigheter, vilket gjorde den befintliga lagstiftningen otillräcklig. Det anges inte specifikt i lagstiftningen hur gränserna för dessa fastigheter ska dras, däremot finns riktlinjer från Lantmäteriet. Denna uppsats utreder hur gränsdragningen på två olika platser i landet sker och i vilken omfattning Lantmäteriets riktlinjer följs. Intervjuer med Lantmätare både i Stockholm och i Göteborg är gjorda. Även förrättningar avseende bildande av tredimensionella fastigheter från dessa städer är studerade för att se hur de går till väga vid bestämningen av gränserna för fastigheterna. I båda städerna säger de att de, åtminstone till viss del, följer de riktlinjer Lantmäteriet kommit med. I Stockholm utgår de även från praxis, det vill säga hur gränsdragningen vid tidigare 3D-förrättningar inom staden har genomförts. Av informationen som framkom under intervjuerna är tillvägagångssättet i städerna olika, främst avseende hur de yttre vertikala gränserna dragits, det vill säga om fasaden ingår i den nya tredimensionella fastigheten eller i stamfastigheten. Vid studerandet av de utförda förrättningarna visade det sig dock att gränserna drogs på ungefär samma sätt i de båda städerna. Däremot fanns det skillnader mellan informationen från intervjun med Göteborgs stad och resultatet från gränsdragningen vid de förrättningarna, de yttre gränserna drogs inte på det sätt som det i intervjun sagts. En del möjliga anledningar till dessa skillnader diskuteras vidare i arbetet.

I ett skatterättsligt sammanhang delas livförsäkringar i antingen kapitalförsäkringar eller pensionsförsäkringar. Denna uppsats har syftet att redogöra om det föreligger förutsägbarhet med denna delning, gällande kriterierna i 58 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).  Till uppsatsen har det bestämts att det rättsliga materialet ska bestå främst av lag, förarbeten och rättspraxis. Analysen görs genom rättsdogmatisk metod där det först undersöks varje kriterium utifrån lag, och därefter hur domstolen har dömt.  Uppsatsen resulterar i att det inte föreligger förutsägbarhet gällande gränsen mellan livförsäkring och icke-livförsäkring. Däremot föreligger det förutsägbarhet vid gränsdragningen mellan kapitalförsäkring och pensionsförsäkring.

Denna kvalitativa studie syftar till att skapa en förståelse för hybrida arbetssätt och denbakomliggande anledningen till att ledning och medarbetare tycker och tänker som de gör. Deteorier som ligger till grund för studien är Självbestämmandeteorin,Krav-kontroll-stödmodellen samt Work-life balance med tillhörande teorier. För attkomplettera teorierna har tidigare forskning inom ämnena hybridarbete och återgång tillarbete efter pandemin vägts in. Insamlingen av studiens empiri har utförts genom att tillämpahalvstrukturerade intervjuer med medarbetare och chefer på ett stort företag i Mellansverigesom vid genomförandet har möjlighet att arbeta två dagar i veckan hemifrån.Efter analys av studiens insamlade empiri kan det konstateras att respondenterna uppleverhög autonomi, hög tillhörighet samt att de besitter den kompetens deras arbete kräver.Tillsammans lägger de tre aspekterna grund för medarbetarna att uppleva inre motivation förderas arbete vilket är en viktig faktor för välmående och trivsel. Gemensamt bland samtligarespondenter visade det sig att balansen mellan arbete och övrigt liv underlättas av möjlighettill hybridarbete och att det var en stor anledning till bakomliggande trivsel. Genom attmedarbetarna får möjlighet till hemarbete upplever de att de har hög egenkontroll över sittarbete och tycker att de har rimliga krav från arbetsgivaren vilket ger förutsättningar till enhög prestation. En återkommande aspekt under studiens gång var mängden störningar somarbete på plats kan medföra. Samtidigt uppskattar medarbetarna arbetet på plats då det bidrartill känslan av tillhörighet. Avslutningsvis landar studien i att det finns fördelar och nackdelarmed både arbete hemifrån och på plats. Däremot kan negativa konsekvenser uppstå omledningen beslutar att tvinga tillbaka alla medarbetare till kontoret. I och med attrespondenternas svar visar på positiva upplevelser finns det argument för att hybridarbete ären bra lösning.

