Sammanfattning Hybridarbete är ett relativt nytt begrepp som introducerades under Covid-19 pandemin.Begreppet innebär att arbeta både på kontoret och på distans och antalet människor somomfattas av arbetsformen i Sverige har ökat. Eftersom det är ett nytt fenomen finns en begränsadforskning på området. Syftet med studien är att undersöka hybridarbetarens upplevelser frånhybridarbetet och att utforska hur det påverkar balansen mellan arbete och privatliv. Vårafrågeställningar tar sikte på hybridarbeternas upplevelser av arbetsformen och hurgränsdragningar mellan privatliv och arbetsliv påverkas av hybridarbetet. Teorin i studien utgårfrån Goffmans dramaturgiska perspektiv och krav-kontrollmodellen som används för attanalysera sambandet mellan arbetsmiljö och hälsa. Den kvalitativa studiens underlag är sjusemistrukturerade intervjuer med respondenter i varierande åldrar, kön och yrkesroller från ettinternationellt företag med kontor i Stockholm.Resultatet pekar på att hybridarbetsformen har gjort att balansen mellan arbete och privatliv harförbättrats. Detta kopplas till ökad flexibilitet i arbetet, främst när det kommer till att styra överegen tid och prioritera bland arbetsuppgifter. Studien visar också att den fysiska interaktionenpå kontoret är mer ansträngande än den digitala, samtidigt som den fysiska interaktionen ärsaknad om/när den uteblir. Den fysiska interaktionen kopplas till att bli störd av kollegor vilketinnebär en ansträngning som inte upplevs vid arbete på distans. Resultatet visar avslutningsvisatt professionalism är viktig när det kommer till fysisk självpresentation på kontoret medandigitala självpresentationen tillåts vara mer avslappnad. I hemmet är medarbetarna i sin“naturliga” miljö vilket upplevs som avslappnande jämfört med på kontoret då inramningenoch interaktionen inte är självvald.Slutligen kan vi konstatera att tidigare forskning och studiens resultat pekar på att medarbetarevill jobba i en hybrid arbetsform framöver. Detta talar för att mer forskning inom områdetbehövs vilket kan bidra till ytterligare ökad livskvalitet för medarbetare i Sverige och världen.

Due to the restrictions during the covid-19 pandemic, organizations have needed to implement digital job interviews instead of physical job interviews. This will probably remain in the future because digital job interviews are not only due to the pandemic but also the digitalization in general. The purpose of this study is to investigate the social interaction and the importance of the digital setting, during digital job interviews, from the perspective of recruiters. By studying this, recruiters' assessment possibilities are also made visible. As digital job interviews are an unexplored area in sociology, a section on previous research has been built upon the basis of various themes related to the subject. Previous research has, for example, shown that nonverbal communication and recruiters' subjective perception become crucial when assessing job applicants. The study's theoretical frame of reference is based on Mead's (1976) concept of gestures and Goffman's (2020) dramaturgical perspective. This study conducted qualitative interviews with recruiters working at a Swedish municipality. The results from the study show that non-verbal communication is limited, that technology influences the interaction and that the digital setting is essential during digital job interviews. In addition, the study shows that technology and the digital setting affect the assessment of job applicants. The study also highlights how a skill-based approach has consequences for the assessment during digital job interviews. / Till följd av restriktionerna under covid-19 pandemin har organisationer behövt övergå från fysiska anställningsintervjuer till digitala anställningsintervjuer. Detta är något som förmodligen kommer kvarstå i framtiden, eftersom den ökade digitaliseringen i samhället inte är ett “undantagstillstånd” som endast beror på pandemin. Syftet med studien är att undersöka den sociala interaktionen och digitala scenmiljöns betydelse under digitala anställningsintervjuer, utifrån rekryterares perspektiv. Genom att studera detta synliggörs även rekryterares bedömningsmöjligheter. Då digitala anställningsintervjuer är ett outforskat område inom sociologin har ett avsnitt om tidigare forskning byggts upp utifrån olika teman som relaterar till ämnet. Tidigare forskning visar exempelvis att icke-vokal kommunikation och rekryterares subjektiva uppfattning blir avgörande vid bedömning av de arbetssökande under en anställningsintervju. Studiens teoretiska referensram utgår från Meads (1976) begrepp gester samt Goffmans (2020) dramaturgiska perspektiv. I denna studie har kvalitativa intervjuer genomförts med rekryterare som arbetar på en svensk kommun. Studiens resultat visar bland annat att den icke-vokala kommunikationen begränsas, att tekniken påverkar den sociala interaktionen samt att den digitala scenmiljön har betydelse under digitala anställningsintervjuer. Vidare visar studien att tekniken och den digitala scenmiljön påverkar bedömningen av de arbetssökande. I studien belyses även hur ett kompetensbaserat arbetssätt får konsekvenser för bedömningen under digitala anställningsintervjuer.