Sammanfattning Hybridarbete är ett relativt nytt begrepp som introducerades under Covid-19 pandemin.Begreppet innebär att arbeta både på kontoret och på distans och antalet människor somomfattas av arbetsformen i Sverige har ökat. Eftersom det är ett nytt fenomen finns en begränsadforskning på området. Syftet med studien är att undersöka hybridarbetarens upplevelser frånhybridarbetet och att utforska hur det påverkar balansen mellan arbete och privatliv. Vårafrågeställningar tar sikte på hybridarbeternas upplevelser av arbetsformen och hurgränsdragningar mellan privatliv och arbetsliv påverkas av hybridarbetet. Teorin i studien utgårfrån Goffmans dramaturgiska perspektiv och krav-kontrollmodellen som används för attanalysera sambandet mellan arbetsmiljö och hälsa. Den kvalitativa studiens underlag är sjusemistrukturerade intervjuer med respondenter i varierande åldrar, kön och yrkesroller från ettinternationellt företag med kontor i Stockholm.Resultatet pekar på att hybridarbetsformen har gjort att balansen mellan arbete och privatliv harförbättrats. Detta kopplas till ökad flexibilitet i arbetet, främst när det kommer till att styra överegen tid och prioritera bland arbetsuppgifter. Studien visar också att den fysiska interaktionenpå kontoret är mer ansträngande än den digitala, samtidigt som den fysiska interaktionen ärsaknad om/när den uteblir. Den fysiska interaktionen kopplas till att bli störd av kollegor vilketinnebär en ansträngning som inte upplevs vid arbete på distans. Resultatet visar avslutningsvisatt professionalism är viktig när det kommer till fysisk självpresentation på kontoret medandigitala självpresentationen tillåts vara mer avslappnad. I hemmet är medarbetarna i sin“naturliga” miljö vilket upplevs som avslappnande jämfört med på kontoret då inramningenoch interaktionen inte är självvald.Slutligen kan vi konstatera att tidigare forskning och studiens resultat pekar på att medarbetarevill jobba i en hybrid arbetsform framöver. Detta talar för att mer forskning inom områdetbehövs vilket kan bidra till ytterligare ökad livskvalitet för medarbetare i Sverige och världen.

Det svenska samhället kan idag beskrivas som genomsexualiserat. Trots detta anses det personliga sexet fortfarande vara en privat fråga och något varje individ förväntas hålla för sig själv. Skollagen säger att alla elever har rätt till likvärdig undervisning men enligt Skolinspektionens granskande rapport av sex- och samlevnadsundervisningen uppfylls inte detta krav. Anledningen kan tänkas vara att lärare inte får utbildning i hur de ska undervisa i sex och samlevnad, att läroplanen är diffus och att sex betraktas som ett tabubelagt och privat ämne. Då sex diskuteras i skolan tvingas läraren aktivt dra gränser mellan vad som är lämpligt att ta upp i klassrummet och vad som bör bevaras privat. För att undersöka hur detta tar sig uttryck har Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv applicerats på lärarrollen då de utför sex- och samlevnadsundervisning. Studiens empiriska material består av sju semistrukturerade intervjuer med SO- och NO-lärare på högstadiet. Resultatet visar att gränsdragningen mellan personligt och privat utförs ständigt och att den framför allt är nödvändig för att skydda eleverna som inte har en lika tydligt definierad och avgränsad roll i klassrummet som lärarna. Studien identifierar tre strategier lärarna använder för att neutralisera ämnet. Ett sätt är att prata om privata saker utan att det är privat för någon i klassrummet, ett annat är att prata om det privata genom att diskutera det med icke-privata termer och det tredje är att transformera det privata med hjälp av en frågelåda. Utvecklandet av dessa strategier kräver vilja, engagemang och kompetens av läraren. Studiens främsta slutsats är att strukturella brister i utbildning och styrdokument gör att sex- och samlevnadsundervisningen till stor del beror på hur läraren definierar sin roll, tolkar sin uppgift och sitt ansvar. Detta kan tänkas vara en bidragande orsak till att ämnet inte behandlas likvärdigt.

<p>Syftet med denna uppsats är att redogöra för de bestämmelser kring sekretess och anmälningsplikt som berör skolan. Jag är även intresserad av att ta reda på vilka hinder och möjligheter som kan uppstå i samband med tillämpningen av dessa regler. Genom en kvalitativ undersökning har jag försökt att få svar på mina frågor och de som intervjuades var rektorer på olika skolor. För att bredda undersökningen har jag dessutom valt att intervjua rektorer från tre olika kommuner och från två skilda skolor inom varje kommun. </p><p>Genom informanterna har det framkommit mycket information om hur arbetet med sekretess och anmälningsplikt ser ut i skolan. Relativt tydligt är att det inom skolan finns brister över hur detta arbete sker. Kunskapen kring anmälningsplikt visade sig dock vara större än den kunskap som finns kring sekretessbestämmelserna och det är något som rektorerna är väl medvetna om. De menar dock att det är ett problematiskt område just på grund av att gränsdragningarna mellan vad som bör eller ej bör göras är svåra att dra. De möjligheter som ses i arbetet är chansen att kunna skydda eleverna och hjälpa de barn, och ibland även hela familjen, som har det svårt. Det har även framkommit att i slutändan är arbetet med sekretess och anmälningsplikt nästan alltid något som blir positivt för familjen, även om det kan vara problematisktunder arbetets gång. </p><p>Alla informanterna menar att sekretess och anmälningsplikt är något som är nödvändigt i skolan och större delen av dem är nöjda med de regler som finns. I resultatavsnittet presenteras rektorernas syn på dessa bestämmelser, hur de går tillväga vid tillämpningen av dem och de hinder och möjligheter som kan uppstå i detta arbete.</p>

Syftet med denna uppsats är att redogöra för de bestämmelser kring sekretess och anmälningsplikt som berör skolan. Jag är även intresserad av att ta reda på vilka hinder och möjligheter som kan uppstå i samband med tillämpningen av dessa regler. Genom en kvalitativ undersökning har jag försökt att få svar på mina frågor och de som intervjuades var rektorer på olika skolor. För att bredda undersökningen har jag dessutom valt att intervjua rektorer från tre olika kommuner och från två skilda skolor inom varje kommun. Genom informanterna har det framkommit mycket information om hur arbetet med sekretess och anmälningsplikt ser ut i skolan. Relativt tydligt är att det inom skolan finns brister över hur detta arbete sker. Kunskapen kring anmälningsplikt visade sig dock vara större än den kunskap som finns kring sekretessbestämmelserna och det är något som rektorerna är väl medvetna om. De menar dock att det är ett problematiskt område just på grund av att gränsdragningarna mellan vad som bör eller ej bör göras är svåra att dra. De möjligheter som ses i arbetet är chansen att kunna skydda eleverna och hjälpa de barn, och ibland även hela familjen, som har det svårt. Det har även framkommit att i slutändan är arbetet med sekretess och anmälningsplikt nästan alltid något som blir positivt för familjen, även om det kan vara problematisktunder arbetets gång. Alla informanterna menar att sekretess och anmälningsplikt är något som är nödvändigt i skolan och större delen av dem är nöjda med de regler som finns. I resultatavsnittet presenteras rektorernas syn på dessa bestämmelser, hur de går tillväga vid tillämpningen av dem och de hinder och möjligheter som kan uppstå i detta arbete.